Epsco, RådsPM Gem. sysselsättningsrapporten, dp 4 a ii
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:2552B0
Rådspromemoria | ||
2010-02-24 | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
EPSCO-rådets möte den 7 mars 2011
Dagordningspunkt 4 (a) (ii)
Rubrik: Joint Employment Report
Dokument:
6914/11 SOC 160 ECOFIN 87 EDUC 37
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
Frågan har ej tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Inom ramen för den europeiska sysselsättningsstrategin som utgör en integrerad del inom Europa 2020-strategin ska rådet och kommissionen
årligen upprätta en sysselsättningsrapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Rapporten är ett instrument inom ramen för den öppna samordningsmetoden och är således ej bindande.
Den 12 januari presenterade kommissionen utkastet till denna gemensamma rapport om sysselsättningen. Utkastet till rapport utgör en del av kommissionens första årliga tillväxtrapport (se Faktapromemoria 2010/11:FPM70).
Utkast till rapport har behandlats i sysselsättningskommittén den 1 och 22 februari. I behandlingen av rapporten har kommittén fokuserat på att
lyft in viktigare budskap som inleder den gemensamma rapporten men har även gjort vissa justeringar i utkast till rapport.
Rapportens ansats är horisontell och framåtblickande. Den handlar med andra ord inte om enskilda länders situationer eller behov, utan om läget och behoven sett ur ett generellt och övergripande EU-perspektiv.
På rådsmötet väntas rådet anta sysselsättningsrapporten som i och med antagandet blir kommissionens och rådets gemensamma rapport.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 148 i EU-fördraget, enhällighet
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar den gemensamma sysselsättningsrapporten. Regeringen välkomnar rapportens budskap om att öka deltagandet på arbetsmarknaden, minska utanförskapet och skapa lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
Mot bakgrund av de sysselsättningsutmaningar som fortsatt finns på EU:s arbetsmarknader lyfts i rapportens inledande del en rad huvudbudskap fram. I huvudbudskap betonas att en ökning av kvinnor och mäns deltagande och en minskning av utanförskap utgör huvudmålsättningen för rådet och en utmaning för samtliga medlemsländer. Vidare betonas bl.a. att åtgärder behövs för att främja jobbskapande, göra arbete lönsamt, minska segmentering, främja anställningsbarheten genom utbildning, främja att individer jobbar längre och insatser för att nå de mest exkluderade individerna.
I rapporten första del konstateras att läget på arbetsmarknaden förbättrats men att det fortfarande är besvärligt. Nedgången i sysselsättningen verkar ha upphört och arbetslösheten stabiliserats, men sysselsättningsgraden är fortfarande lägre än innan krisen och långtidsarbetslösheten ökar. Vidare finns det en risk för att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft försämrats.
Områden på vilka det finns utmaningar som behöver mötas för att uppnå full sysselsättning, främja en kvalificerad och välutbildad arbetskraft och minskad fattigdom och utanförskap redogörs för i rapportens andra del. I rapporten konstateras att uppnåendet av de överenskomna överordnade EU 2020-målen på områdena sysselsättning, utbildning och social inkludering kräver att ett brett spektrum av integrerade åtgärder genomförs med sikte på att skapa flexiblare, tryggare och mer inkluderande arbetsmarknader. Bl.a. konstateras att; arbetsmarknadsdeltagandet bland kvinnor och äldre måste höjas, avbruten skolgång måste motverkas och att inkluderande arbetsmarknader behövs för att minska fattigdom.
Mot bakgrund av dessa lyfts i rapporten sista del fram en rad prioriterade områden som utgör vägledning för medlemsstaterna när de, utifrån nationella utgångspunkter och med beaktande av de nationella arbetsmarknadens parters roll genomför Europa 2020-strategin. Sänkning av arbetsgivaravgifter, skatte- och bidragsreformer, minskning av segmentering, pensionsreformer och aktiva insatser för att stöda anställningsbarheten bland de svagaste är några av de områdena som lyfts fram.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Inga. Sysselsättningsstrategin bygger på den så kallade öppna samordningsmetoden.
Ekonomiska konsekvenser
Sysselsättningsstrategin bygger på den så kallade öppna samordningsmetoden. Rapportar i sig har ingen direkt inverkan på medlemsstaternas budget.
Övrigt
-