Epsco, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2017/18:48E337
Rådets möte (arbetsmarknads- och socialministrarna) den 23 oktober 2017
Kommenterad dagordning
Godkännande av dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
(ev.) godkännande av A-punktslistan
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (första behandlingen)
Interinstitutionellt ärende: 2016/0070(COD)
Dokumentbeteckning:
Kompletteras.
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Rådet föreslås anta en allmän inriktning för förslaget.
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Kommissionen presenterade sitt förslag till ändring av utstationeringsdirektivet, som reglerar vilka bestämmelser som ska gälla när arbetstagare utstationeras för arbete under en begränsad tid i ett annat land inom EU/EES, i mars 2016. Därefter har förhandlingar skett i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Enligt förslaget ska bl.a. bestämmelsen om rätt till ”minimilön” ersättas med en bestämmelse om rätt till ”lön och andra ersättningar” (enligt den preliminära översättningen, ”lön”). Med begreppet avses alla obligatoriska ersättningskomponenter på nationell nivå i utstationeringslandet. Vad som ingår i begreppet kan bestämmas i kollektivavtal, även sådana som inte är allmängiltigförklarade, i enlighet med vad som anges i det ursprungliga utstationeringsdirektivet. Vidare föreslås bl.a. tidsgränser i förhållande till utstationering samt särskilda bestämmelser för uthyrningssituationer. I förslaget till allmän inriktning finns även bestämmelser om rätt till likabehandling avseende ersättning för kost, resa och logi under utstationeringen samt krav på transparens. Plattformen för odeklarerat arbete uppmanas att delta i arbetet mot missbruk av utstationeringsreglerna och underlätta samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter. Det finns också skrivningar om villkor för boende för utstationerade arbetstagare. Dessutom diskuteras frågor om transport. Bestämmelsen för entreprenadsituationer har strukits.
Se även rådspromemoria för dagordningspunkt 3.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet kan ställa sig bakom förslaget till allmän inriktning och vid behov framföra den ståndpunkt som framgår av rådspromemorian.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Frågan behandlades i EU-nämnden inför Konkurrenskraftsrådet den 20 maj 2016 samt inför EPSCO den 10 juni 2016, den 6 december 2016, den 24 februari 2017 samt den 9 juni 2017. Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet om svenska ståndpunkter hölls den 12 april 2016.
Fortsatt behandling av ärendet:
Europaparlamentet avser att rösta om sitt betänkande den 16 oktober 2017.
Faktapromemoria:
2015/16:FPM67 Ändring av utstationeringsdirektivet
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 (Text av betydelse för EEA och Schweiz) (första behandlingen)
Interinstitutionellt ärende: 2016/0397(COD)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslut om partiell allmän inriktning i de delar av förslaget som behandlar likabehandling samt tillämplig lagstiftning.
Ansvarigt statsråd: Annika Strandhäll
Dokumentbeteckning:
Kompletteras.
COM (2016) 815 (KOM:s förslag)
Förslagets innehåll:
Likabehandling:
Förhandlingarna har främst handlat om att försöka kodifiera EU-domstolens befintliga rättspraxis rörande likabehandlingsprincipen i förordning 883/2004. Enighet har uppnåtts om kodifiering i de delar som enbart berör vissa förmåner av huvudsakligen biståndskaraktär. Det har däremot inte gått att enas om på vilket sätt domen i mål C-308/14 Kommissionen mot Förenade Kungariket ska införlivas i förordningen. Förslaget i denna del innehåller därför enbart ett nytt skäl (skäl 5-a) som hänvisar till EU-domstolens senaste domar där likabehandlingsprincipen behandlas, inklusive UK-domen, och som slår fast att all rättspraxis ska respekteras vid tillämpningen av principen om likabehandling. Vid behandling i Coreper uttrycktes generellt ett brett stöd bland medlemsstaterna för ordförandeskapets kompromissförslag.
Tillämplig lagstiftning:
Stärkta regler för att godkänna att en utsändningssituation föreligger.
Kommissionens förslag om att hänvisa till utstationeringsdirektivet för definition av utsändning har strukits.
I de fall lagvalet (och därmed var avgifter ska betalas och en person ska vara försäkrad) bestäms av företagets omständigheter införs skärpta kriterier för att försvåra för s.k. ”brevlådeföretag” och ”lagvalsshopping”.
Stärkta krav på ett dialogförfarande i de fall felaktiga situationer upptäcks och man kan misstänka att en person varit försäkrad i fel medlemsstat.
Rutiner för ändrat lagval i situationer där det konstaterats att en person varit försäkrad i fel land och ändringar behöver göras retroaktivt med anledning av detta.
Delegation till kommissionen att i en särskild kommitté besluta om enhetliga rutiner, dokument och förfaranden avseende medlemsstaternas hantering av dessa frågor.
Tydliggöranden av den redan etablerade skyldigheten för medlemsstaterna att säkerställa att deras nationella institutioner har kännedom om och korrekt tillämpar unionsrätten.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen kan ställa sig bakom lösningar rörande likabehandlingsprincipen som inte riskerar att innebära en inskränkning i medlemsstaternas nationella kompetens vad det gäller utformandet av de sociala trygghetssystemen. Regeringen kan därmed acceptera ordförandeskapets kompromissförslag. Regeringen kan även godta andra medlemsstaters kompromissförslag, i den mån dessa inte bedöms inskränka den nationella kompetensen.
Vidare kan regeringen ställa sig bakom ett förhandlingsresultat som bidrar till att motverka fel och bedrägerier samt skapar förutsättningar för en mer effektiv administration. Regeringen kan därmed acceptera ordförandeskapets kompromissförslag. Regeringen kan även godta andra medlemsstaters kompromissförslag som innebär skärpta regler i syfte att motverka fel och bedrägerier.
Regeringen kan därför godta den partiella allmänna inriktningen, förutsatt att denna inte innebär en inskränkning i medlemsstaternas nationella kompetens vad gäller utformandet av de sociala trygghetssystemen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning ägde rum med Socialförsäkringsutskottet den 26 januari 2017. Arbetsmarknadsutskottet informerades den 24 januari och Socialutskottet den 31 januari, 19 september samt 10 oktober 2017. Socialförsäkringsutskottet har även informerats den 16 maj, 21 september samt 10 oktober. Ny överläggning med Socialförsäkringsutskottet äger rum den 17 oktober. Samråd med EU-nämnden ägde senast rum den 24 februari 2017.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingar i rådsarbetsgrupp fortsätter under hösten och våren avseende förslagen om ändringar i kapitlen om familjeförmåner, förmåner vid långvarigt vårdbehov samt arbetslöshetsförmåner. Det estniska ordförandeskapet har ambitionen att EPSCO-rådet vid sitt möte i december ska anta en partiell allmän inriktning rörande förmåner vid långvarigt vårdbehov samt familjeförmåner. Förhandlingar rörande arbetslöshetsförmånskapitlet är sedan tänkt ska inledas i januari 2018.
Faktapromemoria:
2016/17:FPM54 EU:s förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen
Icke lagstiftande verksamhet
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning
[förslag från ordförandeskapet], avser punkterna 6–7)
(ev.) godkännande av A-punktslistan
Förslag till Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter
Dokumentbeteckning:
Kompletteras.
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
godkännande av text samt tillåtelse att underteckna å rådets vägnar
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Den 26 april 2017 presenterade den Europeiska kommissionen ett förslag till en europeisk pelare för sociala rättigheter med syfte att främja uppåtgående social konvergens. De huvudsakliga dokumenten utgörs av ett övergripande meddelande samt ett förslag till ett gemensamt uttalande av institutionerna (interinstitutionell proklamation) om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, innehållande 20 principer.
Det gemensamma uttalandet av institutionerna innehåller 20 principer indelade i tre kapitel. Det första kapitlet benämns ”Lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden” och där anges bl.a. att alla har rätt till utbildning och livslångt lärande, att jämställdhet måste säkerställas och främjas på alla områden och att kvinnor och män har rätt till lika lön för lika arbete. Alla har rätt till lika behandling och lika möjligheter oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning. Alla har rätt till aktiv hjälp och till stöd till arbete.
Det andra kapitlet benämns ”Rättvisa arbetsvillkor” Det handlar om bl.a. trygg och flexibel anställning, lön, information om anställningsvillkor och skydd i händelse av uppsägning, social dialog och information och samråd. Det tar även upp balans mellan arbete och privatliv, arbetsmiljö och dataskydd.
Det tredje kapitlet benämns ”Socialt skydd och inkludering” och anger bl.a. rätten till barnomsorg, socialt skydd, arbetslöshetsersättning, minimiinkomster, pension, hälso- och sjukvård, stöd och tjänster till personer med funktionsnedsättning, långvarig vård, samt boende och grundläggande tjänster.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Kompletteras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ylva Johansson har överlagt med Arbetsmarknadsutskottet om initiativet att inrätta en europeisk pelare för sociala rättigheter vid ett antal tillfällen, senast den 19 september.
Faktapromemoria:
2016/17:FPM89 En europeisk pelare för sociala rättigheter
Den europeiska planeringsterminen
a) Centrala utmaningar på sysselsättningsområdet: De viktigaste budskapen från sysselsättningskommittén med utgångspunkt i den årliga rapporten och verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen
Dokumentbeteckning:
12563/17 SOC 597 EMPL 458 ECOFIN 750 EDUC 346 + ADD 1 – 2
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Godkännande av huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén (EMCO).
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén baserar sig på en årlig rapport i vilken EMCO beskriver dels framstegen i förhållande till sysselsättningsmålet i Europa 2020-strategin, dels de övergripande trenderna på EU:s arbetsmarknad. Bilden av läget baseras på tidigare överenskommet analysramverk, verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen och riktmärken (Employment performance monitor, EPM). Huvudbudskapen fungerar som kommitténs inspel till kommissionen inför den årliga tillväxtöversikt som kommissionen presenterar varje höst.
Huvudbudskapen har en bred ansats och är formulerade på en övergripande nivå för att fånga utvecklingen i hela EU. Utvecklingstrender som noteras är bland annat att sysselsättningsgraden i åldern 20–64 år i EU fortsätter öka och nu för första gången är på högre nivåer än före krisen 2008. Om sysselsättningsgraden fortsätter att öka i samma takt som under 2016, kommer EU i stort att vara på kurs mot att nå målet i Europa2020-strategin om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Dock föreligger skillnader mellan medlemsstaterna då sex av dem redovisar sysselsättningsnivåer betydligt under nivåerna före krisen. Vidare visar utfallen på arbetsmarknaden i EU tydligt att utbildning, kompetens och livslångt lärande måste vara ett centralt inslag i EU:s gemensamma strävan för högre sysselsättning.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av EMCO:s huvudbudskap. Regeringen ser positivt på att man använder befintliga analysramverk för att följa utvecklingen mot Europa2020-strategins mål. Budskapen är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Årets huvudbudskap har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Sr Ylva Johansson informerade Arbetsmarknadsutskottet den 19 september om Europeiska terminen 2017.
b) Centrala utmaningar på det sociala området: Huvudbudskap från kommittén för socialt skydd på grundval av den årliga översynen av verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet
Dokumentbeteckning:
12741/1/17 REV 1 SOC 610 EMPL 469 ECOFIN 770 EDUC 355
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Godkännande av huvudbudskapen från Kommittén för socialt skydd (KST).
Ansvarigt statsråd:
Annika Strandhäll
Förslagets innehåll:
Huvudbudskapen från Kommittén för socialt skydd (KST) baserar sig på en årlig rapport i vilken KST beskriver det sociala läget i medlemsstaterna och aktuella reformer på det socialpolitiska området. Bilden av läget baseras på tidigare överenskommet analysramverk (Social Protection Performance Monitor). Huvudbudskapen fungerar som kommitténs inspel till kommissionen inför den årliga tillväxtöversikt som kommissionen presenterar varje höst.
Huvudbudskapen har en bred ansats och är formulerade på en övergripande nivå för att fånga utvecklingen i hela EU. Utvecklingstrender som noteras är bland annat att hushållens disponibla inkomster ökar och med det minskar risken för fattigdom och social exkludering samtidigt som det också noteras att fattigdomen i vissa medlemsstater förvärrats samt att det fortfarande finns stora ojämlikheter inom och mellan länder. EU är fortfarande långt ifrån att nå Europa2020-strategins mål om 20 miljoner färre personer i risk för fattigdom eller social exkludering. Huvudbudskapen beskriver att reformer pågår i medlemsstaterna och att dessa behöver fortsätta.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av KST:s huvudbudskap. Regeringen ser positivt på att befintliga analysramverk används för att följa utvecklingen mot Europa2020-strategins mål. Budskapen är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Information gavs till Socialförsäkringsutskottet och Socialutskottet den 10 oktober. Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Övriga frågor
a) Socialt trepartstoppmöte (Bryssel, 18 oktober 2017)
Information från ordförandeskapet och kommissionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
EPSCO-rådets ordförande och kommissionen väntas informera om det så kallade sociala trepartstoppmötet då företrädare för arbetsmarknadens parter, ordförandeskapstrojkan och kommissionen möts inför Europeiska rådets möte i oktober.
b) Det digitala toppmötet i Tallinn (29 september 2017)
Information från ordförande
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt
Förslagets innehåll:
EPSCO-rådets ordförande väntas informera om det digitala toppmötet som ägde rum i Tallinn den 29 september 2017.
c) En ny kompetensagenda för Europa
Information från kommissionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt
Ansvarigt statsråd:
Ylva Johansson
Förslagets innehåll:
Kommissionen antog ett meddelande om en Kompetensagenda för Europa den 10 juni 2016.
Agendan innehåller sammanlagt tio initiativ, några för 2016 och andra för 2017, för att stärka kompetensbasen inom Europa. Ett gemensamt åtagande för reformer på ett flertal områden där EU-åtgärder ger störst mervärde eftersträvas. Arbetet kommer att inriktas på tre områden:
1. Bättre och mer relevant kompetensutveckling.
2. Tydligare och mer jämförbara kompetenser och kvalifikationer.
3. Bättre kompetensinventering och information för mer välgrundade yrkesval.
Exempel på några initiativ inom Kompetensagendan är: Kompetenshöjning – nya möjligheter för vuxna; en översyn av rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande; modernisering av yrkesutbildningen; en revidering av den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) och att vidta åtgärder för att personer utanför EU ska integreras snabbare.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Den 29:e september 2016 överlade Utbildningsdepartementet med riksdagens Utbildningsutskott om två föreslagna rättsakter och Agendan. Regeringen fick ett medskick i frågan om kompetensagendan vilket i sak var att betona den nationella kompetensen på utbildningsområdet. Kompetensagendan behandlades senast i EU-nämnden den 2 december 2016.
Faktapromemorior:
2015/16: FPM109om förslag till en rekommendation om inrättandet av en kompetensgaranti
2015/16: FPM110 om en reviderad europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
2016/17: FPM23 om översyn av Europass
d) Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE): Ny upplaga av jämställdhetsindex
Föredragning av EIGE
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt
Ansvarigt statsråd:
Åsa Regnér
Förslagets innehåll:
EIGE publicerade den 11 oktober 2017 tredje utgåvan av jämställdhetsindex för EU. Rapporten presenterar utvecklingen för jämställdhet från 2005-2015 inom områdena arbete, ekonomi, kunskap, tidsfördelning, makt och hälsa. Sverige toppar totalt sett indexet med resultatet 82.6 av 100, jämfört med 66.2 för EU-snittet. Danmark och Finland kommer sedan, på 76.8 och 73. Sist kom Slovakien med index 52.4, Ungern på 50.8 och sist Grekland på 50. Italien var det land som förbättrade sitt resultat mest, med drygt 10 punkter.
På området ekonomi kom Sverige på tredje plats, efter Luxemburg och Belgien. På kunskapsområdet kom Sverige efter Danmark, men på övriga områden kom Sverige först.
Sedan 2005 har EU:s genomsnitt ökat från 62 punkter, EIGE:s slutsats av detta är att utvecklingen går med snigelfart framåt, och kraftigare åtgärder framför allt för att främja balans mellan arbete och privatliv behövs.
Åsa Regnér deltog tillsammans med bland andra Kommissionären för Rättsliga frågor, Konsumtion och Jämställdhet, Vera Jourova, den 11 oktober vid en konferens i Bryssel anordnad av EIGE, där indexet presenterades.
EIGE kommer i november 2017 att presentera resultatet för mäns våld mot kvinnor i en särskild publikation.