Epsco-hälsa, kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E3338

PDF

Kommenterad dagordning

2022-03-21

Socialdepartementet

Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 29 mars 2022

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Icke-lagstiftande verksamhet

3.Covid-19: kommande utmaningar i EU:s strategi för vaccinsolidaritet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren.

Dokument:

6994/22.

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en diskussion om de nya utmaningar som EU:s medlemsstater ställs inför på vaccinområdet, inklusive hur den europeiska vaccinstrategin bäst kan koordineras och hur vaccinsolidaritet kan främjas. Det finns i dagsläget gott om vaccin mot covid-19 och de flesta medlemsstater har ett överskott. Samtidigt har efterfrågan i övriga världen sjunkit.

Inför rådets möte har ordförandeskapet skickat ut ett diskussionsunderlag i vilket det föreslås en gemensam europeisk vetenskaplig strategi med utgångspunkt i den sakkunskap som finns hos Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och Hälsosäkerhetskommittén (HSC). Vidare föreslås att avtalen om vaccin mot covid-19 utvecklas och anpassas till dagens epidemiologiska situation. Diskussionsunderlaget innehåller också förslag om att stärka EU:s arbete med donation av vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer. Slutligen föreslås att WHO:s övergripande vaccinationsmål ses över. Underlaget innehåller även två diskussionsfrågor om vilka organisatoriska förutsättningar som anses nödvändiga på europeisk nivå för att samordna EU:s medlemsstater i frågan om vaccinstrategi och vaccintillgång och

2 (8)

vilka faktorer som kan identifieras för att stärka den europeiska strategin för donation av vaccin mot covid-19.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar diskussionen om de nya utmaningar som EU:s medlemsstater ställs inför på vaccinområdet. EU har spelat en ledande roll under pandemin. Arbetet med att förse EU:s medlemsstater med vaccin är en viktig framgång för den europeiska vaccinstrategin. Det är viktigt med fortsatt samarbete på vaccinområdet genom till exempel EMA, ECDC och HERA med fortsatt hänsyn till nationella förutsättningar.

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet lyfter fram att överskottet av vaccin mot covid-19 behöver beaktas innan ytterligare doser beställs från tillverkarna. Såväl nuvarande som kommande avtal behöver utformas med större flexibilitet i detta avseende.

Som en del av EU:s vaccinstrategi har ett nära samarbete etablerats med Covax som samordnare av donationer av covid-19-vaccin till låg och medelinkomstländer. Detta samarbete kan ytterligare förbättras där Covax har en central roll i både stärkandet av mottagarländernas förmåga att ta emot donationer och att i första hand använda doser som donerats från befintligt överskott, i stället för nya beställningar från tillverkare.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Socialutskottet gavs information den 15 mars om att frågan skulle upp på dagordningen för EPSCO-rådets möte.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

3 (8)

4.EU:s insatser mot sällsynta sjukdomar, en första praktisk tillämpning av folkhälsounionen?

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt.

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren.

Dokument:

6995/22.

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en diskussion om utvidgat europeiskt samarbete inom området sällsynta sjukdomar som en fortsättning på diskussionen vid hälsoministrarnas informella rådsmöte i Grenoble den 10 februari.

Hittills har mer än 30 miljoner EU-medborgare drabbats av en sällsynt sjukdom och 95% av dem är fortfarande utan behandling. Redan nu pågår flera samarbetsprojekt kring sällsynta sjukdomar på europeisk nivå men bedömningen är att ett fördjupat EU-samarbete kan bli ännu starkare. Ett exempel på detta är 24 europeiska referensnätverk som har bildats redan 2017. Nätverken har redan nu tillgång till digital plattform och telemedicinverktyg för att på ett effektivt sätt dela data- och kunskapsflödet.

En av de centrala diskussionsaspekterna är samarbetet kring utbyte av hälsodata (EEDS/EHDS) som i förlängningen förväntas leda till högre patientsäkerhet och bättre vårdresultat. Dessutom kommer samarbete kring hälsodata leda till att stärkta innovations- och forskningsmöjligheter i och med bättre tillgång till data som till exempel individanpassade behandlingar.

4 (8)

Dessutom ses behov av stärkt samarbete kring jämlik tillgång till läkemedel, vilket även har diskuterats under den ministerkonferens som anordnades av det franska ordförandeskapet för EU om sällsynta sjukdomar den 28 februari.

Forskning och innovation ses som en del av ett europeiskt ramverk för att förbereda omlokaliseringen av hälso- och sjukvårdsindustrin och mobiliseringen av aktörer inom den privata sektorn, och erbjuda en attraktiv europeisk grogrund för oberoende och snabbare utveckling där målet är säker, effektiv, tillgänglig behandling inom EU.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar en diskussion om sällsynta sjukdomar vid rådets möte. EU:s medlemsstater står inför flera liknande utmaningar kopplade till bland annat möjlighet till diagnostik och tillgång till behandling av sällsynta sjukdomar. Då få drabbas av en specifik sällsynt sjukdom i varje enskild stat blir vikten av samarbete och erfarenhetsutbyte ännu högre.

Vid mötet avser regeringen lyfta fram vikten av samarbete och samordning i frågor som rör sällsynta sjukdomar där det finns behov och ett europeiskt mervärde. Samarbetet bör bygga på de befintliga strukturer som redan nu finns upprättade och utgå från professionens möjlighet till kunskapsutbyte.

Regeringen har inom ramen för den nationella life science-strategin identifierat ett antal prioriterade områden som anses särskilt viktiga för sällsynta sjukdomar. Dessa är: bättre strukturer för internationellt samarbete, nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation, ansvarsfull säker och etisk policyutveckling samt bättre integrering av forskning och innovation i vården. Regeringen ser ett mervärde i att dessa även prioriteras inom det europeiska samarbetet.

Potentialen i hälsodata är avgörande för att vi ska kunna gå i spetsen för utvecklingen av sällsynta sjukdomar. Samtidigt måste alla åtgärder på området genomföras etiskt, vilket säkerställer

5 (8)

informationssäkerhet och integritetsskydd samt dataskydd och sekretess.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Socialutskottet gavs information den 15 mars om att frågan skulle upp på dagordningen för EPSCO-rådets möte.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

6 (8)

5. Övriga frågor

a) Ukraina: rapport om hälsoläget och det humanitära läget

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren.

b)Rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar på Europeiska unionens vägnar om ett internationellt avtal om förebyggande av samt beredskap och insatser vid pandemier och om kompletterande ändringar av det internationella hälsoreglementet (2005)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren.

7 (8)

c)Ministermöten som anordnas av det franska ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren.

d) Aktuella lagstiftningsförslag

(offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren.

8 (8)