Epsco, RådsPM alkohol, dp 16
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235008
Rådspromemoria
2009-11-01
S2009/8626/EIS
Socialdepartementet
Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 1 december
Dagordningspunkt 16.
Rubrik:
Alkohol och hälsa.
Dokument:
Förslag till rådslutsatser om alkohol och hälsa
Tidigare dokument:
Rådsrekommendation 2001/458/E, 5 juni 2001 om alkohol och unga
Rådslutsatser om en alkoholstrategi för att minska alkoholens skadeverkningar (OJ C 175, 20.6.2001, p. 1)
Rådslutsatser om alkohol och unga (9881/04)
Rådslutsatser om en EU strategi för att minska alkoholens skadeverkningar (16165/06)
Bakgrund
Hösten 2006 antog Kommissionen en strategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna inom EU. Initiativet till strategin togs ursprungligen av det svenska ordförandeskapet år 2001. Som ett svar på Kommissionens meddelande antog ett enhälligt EPSCO rådslutsatser till stöd för strategin. Sammantaget innebär detta ett erkännande av att alkoholens skadeverkningar är ett gemensamt folkhälsoproblem på såväl nationell som EU-nivå.
Det övergripande syftet med att på nytt lyfta alkoholfrågan vid EPSCO-mötet den 1 december är att stödja Kommissionens och medlemsländernas arbete med att genomföra alkoholstrategin; uppmana Kommissionen att i enlighet med kommissionens och ministerrådets beslut 2006, överlämna en slutrapport senast 2012, om genomförandet av strategin på såväl nationell som EU-nivå, samt att påbörja arbetet med den efterföljande EU strategin ( fr.o.m. 2012 - 2017)
Huvudpunkten vid rådsmötet blir rådslutsatser om alkohol och hälsa och ministrarna kommer därefter formellt att anta slutsatserna.
Förslaget till rådslutsatser föregicks av en diskussion vid det informella hälsoministermötet i Jönköping den 6-7 juli och vid Expertkonferensen om alkohol och hälsa i Stockholm den 21 – 22 september. Det svenska ordförandeskapet föreslog då ett antal prioriterade områden som skulle kunna ingå rådslutsatserna.
Vid Expertkonferensen i september presenterade direktoratet för hälsa och konsumentfrågor en första lägesrapport om vad som hänt sedan alkoholstrategin antogs 2006. Rapporten visade att EU:s medlemsländer genomfört flera av de goda exempel som strategin presenterade men att det fortfarande finns behov av ytterligare åtgärder för att skydda barn och unga mot alkoholskador och för att minska de alkoholrelaterade skadorna inom EU.
De rådslutsatser som ska antas den 1 december har behandlats i rådets hälsoarbetsgrupp.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 152 i Fördraget. Antagande av slutsatser. Beslut om godkännande av slutsatserna fattas enhälligt av rådet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är angeläget att alkohol och hälsa även fortsättningsvis ska vara en högt prioriterad fråga på EU:s och medlemsländernas agenda och att EU:s alkoholstrategi får ökat genomslag inom samtliga relevanta politikområden.
Detta behövs för att alkoholfrågan ska ges hög prioritet även inom den tillträdande Kommissionen och det nya EU Parlamentet.
Förslaget till rådslutsatserna innehåller en precisering av behovet av en strategi även efter 2012 som är slutår för den nuvarande alkoholstrategin. Det tar upp de av Sverige prioriterade områdena; skyddet av barn och unga mot alkoholens skadeverkningar och mot exponering av alkoholmarknadsföring; behovet av att uppmärksamma de ökade alkoholproblemen för personer över 60 år; av effektiv nationell lagstiftning och en effektiv prispolitik samt behovet att öka kunskaperna om de problem som förorsakas av gränsöverskridande handel, marknadsföring och smuggling.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet gav starkt stöd till EU:s alkoholstrategi när Kommissionens meddelande om strategin diskuterades i parlamentet år 2006.
Förslaget
Sverige har i egenskap av ordförande tagit fram ett förslag till slutsatser och förhandlat dessa i rådets hälsoarbetsgrupp Slutsatserna tar upp följande frågor:
Genomförandet av EU:s alkoholstrategi – Medlemsländerna uppmanas att använda befintlig kunskap om effektiva metoder för att minska alkoholskador inom de fem prioriterade områdena för alkoholstrategin, nämligen; skyddet av barn, unga och det ofödda barnet; minska alkoholrelaterade skador och död i trafiken, förebygga alkoholrelaterade skador bland vuxna och minska de negativa konsekvenserna på arbetsplatser; informera, utbilda och öka medvetenheten om alkoholens skadeverkningar samt utveckla och upprätthålla en gemensam kunskapsbas inom EU.
Anta och genomföra nationella alkoholstrategier och handlingsplaner anpassade till nationella behov och rapportera om utveckling och resultat till Kommissionen senast år 2011.
Använda sig av de mest effektiva lagstiftningsinstrumenten och beakta prispolitikens roll däri. Som exempel nämna reglering av s.k. happy hours”, särskild skatt på blanddrycker som är attraktiva för unga m.m.
I större utsträckning uppmärksamma problemet med alkoholskador bland personer över 60 år. Detta som en del i arbetet med ett värdigt och hälsosamt åldrande
Kommissionen och medlemsländerna uppmanas hålla en folkhälsobaserad alkoholpolitik högt på agendan. Bl.a. genom att redan nu analysera och föreslå prioriteringar för nästa fas av alkoholstrategin.; utveckla effektiva metoder för att minska alkoholkonsumtionen under graviditeten samt i trafiken; öka forskning om kopplingen mellan skadlig alkoholkonsumtion och infektionssjukdomar som HIV/AIDS och TBC; stärka arbetet med tidiga insatser och screening inom primärvården, äldrevården och skolhälsovården; ökad konsumentinformation om alkoholens hälsorisker och öka förståelsen för skadlig alkoholkonsumtions bidrag till ojämlikhet i hälsa m.m.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget förväntas inte få konsekvenser på statsbudgeten eller EU:s budget.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Sverige har en nationell alkoholhandlingsplan som sträcker sig fram t.o.m. 2010.
En fortsatt satsning på ett alkoholförebyggande arbete på EU nivå stärker även möjligheterna att uppnå de nationella målen.
2009-11-01
S2009/8626/EIS
Socialdepartementet
Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 1 december
Dagordningspunkt 16.
Rubrik:
Alkohol och hälsa.
Dokument:
Förslag till rådslutsatser om alkohol och hälsa
Tidigare dokument:
Rådsrekommendation 2001/458/E, 5 juni 2001 om alkohol och unga
Rådslutsatser om en alkoholstrategi för att minska alkoholens skadeverkningar (OJ C 175, 20.6.2001, p. 1)
Rådslutsatser om alkohol och unga (9881/04)
Rådslutsatser om en EU strategi för att minska alkoholens skadeverkningar (16165/06)
Bakgrund
Hösten 2006 antog Kommissionen en strategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna inom EU. Initiativet till strategin togs ursprungligen av det svenska ordförandeskapet år 2001. Som ett svar på Kommissionens meddelande antog ett enhälligt EPSCO rådslutsatser till stöd för strategin. Sammantaget innebär detta ett erkännande av att alkoholens skadeverkningar är ett gemensamt folkhälsoproblem på såväl nationell som EU-nivå.
Det övergripande syftet med att på nytt lyfta alkoholfrågan vid EPSCO-mötet den 1 december är att stödja Kommissionens och medlemsländernas arbete med att genomföra alkoholstrategin; uppmana Kommissionen att i enlighet med kommissionens och ministerrådets beslut 2006, överlämna en slutrapport senast 2012, om genomförandet av strategin på såväl nationell som EU-nivå, samt att påbörja arbetet med den efterföljande EU strategin ( fr.o.m. 2012 - 2017)
Huvudpunkten vid rådsmötet blir rådslutsatser om alkohol och hälsa och ministrarna kommer därefter formellt att anta slutsatserna.
Förslaget till rådslutsatser föregicks av en diskussion vid det informella hälsoministermötet i Jönköping den 6-7 juli och vid Expertkonferensen om alkohol och hälsa i Stockholm den 21 – 22 september. Det svenska ordförandeskapet föreslog då ett antal prioriterade områden som skulle kunna ingå rådslutsatserna.
Vid Expertkonferensen i september presenterade direktoratet för hälsa och konsumentfrågor en första lägesrapport om vad som hänt sedan alkoholstrategin antogs 2006. Rapporten visade att EU:s medlemsländer genomfört flera av de goda exempel som strategin presenterade men att det fortfarande finns behov av ytterligare åtgärder för att skydda barn och unga mot alkoholskador och för att minska de alkoholrelaterade skadorna inom EU.
De rådslutsatser som ska antas den 1 december har behandlats i rådets hälsoarbetsgrupp.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 152 i Fördraget. Antagande av slutsatser. Beslut om godkännande av slutsatserna fattas enhälligt av rådet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är angeläget att alkohol och hälsa även fortsättningsvis ska vara en högt prioriterad fråga på EU:s och medlemsländernas agenda och att EU:s alkoholstrategi får ökat genomslag inom samtliga relevanta politikområden.
Detta behövs för att alkoholfrågan ska ges hög prioritet även inom den tillträdande Kommissionen och det nya EU Parlamentet.
Förslaget till rådslutsatserna innehåller en precisering av behovet av en strategi även efter 2012 som är slutår för den nuvarande alkoholstrategin. Det tar upp de av Sverige prioriterade områdena; skyddet av barn och unga mot alkoholens skadeverkningar och mot exponering av alkoholmarknadsföring; behovet av att uppmärksamma de ökade alkoholproblemen för personer över 60 år; av effektiv nationell lagstiftning och en effektiv prispolitik samt behovet att öka kunskaperna om de problem som förorsakas av gränsöverskridande handel, marknadsföring och smuggling.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet gav starkt stöd till EU:s alkoholstrategi när Kommissionens meddelande om strategin diskuterades i parlamentet år 2006.
Förslaget
Sverige har i egenskap av ordförande tagit fram ett förslag till slutsatser och förhandlat dessa i rådets hälsoarbetsgrupp Slutsatserna tar upp följande frågor:
Genomförandet av EU:s alkoholstrategi – Medlemsländerna uppmanas att använda befintlig kunskap om effektiva metoder för att minska alkoholskador inom de fem prioriterade områdena för alkoholstrategin, nämligen; skyddet av barn, unga och det ofödda barnet; minska alkoholrelaterade skador och död i trafiken, förebygga alkoholrelaterade skador bland vuxna och minska de negativa konsekvenserna på arbetsplatser; informera, utbilda och öka medvetenheten om alkoholens skadeverkningar samt utveckla och upprätthålla en gemensam kunskapsbas inom EU.
Anta och genomföra nationella alkoholstrategier och handlingsplaner anpassade till nationella behov och rapportera om utveckling och resultat till Kommissionen senast år 2011.
Använda sig av de mest effektiva lagstiftningsinstrumenten och beakta prispolitikens roll däri. Som exempel nämna reglering av s.k. happy hours”, särskild skatt på blanddrycker som är attraktiva för unga m.m.
I större utsträckning uppmärksamma problemet med alkoholskador bland personer över 60 år. Detta som en del i arbetet med ett värdigt och hälsosamt åldrande
Kommissionen och medlemsländerna uppmanas hålla en folkhälsobaserad alkoholpolitik högt på agendan. Bl.a. genom att redan nu analysera och föreslå prioriteringar för nästa fas av alkoholstrategin.; utveckla effektiva metoder för att minska alkoholkonsumtionen under graviditeten samt i trafiken; öka forskning om kopplingen mellan skadlig alkoholkonsumtion och infektionssjukdomar som HIV/AIDS och TBC; stärka arbetet med tidiga insatser och screening inom primärvården, äldrevården och skolhälsovården; ökad konsumentinformation om alkoholens hälsorisker och öka förståelsen för skadlig alkoholkonsumtions bidrag till ojämlikhet i hälsa m.m.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget förväntas inte få konsekvenser på statsbudgeten eller EU:s budget.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Sverige har en nationell alkoholhandlingsplan som sträcker sig fram t.o.m. 2010.
En fortsatt satsning på ett alkoholförebyggande arbete på EU nivå stärker även möjligheterna att uppnå de nationella målen.