Epsco, Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E619A)

Kommenterad dagordning

2022-06-03 S2022/02800

Socialdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 16 juni 2022

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

Lagstiftande verksamhet

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

3. Direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Lägesrapport.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Dokument:

9227/1/22 REV 1 ADD 1

Förslagets innehåll

Förslaget till direktiv innehåller ett tillämpningsområde som omfattar digitala arbetsplattformar som utför arbete i EU, oavsett etableringsort. Kommissionens förslag omfattar i huvudsak tre olika områden: förebygga och adressera felaktig klassificering av anställningsstatus, regler för arbetsledning via algoritmer samt förbättrad insyn och transparens gällande plattformsföretag. Vissa bestämmelser omfattar även egenföretagare.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Regeringen överlade med Arbetsmarknadsutskottet på basis av FaktaPM om regeringens ståndpunkt till direktivförslaget den 25 januari 2022. Regeringen överlade även med Arbetsmarknadsutskottet den 27 april 2021 om regeringens ståndpunkt inför kommissionens förslag. Information har getts till Arbetsmarknadsutskottet den 1 juni 2021 och den 31 maj 2022. Plattformsarbete togs även upp under en riktlinjedebatt på informella EPSCO den 3 december 2020. Regeringen samrådde den 27 november 2020 med EU-nämnden om inriktningen till riktlinjedebatten.

Fortsatt behandling av ärendet:

Den 9 december 2021 presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om bättre arbetsvillkor på digitala plattformar. Regeringen har under vårens inledande behandlingar framfört att det är av största vikt att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas autonomi och att en EU- gemensam lagstadgad presumtion om anställningsstatus är mycket

2 (19)

problematisk för den svenska modellen. Presumtionen bedöms dock i dagsläget ha stöd bland flera medlemsländer. Några medlemsländer har dock framfört att de ser behov av större flexibilitet i presumtionens utformning, vilket är positivt.

Den 19 maj presenterade det franska ordförandeskapet ett första kompromissförslag på direktivförslagets första två kapitel. Regeringens bedömning är att kompromissförslaget inte tillräckligt tar fasta på behovet av att respektera olika nationella arbetsmarknadsmodeller och att presumtionens utformning fortfarande är mycket detaljerad och i sak ligger nära kommissionens ursprungliga förslag.

Arbetet i rådsarbetsgruppen kommer nu att fortsätta när det tjeckiska ordförandeskapet tar över förhandlingen i juli. Under EPSCO rådet den 16 juni kommer FR ORDF att avlägga en lägesrapport om vårens behandlingar i rådsarbetsgruppen.

Faktapromemoria:

2021/22:FPM36

Icke-lagstiftande verksamhet

4. Den europeiska planeringsterminen 2022

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Dokument:

Ej tillgängligt ännu.

3 (19)

Förslagets innehåll:

Rådets ska, mot bakgrund av underlagen under dagordningspunkten, föra en diskussion om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik inom den europeiska planeringsterminen.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram det nationella ansvaret och arbetsmarknadens parters roll på det sysselsättnings- och socialpolitiska området. En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Regeringen avser vidare lyfta fram vikten av den europeiska planeringsterminen för samordning på området och uppföljning av de nya EU-övergripande målen till 2030 för sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning eller social utestängning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd om den europeiska terminen på EPSCO-rådet skedde senast i mars 2022. Frågan har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten. Årets landsspecifika rekommendationer har inte tidigare behandlats i nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

De landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska terminen behandlas på EPSCO-rådet den 16 juni, Ekofinrådet den 17 juni, Allmänna rådet den 21 juni samt Europeiska rådet den 24 juni. Därefter väntas formellt antagande ske på Ekofin den 12 juli.

a)Bidrag till de sysselsättnings- och socialpolitiksrelaterade aspekterna i de landsspecifika rekommendationerna: rekommendationer om 2022 års nationella reformprogram för varje medlemsstat

4 (19)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Dokument:

Ej tillgängligt ännu.

Förslagets innehåll:

Den 23 maj presenterade kommissionen förslag till landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska terminen 2022. Rekommendationerna baseras bland annat på analys av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april.

EPSCO ska vid sitt möte i juni godkänna sysselsättnings- och socialpolitiska aspekter av de landspecifika rekommendationerna. På motsvarande sätt godkänner Ekofinrådet i juni ekonomisk-politiska aspekter varefter även Allmänna rådet och Europeiska rådet ställer sig bakom helheten. Slutligt formellt antagande väntas ske i Ekofinrådet i juli månad.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ställer sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna. Det är sedan upp till varje medlemsland att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom godkännande av de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd om den europeiska terminen på EPSCO-rådet skedde senast i mars 2022. Frågan har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten.

5 (19)

Årets landsspecifika rekommendationer har inte tidigare behandlats i nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

b)Bedömning av 2022 års landsspecifika rekommendationer och av genomförandet av 2019 och 2020 års landsspecifika rekommendationer: yttrande från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Lena Hallengren.

Ardalan Shekarabi.

Dokument:

Ej tillgängligt ännu.

Förslagets innehåll:

Sysselsättningskommittén (EMCO) och Kommittén för socialt skydd (KST) har, i likhet med tidigare år, utarbetat ett gemensamt yttrande med sammanfattande kommentarer baserat på kommittéernas granskningar av medlemsstaternas nationella åtgärder utifrån landspecifika rekommendationer på det sysselsättnings- och socialpolitiska området.

6 (19)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige på rådsmötet ställer sig bakom att yttrandet från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd godkänns.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

5. Nationella mål ett år efter det sociala toppmötet i Porto

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussion.

Presentation av ordförandena i Sysselsättningskommittén (EMCO) och Kommittén för social trygghet (KST) av yttrande gällande processen med nationella mål till 2030.

Ansvarigt statsråd:

Hans Dahlgren.

Eva Nordmark.

Lena Hallengren.

Ardalan Shekarabi.

7 (19)

Anna Ekström.

Dokument:

9519/1/22 REV 1

9520/22

Förslagets innehåll:

Den 4 mars presenterade kommissionen ett meddelande om en handlingsplan för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter.

Ihandlingsplanen föreslog kommissionen tre övergripande mål på EU-nivå som ska uppnås senast 2030 och som ska bidra till att vägleda nationell politik och nationella reformer. Stats- och regeringscheferna ställde sig bakom de övergripande målen vid Europeiska rådets informella möte i Porto

imaj 2021, vilket sedan bekräftades av Europeiska rådet den 24–25 juni samma år. Målen är för områdena sysselsättning, utbildning och fattigdom eller social utestängning, och är i överensstämmelse med FN:s mål för hållbar utveckling:

-Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska vara sysselsatta 2030.

-Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år

-Minst 15 miljoner personer ska lyftas ur riskzonen för fattigdom eller social utestängning fram till 2030.

Kommissionen har vidare uppmanat medlemsstaterna att fastställa nationella mål för att bidra till uppfyllelsen av de EU-övergripande målen. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att skicka in preliminära nationella mål under hösten 2021 och sedan slutliga mål under våren 2022. Sveriges nationella mål fastställs i vårpropositionen 2022. Överläggning om de preliminära målen ägde rum i arbetsmarknadsutskottet den 30 september 2021. I processen med att ta fram nationella mål har samråd hållits med arbetsmarknadens parter och det civila samhället.

8 (19)

I noten inför åsiktsutbytet ställer det franska ordförandeskapet ett antal frågor till medlemsstaterna. Frågorna tar bl.a. sikte på hur de nationella målen förhåller sig till politiska prioriteringar på nationell nivå, hur arbetsmarknadens parter och det civila samhället involveras i den nationella processen samt hur medlemsstaterna anser att fastställandet av nationella mål bidrar till att stärka det sociala Europa till exempel genom utbyte av erfarenheter mellan medlemsstater.

Kommissionen har även inbjudit EMCO och KST att utarbeta ett yttrande avseende processen för att fastställa nationella målsättningar. I det gemensamma yttrandet från de båda kommittéerna bemöter kommittéerna processen hittills och uppmuntrar bl.a. återstående medlemsstater att kommunicera sina nationella mål så snart som möjligt för att möjliggöra uppföljning inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2022– 23.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det är bra att målen följs upp inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inklusive i de nationella reformprogrammen, på motsvarande sätt som målen i Europa 2020-strategin.

I arbetet med att ta fram de nationella målen har det för regeringen varit viktigt att målen är ambitiösa, realistiska, konsistenta och förenliga med hållbar och inkluderande tillväxt samt sunda offentliga finanser. Det bör finnas en tydlig koppling till de övergripande europeiska målsättningarna. Det är viktigt att alla medlemsstater tar sitt ansvar för att bidra till att de övergripande målsättningarna uppnås men de länder som ligger längre ifrån målnivåerna bör bidra mer. De nationella målen bör integrera ett jämställdhetsperspektiv.

En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd inför Europeiska rådets informella möte i Porto ägde rum den 5 maj 2021.Överläggning om preliminära nationella mål ägde rum i arbetsmarknadsutskottet den 30

9 (19)

september 2021. De slutliga nationella målen fastställs i vårpropositionen 2022.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

FaktaPM 92 Handlingsplan för den sociala pelaren

6. Rekommendation om individuella utbildningskonton

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Antagande.

Ansvarigt statsråd:

Anna Ekström.

Dokument:

8944/22

9133/22

Förslagets innehåll:

I rekommendationen föreslås individuella utbildningskonton som ett verktyg för att göra det möjligt för människor att ackumulera och bevara utbildningsrättigheter och använda dem för utbildning, vägledning eller validering.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att individuella utbildningskonton bara är ett verktyg bland flera vilka medlemsstaterna kan använda för att nå målen i

10 (19)

rekommendationen och att olika medlemsstater kan ha olika skräddarsydda lösningar utifrån nationella omständigheter. Regeringen har i förhandlingarna bidragit till ändringar som öppnar upp för att medlemsstaterna kan använda andra verktyg för att nå det övergripande syftet.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ett antagande av rådsrekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning i Utbildningsutskottet den 22 mars 2022.

Information till Arbetsmarknadsutskottet den 25 januari 2022.

Fortsatt behandling av ärendet:

Rekommendationen förväntas antas vid EPSCO-rådets möte den 16 juni.

Faktapromemoria:

−

7.Rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Antagande.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Dokument:

Ej tillgängligt ännu.

11 (19)

Förslagets innehåll:

Förslaget till rådsrekommendation presenterades av kommissionen den 14 december 2021. Förslaget har därefter behandlats fyra gånger i rådsarbetsgruppen för sociala frågor.

Förslaget till rådsrekommendation är en del av ”Fit for 55”-paketet och syftar till att vägleda medlemsstaterna avseende sociala och arbetsmarknadspolitiska aspekter av den gröna omställningen. Kommissionens bedömning är att det finns utrymme för att förbättra utformningen av politik som stöder en rättvis grön omställning och säkerställa samstämmighet mellan de olika verktyg som finns tillgängliga på EU och nationell nivå.

Rådsrekommendationen ger vägledning om genomförandet på det sociala och arbetsmarknadspolitiska området samt inom andra relaterade politikområden för att möta utmaningarna med den gröna omställningen. I rekommendationen uppmärksammas de människor och hushåll som är mest påverkade av den gröna omställningen respektive de som befinner sig i ett utsatt läge. Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja offentlig och privat finansiering optimalt och arbeta nära tillsammans med arbetsmarknadens parter

Medlemsstaterna inbjuds att, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter där det är relevant, genomföra omfattande och sammanhängande politiska paket som omfattar sysselsättnings- och sociala aspekter för att främja en rättvis övergång mellan alla politikområden. Områden som särskilt lyfts fram är klimat, energi och miljöpolitik.

Förslag till svensk ståndpunkt:

SE kan godkänna att förslaget till rådsrekommendation antas på rådsmötet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet om förslag till rådsrekommendation för att säkerställa en rättvis övergång till klimatneutralitet genomfördes den 25 januari och information gavs den 31 maj 2022.

12 (19)

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

8.(ev.) Rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att ratificera ILO:s konvention om våld och trakasserier från 2019 (nr 190)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Principöverenskommelse.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Dokument:

Ej tillgängligt ännu.

9. Sysselsättning för personer med funktionsnedsättning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Dokument:

9523/22

Förslagets innehåll:

13 (19)

Rådet ska, mot bakgrund av underlaget under dagordningspunkten, föra en diskussion om hur medlemsstaternas kan öka tillträdet till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram det nationella ansvaret för att öka sysselsättningen och förbättra arbetskraftsdeltagandet hos kvinnor och män med funktionsnedsättning. Med utgångspunkt från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har nationella mål för funktionshinderspolitiken utformats. Regeringen vill exempelvis lyfta fram vikten av att stärka arbetsgivares förutsättningar att anställa samt att personer med funktionsnedsättning har – precis som alla andra arbetssökande - tillgång till det samlade utbudet av tjänster och insatser inom arbetsmarknadspolitiken

En central utgångspunkt för regeringen är att Arbetsförmedlingen har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshinderfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Övriga berörda parter kan till exempel vara andra myndigheter, organisationer eller samarbetspartners vid en anställning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

Enligt uppgift avser Tjeckien att ta fram rådslutsatser på temat i höst.

Faktapromemoria:

10.Yttrande från sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd om Belgiens och Spaniens förslag om att införa ett förfarande för sociala obalanser i den europeiska planeringsterminen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

14 (19)

Informationspunkt. Information från ordföranden i Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Lena Hallengren.

Ardalan Shekarabi.

Dokument:

9222/22

Förslagets innehåll:

I samband med EPSCO:s möte i oktober 2021 lanserade Belgien och Spanien ett förslag om att inrätta en Social Imbalances Procedure (SIP). Denna skulle konstrueras med Macroeconomic Imbalance Procedure (MIP) som förebild, men utan dennes korrigerande mekanism. Belgien och Spanien menar att SIP kan införas utan regeländringar, bara genom ett ställningstagande från EPSCO om att börja använda en uppsättning indikatorer på ett nytt sätt inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Franska ordförandeskapet ombad Kommittén för socialt skydd (KST) och Sysselsättningskommittén (EMCO) att till maj 2022 ta fram ett yttrande om förslaget.

Ett flertal diskussioner har under våren hållits i EMCO, KST och dess indikatorundergrupper och vid ett tillfälle även i Kommittén för ekonomisk politik (KEP). Yttrandet färdigställdes 16 maj och låg till grund för en diskussion i Coreper den 25 maj.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Dagordningspunkten är en informationspunkt, men det är inte osannolikt att några medlemsstater kan komma att vilja göra inlägg.

15 (19)

Vid ett eventuellt åsiktsutbyte kan SE framföra att det redan idag finns ändamålsenliga instrument för att följa och analysera det sysselsättnings- och socialpolitiska området inom terminen och att SE stödjer användningen av befintliga verktyg och analytiska instrument inom ramen för planeringsterminen

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

11.Övriga frågor

a)Aktuella lagstiftningsförslag (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

i) Direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

Förslagets innehåll:

Kommissionen lämnade sitt förslag den 28 oktober 2020. Rådet beslutade om en allmän inriktning den 6 december 2021. EP beslutade om sitt betänkande den 25 november 2021. Det finns viktiga skillnader mellan rådets och EP:s texter, inklusive grundläggande frågor som rör rättslig grund och bestämmelsers förenlighet med fördragen.

16 (19)

Under våren 2022 har hållits ett flertal informella trepartssamtal och det franska ordförandeskapet har rapporterat tillbaka om preliminära överenskommelser, kvarstående frågor avses behandlas på trilog i början av juni.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Sedan förslaget lämnades har överläggning skett i AU den 8 december 2020. Information har lämnats i AU den 3 och 24 november 2020 och den 2 februari, den 9 mars, den 18 mars, den 24 april, den 1 juni, den 21 september och den 30 november 2021, den 25 januari och 31 maj 2022. Information har lämnats i EUN den 27 november 2020 och den 11 juni 2021. Den 3 december 2021 inhämtades mandat i EUN att ställa sig bakom rådets allmänna inriktning.

ii) Direktiv om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Johan Danielsson

iii)Direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Morgan Johansson.

17 (19)

iv) Direktiv om likabehandling (artikel 19)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Johan Danielsson.

v)Översyn av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004 och 987/2009)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Ardalan Shekarabi.

b)EU:s svar på Rysslands invasion av Ukraina - initiativ på området sysselsättning och sociala frågor

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från kommissionen.

Ansvariga statsråd:

Eva Nordmark.

Johan Danielsson.

Lena Hallengren.

Ardalan Shekarabi.

18 (19)

c)Rapport från Europeiska jämställdhetsinstitutet om bekämpning av psykologiskt våld och tvingande kontroll i EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Eva Nordmark.

d) Genomförande av jämlikhetsstrategin hbtqi-personer i EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Information från Kommissionen.

Ansvarigt statsråd:

Jeanette Gustafsdotter.

e) Ordförandeskapets konferenser

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet.

f) Det tillträdande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från den tjeckiska delegationen.

19 (19)