Epsco, kommenterad dagordning 11 dec
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:30643D
| Epsco | |
Kommenterad dagordning | ||
rådet | ||
2014-12-01 | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Internationella enheten |
Socialdepartementet Enheten för EU och internationell samordning |
Rådets möte (social-, jämställdhets- och arbetsmarknadsministrarnas möte) den 11 december 2014
Kommenterad dagordning
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Icke lagstiftande verksamhet
2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
Lagstiftningsöverläggningar
(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
3. (ev.) Godkännande av A-punktslistan
4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om sjöfolk och om ändring av direktiven 2008/94/EG, 2009/38/EG, 2002/14/EG, 98/59/EG och 2001/23/EG (första behandlingen)
Interinstitutionellt ärende: 2013/0390 (COD)
Allmän riktlinje
Dokument
16472/13 SOC 960 MAR 180 CODEC 2641
Tidigare behandling
Ingen tidigare behandling i nämnden.
Ansvarigt statsråd
Ylva Johansson
Bakgrund
Det finns för närvarande sex arbetsrättsliga direktiv där medlemsstaterna ges möjlighet att undanta sjöfolk från direktivens tillämpningsområde. I syfte att stärka skyddet för arbetstagares rättigheter oavsett i vilken sektor de arbetar, och därmed öka sjöfartens attraktionskraft, samt att säkerställa att liknande villkor gäller mellan medlemsstaterna, presenterade kommissionen den 18 november 2013 ett direktivförslag genom vilket undantagen i fem av direktiven avskaffas, alternativt ersätts med särskilda regler. Direktivförslaget innebär förslag till ändringar i lönegarantidirektivet, direktivet om europeiska företagsråd, direktivet om information och samråd, direktivet om kollektiva uppsägningar, samt direktivet om övergång av verksamhet.
Förslaget har förhandlats under hösten 2014. Regeringen har i stort välkomnat förslaget. Sverige har i genomförandet av dessa direktiv i nationell lagstiftning inte infört några undantag eller särskilda bestämmelser för sjöfolk. Förslaget bedöms därför inte ha någon nämnvärd effekt på svenska regler. Det har under förhandlingen, för svensk del, varit viktigt att det nya direktivet inte medför att befintliga regler påverkas negativt i de länder vars lagstiftning redan i dag omfattar sjöfolk.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom den allmänna inriktningen.
5.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, arbetstagarnas tillgång till rörlighetstjänster och ytterligare integration av arbetsmarknaderna (Eures) (första behandlingen)
Interinstitutionellt ärende: 2014/0002 (COD)
Allmän riktlinje
Dokument
5567/14 SOC 33 ECOFIN 57 CODEC 154 MI 63 EMPL 9 JEUN 13
Tidigare behandling
Ärendet behandlades i EU-nämnden den 13 juni 2014. Överläggning med arbetsmarknadsutskottet ägde rum den 27 februari och den 21 oktober 2014.
Ansvarigt statsråd
Ylva Johansson
Bakgrund
Den 17 januari 2014 antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, arbetstagarnas tillgång till rörlighetstjänster och ytterligare integration av arbetsmarknaderna (förordningen om Euresnätverket). Förslaget ersätter det regelverk som idag reglerar samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen inom Euresnätverket. För ytterligare bakgrund och redogörelse för innehållet i förslaget, se faktapromemoria 2013/14:FPM53.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för sociala frågor sedan februari 2014. Framför allt har diskussionen i rådsarbetsgruppen rört transparens (vilka annonser som ska överföras till webbportalen) och öppenhet (förslaget att släppa in privata aktörer i nätverket), samt förutsättningarna för automatisk matchning genom ett europeiskt klassificeringssystem, de offentliga arbetsförmedlingarnas roll i nätverket och vilka stödtjänster som ska erbjudas arbetsgivare och arbetstagare.
Förslaget att möjliggöra för privata aktörer att delta i samarbetet inom nätverket innebär att medlemsstaterna kommer att bli skyldiga att inrätta nationella förfaranden för att pröva ansökningar, övervaka aktörernas verksamhet och återkalla tillstånd att verka som aktörer inom nätverket. Under förhandlingarna har vissa medlemsstater begärt att endast aktörer som tillhandahåller samtliga tjänster ska kunna inkluderas i nätverket. Kompromissförslaget som majoriteten av medlemsstater förefaller kunna enas om är att skilja mellan Euresmedlemmar – som ska kunna erbjuda i stort sett samtliga tjänster enligt förordningen – och Eurespartners – som ska kunna välja att tillhandahålla endast vissa tjänster. Endast ickevinstdrivande aktörer ska enligt kompromissförslaget kunna komma i fråga som Eurespartners. När det gäller det europeiska klassificeringssystemet, som är under utarbetande av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas experter, har rådsarbetsgruppen diskuterat om medlemsstaterna genom kommittologiförfarandet bör medverka när kommissionen fattar beslut om systemet.
Sverige har i förhandlingarna verkat för att samarbetet inom nätverket och de stödtjänster som ska ges till arbetsgivare och arbetstagare ska hållas inom ramarna för arbetsförmedlingarnas förmedlingsverksamhet, och därmed sammanhängande informationsutbyte och samverkan mellan medlemsstaterna. En målsättning i förhandlingarna har varit att säkerställa att förslaget inte kommer att innebära harmonisering av medlemsstaternas arbetsmarknadspolitiska regelverk, och att tillkommande uppgifter för medlemsstaterna inte ska medföra några betydande kostnader för den nationella budgeten.
Vid EPSCO-rådets möte i juni 2014 lades en lägesrapport fram som beskrev de frågor som diskuterats dittills i förhandlingarna. Europaparlamentet har ännu inte antagit sitt betänkande gällande förslaget.
Vid EPSCO-rådets möte den 11 december förväntas ordförande lägga fram ett kompromissförslag med målsättningen att få stöd för att anta detta som rådets allmänna inriktning.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens övergripande ståndpunkt är ett väl fungerande Euresnätverk kan underlätta för den fria rörligheten av arbetstagare inom Europa och att det huvudsakliga syftet med förslaget, att tillhandahålla en gemensam ram för samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen, kan stödjas. Regeringen anser att de ändringar och förtydliganden som skett i fråga om nätverkets syfte och uppgifter och dess aktörer är för Sverige tillfredsställande lösningar.
Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets förslag till allmän inriktning.
6. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (första behandlingen) (*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 157.3 i EUF-fördraget)
Interinstitutionellt ärende: 2012/0299 (COD)
Allmän riktlinje(1)/Lägesrapport
Ansvarigt statsråd
Morgan Johansson
Dokument
16433/12 SOC 943 COMPET 708 DRS 130 CODEC 2724 (ursprungsförslaget)
Tidigare behandling i nämnden
Frågan har tidigare behandlats i EU-nämnden den 10 februari och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013 samt den 13 juni 2014
Bakgrund
Förslaget innehåller i huvudsak en reglering av hur styrelseledamöter ska tillsättas. Målet med direktivet är att uppnå en viss andel kvinnliga styrelseledamöter.
Europaparlamentet har röstat i plenum om kommissionens förslag. En majoritet av ledamöterna stödjer förslaget. Parlamentet föreslår några ändringar, bl.a. en skärpning av sanktionerna, men i stort sett instämmer man i kommissionens förslag.
Förslag till svensk ståndpunkt
Kompletteras senare (Frågan tas upp i COREPER 2 december samt i CU för överläggning den 4/12)
7. Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning
-Riktlinjedebatt
-Lägesrapport
Dokument:
11531/08 SOC 411 JAI 368 MI 246
15819/14 SOC 807 EGC 52 JAI 916 MI 920 FREMP 216 REV 1
Tidigare behandling i nämnden:
Förslaget har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni 2011 och den 25 november 2011, den 15 juni 2012, den 30 november 2012, den 14 juni 2013, den 6 december 2013 samt den 13 juni 2014.
Ansvarig minister
Alice Bah Kuhnke
Bakgrund
Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att alla EU:s diskrimineringsgrunder får likvärdigt skydd.
Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Vid EPSCO-rådets möte den 11 december ska en riktlinjedebatt hållas och ordförandeskapet kommer presentera en lägesrapport. Riktlinjedebatten hålls för att identifiera utestående hinder, dvs. medlemsstaternas utestående frågor och för att undersöka om medlemsstaterna kan acceptera en längre tid för genomförande av direktivet. En annan fråga som ordförandeskapt vill ta upp är om ett fördjupat samarbete skulle kunna vara en lämplig alternativ väg fram. Av lägesrapporten framgår att ytterligare framsteg har gjorts för att tydliggöra direktivet men att det krävs mer arbete med förslaget.
Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Förslaget har sedan det lades fram i juli 2008 blockerats av några medlemsstater.
Förslag till svensk ståndpunkt
I riktlinjedebatten avser regeringen föra fram att Sverige fortsätter att verka för ett brett direktiv mot diskriminering som vi gjort sedan 2008 och anser det angeläget att inom EU säkerställa en gemensam miniminivå av skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund. Sverige uppfyller i stort kraven i direktivet.
Sverige föreslår i linje med den svenska ståndpunkten att vi kan godta en längre genomförandetid om det behövs för att direktivet ska antas.
Som Sverige tidigare framhållit är det viktigt att grundläggande rättigheter såsom skydd mot diskriminering gäller för alla medlemsstater. Regeringen föreslår därför att Sverige inte stödjer ordförandeskapets förslag om ett fördjupat samarbete eftersom det inte binder alla medlemsstater som vid ett direktiv.
Regeringen föreslår vidare att Sverige instämmer i lägesrapportens huvudbudskap.
8. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (första behandlingen) (*)
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 157.3 och 153.2 i EUF-fördraget)
Interinstitutionellt ärende: 2008/0193 (COD)
Rapport från ordförandeskapet
Dokument
13983/08 SOC 575 SAN 217 CODEC 1285
Ansvarig minister
Ylva Johansson
Bakgrund
Förslaget till ändrat direktiv presenterades 2008. Europaparlamentet behandlade direktivet i sin första läsning den 20 oktober 2010 och föreslog ett antal ändringar av direktivet. Det är flera av dessa ändringsförslag som inte kan accepteras av Sverige. Rådet har ännu inte antagit någon gemensam ståndpunkt. En blockerande minoritet, där bland annat Sverige ingår, anser att någon gemensam ståndpunkt inte ska antas förrän Europaparlamentet visat att man är beredd att kompromissa i förhållande till sin antagna ståndpunkt.
Den nya kommissionen har uppgett att den, mot bakgrund av det låsta läget överväger att återkalla förslaget.
Något möte på rådsarbetsgruppsnivå har inte hållits under det italienska ordförandeskapet. I rapporten som ska presenteras på EPSCO upprepar ordförande rådets tidigare budskap, att det krävs konkreta tecken på flexibilitet från parlamentet innan förhandlingarna med rådet kan återupptas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Sverige delar den bedömning som ordförande gör i sin rapport. Regeringen föreslår att Sverige noterar den rapport som kommer att presenteras.
9. Översyn av medlemsstaternas och EU-institutionernas genomförande av handlingsplanen från Peking – "Peking +20" Översyn av framstegen
Utkast till slutsatser från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet
Antagande
Dokument
15957/14 SOC 819
Tidigare behandling i nämnden
Överläggning med arbetsmarknadsutskottet i november 2014. Frågan har ej tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Ministerrådet granskar varje termin hur EU:s medlemsstater och institutioner genomför sina åtaganden enligt FN:s handlingsplan för jämställdhet som antogs i Peking 1995. Temat för uppföljningen under det italienska ordförandeskapet är Peking+20, vilket innebär en helhetsöversyn av Pekingplattformen sedan den antogs 1995.
Slutsatserna lyfter fram att framsteg på jämställdhetsområdet gjorts på många områden men att utvecklingen går alldeles för långsamt. Slutsatserna uppmanar bl.a. medlemsländerna att fullfölja tidigare åtaganden, kommissionen att fortsätta ta fram jämställdhetsstrategier och de uppmanar både kommissionen och medlemsländerna att aktivt arbeta med jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsinstitutet, EIGE, har tagit fram en omfattande rapport av utvecklingen i medlemsstaterna sedan den sista översynen gjordes under det svenska EU-ordförandeskapet 2009. Rådsslutsatserna bygger på resultatet av EIGE:s rapport.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar slutsatserna som lyfter fram viktiga och aktuella frågor om utvecklingen och genomförandet av jämställdhetspolitiken.
10. Förslag till rådets direktiv om genomförande av det europeiska avtal som ingåtts av European Barge Union (EBU), European Skippers Organisation (ESO) och Europeiska transportarbetarfederationen (ETF) om arbetstidens förläggning i vissa avseenden inom inlandssjöfarten
(Kommissionens förslag till rättslig grund: artikel 155.2 i EUF-fördraget)
- Politisk överenskommelse
Dokument
Tidigare dokument
11688/14 SOC 558 EMPL 95 SAN 282 TRANS 355
+ADD 1
Tidigare behandling
Frågan behandlades i EU-nämnden den 10 oktober 2014 inför EPSCO 16 oktober 2014.
Ansvarigt statsråd
Anna Johansson
Bakgrund
Arbetstiden för mobila arbetstagare inom inlandssjöfarten regleras genom direktiv 2003/88/EG (arbetstidsdirektivet). Då direktivet förhandlades kunde man inte enas om att direktivets allmänna bestämmelser om dygns- och veckovila eller begränsning av nattarbete skulle omfatta alla sådana arbetstagare pga. inlandssjöfartens särdrag. Det föreskrevs i stället att medlemsstaterna skulle vidta de åtgärder som krävdes för att säkerställa att mobila arbetstagare har rätt till ”tillräcklig vila”. Arbetsmarknadens parter på EU-nivå inom inlandssjöfarten (EBU, ESO, ETF) anser att arbetstidsdirektivet inte uppfyller behoven i sektorn och att avsaknaden av EU-bestämmelser har gett utrymme för vitt skilda nationella bestämmelser. Parterna förhandlade därför på eget initiativ fram ett avtal om vissa aspekter av arbetstidens förläggning inom inlandssjöfarten (klart februari 2012). Den 7 juli 2014 presenterade kommissionen förslaget till rådets direktiv om genomförande av avtalet.
Ett förslag till politisk överenskommelse togs fram inför EPSCO den 16 oktober. Förslaget togs dock bort från rådsdagordningen då det var osäkert om en kvalificerad majoritet kunde nås.
I Sverige pågår arbetet med genomförandet av EU:s regelverk för inlandssjöfarten. I slutet av 2014 kommer ett grundläggande regelverk att vara på plats.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet stödjer förslaget till rådets direktiv.
11. Investeringar i ungdomssysselsättning: Ungdomsgarantin, utbildning och yrkeskvalifikationer
- Diskussion
Dokument
-
Tidigare behandling
Samråd med EU-nämnden den 6 december 2013 har tidigare skett i frågan om genomförandet av ungdomsgarantin.
Ansvarigt statsråd
Ylva Johansson
Bakgrund
Arbetslösheten bland unga har pekats ut som en av de viktigaste frågorna på EU:s dagordning. Mot den bakgrunden väntas rådet ha ett utbyte av åsikter om investeringar i ungas sysselsättningar och hur medlemsländerna kan använda ungdomsgarantier och utbildningssystemet på ett effektivt sätt för att kunna vidta åtgärder för att stödja ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Diskussionsunderlag från ordförandeskapet har ännu inte inkommit.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar diskussionen och att insatser för att stödja ungdomars inträde på arbetsmarknaden lyfts fram.
Genomförande av ungdomsgarantin och bidraget från den europeiska alliansen för lärlingsutbildning
(b) Ramen med indikatorer för att övervaka ungdomsgarantin
- Godkännande av huvudbudskapen från sysselsättningskommittén
Dokument
15415/14 SOC 774 EMPL 161 ECOFIN 1041 EDUC 323 JEUN 106
Tidigare behandling
Frågan om uppföljning av ungdomsgarantin har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Sysselsättningskommittén har fått i uppdrag av rådet att bidra till uppföljningen av rådsrekommendationen om ungdomsgarantin. De aktuella huvudbudskapen redogör kortfattat för kommitténs arbete med uppföljningen.
Indikatorerna som följs upp ska sammantaget ge en helhetssyn av ungdomsgarantins inverkan på ungdomars arbetsmarknadssituation i Europa. Ett pilotprojekt godkändes av sysselsättningskommitténs indikatorgrupp i syfte att samla in data. Målssättningen är att kunna identifiera möjliga hinder för insamling av data i förhoppning om att påbörja en regelbunden uppföljning 2015.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom huvudbudskapen från sysselsättningskommittén.
12. Årlig tillväxtöversikt 2015, utkast till gemensam sysselsättningsrapport och rapport om förvarningsmekanismer
- Föredragning av kommissionen
- Diskussion
Dokument
15953/14; 15988/14; 15985/14
Tidigare behandling i nämnden
Rapporterna behandlas årligen mot bakgrund av den europeiska planeringsterminen. Förra året behandlades den årliga tillväxtöversikten (AGS) i EU-nämnden den 6 december 2013, inför EPSCO-rådet (se Fakta-PM om fjolårets tillväxtöversikt 2013/14:FPM33). Tillväxtöversikten och förvarningsrapporten om makroekonomiska obalanser (AMR) behandlas också på Ekofin, samråd med EU-nämnden inför det sker också den 5 december.
Ansvarigt statsråd
Ylva Johansson
Bakgrund
Kommissionens tillväxtöversikt 2015 publicerades den 28 november och utgör starten på 2015 års europeiska termin. I rapporten redovisar kommissionen sina prioriteringar inom den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för 2015. I årets rapport föreslår kommissionen ett integrerat förhållningsätt, baserat på tre huvudlinjer:
- Stimulans till investeringar.
- En förnyad vilja till strukturreformer.
- Ansvarsfull finanspolitik.
Den europeiska planeringsterminen är ett ramverk som syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsstaternas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser.
Rapporten utgör ett bidrag till Europeiska rådets möte i december. I början av nästa år ska olika rådskonstellationer, inkluderat Ekofin och EPSCO, ha fortsatta diskussioner om dessa prioriteringar och anta slutsatser inför Europeiska rådets möte i mars, som utgör en vägledning inför medlemstaterans rapportering inom Europa 2020 och stabilitets- och tillväxtpakten.
Rapporten åtföljs av kommissionens utkast till gemensam sysselsättningsrapport för 2015 (JER). Rapporten analyserar utvecklingen på arbetsmarknaderna i unionen och den sociala situationen och presenterar på ett övergripande plan sysselsättningsreformer som medlemsstaterna introducerat det senaste året. I rapporten ingår också resultattavlan som syftar till att bättre synliggöra den sociala utvecklingen i EMU. Inom ramen för den europeiska terminen ska rådet och kommissionen årligen upprätta en sysselsättningsrapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av de integrerade sysselsättningsriktlinjerna. Rapporten kommer att behandlas i rådsstrukturen och väntas sedan, efter EPSCO-rådets antagande i mars, gå vidare som bidrag till Europeiska rådets möte.
I samband med tillväxtöversikten publicerade kommissionen också förvarningsrapporten om makroekonomiska obalanser. Rapporten utgör det första steget i processen för övervakningen av makroekonomiska obalanser och ingår i den europeiska planeringsterminen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar, mot bakgrund av de aktuella rapporterna, en första diskussion.
Icke lagstiftande verksamhet
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet] avseende punkterna 9, 11 och 12 )
(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.1 i rådets arbetsordning [förslag från ordförandeskapet] avseende punkt 10)
Övriga frågor
13. a) Konferensen "Att tillvarata den sociala ekonomins potential för EU:s tillväxt"
(Rom den 17–18 november 2014)
Information från ordförandeskapet
Dokument
Inget dokument tillgängligt
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslås notera informationen
b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Information från den lettiska delegationen
Dokument
Inget dokument tillgängligt
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen föreslås notera informationen