Epsco, RådsPM Associeringsråd mfl, dp 10
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23DAEE
Rådspromemoria | ||
2010- 05- 28 | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsenheten Lena Malmberg |
EPSCO rådets möte den 7 juni 2010 – dagordningspunkt 10.
Kom(2007) 787, 788, 789, 790, 792, 793 med förslag till rådets beslut om gemenskapens ståndpunkt i det stabiliserings- och associeringsråd som inrättas genom stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan, och Algeriet, Makedonien, Marocko, Israel, Kroatien och Tunisien å andra sidan, vad avser antagandet av bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen.
Dokument:
9991/10 LMITE SOC 360
9996/10 LIMITE SOC 362
10008/10 LIMITE SOC 363
10009/10 LIMITE SOC 364
10010/10 LIMITE SOC 365
10011/10 LIMITE SOC 366
9992/10 LIMITE SOC 361
Tidigare dokument:
FPM2007/08 FPM. Samordning av de sociala trygghetssystemen mellan EU och Algeriet, Israel, Kroatien, Makedonien, Marocko och Tunisien. Dokument 5574/10 LIMITE SOC 37
MA1
AL1
TU1
ISR4
HR3
COWEB 16
Bakgrund
Europeiska gemenskaperna har ingått associeringsavtal med ett antal tredje länder i närområdet, däribland Algeriet, Israel, Kroatien, Makedonien, Marocko och Tunisien. Syftet med avtalen är att bidra till stabilitet samt till en positiv ekonomisk och social utveckling. Avtalen innehåller bestämmelser om frihandel, politisk dialog och samarbete på en rad olika områden.
Avtalen innehåller också regler om samordning av de sociala trygghetssystemen för arbetstagare och deras familjemedlemmar.
För att reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen i avtalen ska träda ikraft krävs att associeringsrådet för respektive avtal antar särskilda bestämmelser. Kommissionen lade den 11 och 12 december 2007 fram förslag till att godkänna sådana regler angående avtalen med Algeriet, Israel, Kroatien, Makedonien, Marocko och Tunisien. Förslagen bygger på avtalens bestämmelser som dock skiljer sig åt i vissa avseenden.
Under denna dagordningspunkt ska EPSCO-rådet godkänna kommissionens förslag, varmed EU:s representation i associeringsråden (rådet och kommissionen) kan anta förslagen tillsammans med associeringslandet. Därmed kan reglerna om samordning av sociala trygghetssystem träda i kraft enligt respektive avtal.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artiklarna 217 och 218 (9) och artikel 79(2) EUF- fördraget, antas med QMV
Svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige stöder förslaget. Bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen mellan EU och dessa tredje länder har gynnsamma effekter för bl.a. arbetskraftens rörlighet mellan länderna.
Europaparlamentets inställning
Inte aktuellt.
Förslaget
Det spanska ordförandeskapet har arbetat med att få likalydande avtalstexter utifrån Associationsavtalen och fått till stånd texter med i huvudsak likalydande innehåll så långt det varit möjligt med hänsyn till den bakomliggande texten.
Förmåner som omfattas av avtalen har samma materiella innebörd som i EU-förordningen 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Avtalens personkrets är emellertid snävare och omfattar endast medborgare i avtalsländerna som är arbetstagare och deras medföljande familjemedlemmar. Vidare innebär avtalen att vissa förmåner som intjänats i EU länderna eller avtalsländerna ska exporteras utanför respektive lands gränser till personer som vistas i något annat av de avtalade länderna (s.k. exportabla förmåner). Familjeförmåner kommer endast att utges till familjemedlemmar som är bosatta i samma land som arbetstagaren och de kan inte exporteras utanför arbetslandets gränser. Vissa särskilda förmåner som anges i bilagan X till förordningen 883/2004 ska också vara undantagna från export. Ålders- och efterlevandepension, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar, liksom invaliditetsförmåner (vad gäller avtalet med Israel) som en arbetstagare tjänat in under arbete i något av de avtalsslutande länderna ska däremot kunna exporteras.
Inom EU- området gäller förordningen 859/2003( eller kommande förordning som ersätter denna) för samordning av socialförsäkringsförmåner för tredjelandsmedborgare. Utanför EU- området i de avtalsslutande länderna kommer avtalen att tillämpas för medborgare i något av dessa länder.
Irland och UK, som har möjlighet att besluta att tillämpa avtalen eller avstå har beslutat att tillämpa associationsavtalen.
Danmark kommer inte att tillämpa EG-förordningen för samordning av socialförsäkringsförmåner för tredjelandsmedborgare inom EU.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa.
För Sveriges del innebär det inte några förändringar i förhållande till inkomstpensionerna som redan idag kan exporteras utan begränsningar enligt den svenska lagstiftningen. För garantipensioner innebär avtalen emellertid att ålderspension och efterlevandepension kan exporteras i förhållande till det antal år som en arbetstagare förvärvsarbetat i Sverige. För familjemedlemmar som inte förvärvsarbetat kommer inte någon ålderspension att exporteras. Inte heller kommer familjeförmåner att exporteras.
Ekonomiska konsekvenser
Det är mycket svårt att beräkna eventuella ekonomiska konsekvenser i detta sammanhang eftersom tillämpningen kan innebära både kostnader och inkomster för Sverige. Dessutom finns redan idag åtaganden i bilaterala konventioner med Israel och Marocko och de båda länder som tidigare ingick i republiken Jugoslavien. I dag betalar Pensionsmyndigheten inkomstpension till ca 1650 personer som bor i Medelhavsländerna. För dessa personer kan det tillkomma garantipension i form av ålderpension till en person som förvärvsarbetat i Sverige beräknad i förhållande till antalet intjänade år med svenska pensionsrättigheter. I förhållande till Israel kan ev. sjukersättning i form av garantiersättning kunna komma att utges. Emellertid kommer även personer som förvärvsarbetat och intjänat pensionsrättigheter i Medelhavsländerna att kunna få pensioner utbetalde till Sverige. På lite längre sikt kommer Kroatien och Makedonien, som nu är kandidatländer till EU, att tillämpa EU- reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen. Då kommer full export att råda mellan dessa länder och EU:s medlemsländer. En grov beräkning av kostnaderna för personer som arbetat i Sverige och bor i Israel och uppbär ersättning från Sverige skulle kunna uppgå till ca 5 miljoner kronor. Från denna summa kan avräknas ersättning som görs från Israel till Sverige. En grov uppskattning av kostnaderna för samtliga avtalsländer i nuvarande läge skulle kunna vara ca 20 miljoner kronor.
Övrigt