EPSCO Dp 7 rådspm
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:1697F0
Rådspromemoria | ||
2009-09-03 | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Rådets möte (EPSCO) den 9 mars 2009
Dagordningspunkt: 7
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
Dokument: Dok. 13983/08, SOC 575, SAN 217, CODEC 1285
+ COR 1
6573/09 SOC 118 SAN 29 CODEC 193
Policy debate
Tidigare dokument: Arbetsmarknadsdepartementet 2008/09:FPM30
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 090306
Bakgrund
En översyn av gällande lagstiftning ingår i kommissionens arbetsprogram för 2008 och syftar bl.a. till att göra det enklare att förena arbetslivet med privatliv och familjeliv. Som en del i detta arbete har kommissionen förslagit ändringar i direktiv 92/85/EEG.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Enligt artikel 137 i fördraget ska gemenskapen i syfte att uppnå de mål som fastställs i artikel 136 i fördraget stödja och komplettera MS insatser för att förbättra arbetsvillkoren i syfte att skydda AT:s säkerhet och hälsa, säkerställa jämställdhet på arbetsmarknaden och lika behandling på arbetsplatsen. Rådet ska höra Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, varpå beslut skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget. Enligt artikel 141 ska rådet enligt förfarandet i artikel 251 och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén besluta om åtgärder för att säkerställa tillämpningen av principen om lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke. Eftersom direktivet inte endast rör hälsa och säkerhet för AT som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar, utan också frågor rörande likabehandling såsom rätten att återvända till samma eller motsvarande arbete, bestämmelser om uppsägning och anställningsrättigheter samt om bättre ekonomiskt stöd under ledigheten, utgör artiklarna 137 och 141 tillsammans den rättsliga grunden för detta direktiv.
Enligt artikel 251 gäller den s.k. medbeslutandeproceduren, vilken innebär att kommissionen ska lägga fram ett förslag till rättsakt för Europaparlamentet och rådet, vilka sedan antar rättsakten gemensamt.
Svensk ståndpunkt
Det är viktigt att S omfattande och väl fungerande system för föräldraledighet och föräldraförsäkring kan upprätthållas. Allmänt gäller att S är positiv till syftet med att stärka den gravida kvinnans rättigheter men är tveksam till att göra det på det föreslagna sättet. Ändringarna i artikel 8 innebär en ensidig förlängning av mammaledigheten och en sådan förlängning innebär att en större del av ledigheten reserveras för kvinnan.
S anser att ledighet bör vara en rättighet och inte ett tvång och är därför emot obligatorisk ledighet. För att främja jämställdhet på arbetsmarknaden är det viktigt att föräldraledigheten är flexibel så att kvinnor efter förlossningen kan gå tillbaka i arbete när de så önskar och att män har möjlighet att vara föräldralediga när barnen är små.
Vad gäller förslaget om rätt för arbetstagaren att begära ändringar i sina arbetstider och arbetsförhållanden anser regeringen att det inte är lämpligt att införa sådana krav. Det riskerar att leda till en administrativ börda för arbetsgivaren utan att i sak innebära förbättringar för arbetstagaren. Inriktningen är snarare att sträva mot regelförenkling. Frågan löses bäst i kollektivavtal.
Europaparlamentets inställning
Ännu inte känd
Förslaget
Kommissionen föreslår en utökad barnledighet från 14 till 18 veckor, varav 6 veckor är obligatoriska direkt efter förlossningen. Kommissionen anser att kvinnor ska ha rätt till 100 procent av lönen vid mammaledighet, men medlemsstaterna kan sätta ett tak som motsvarar minst sjukersättningen. Skydd mot uppsägning och rätt att få tillbaka samma arbete eller ett arbete med motsvarande villkor efter ledigheten stärks. En rätt att begära ändringar i arbetstider och arbetsförhållanden efter ledigheten införs. Arbetsgivaren måste överväga sådana ändringar men har ingen skyldighet att genomföra dem.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Artikel 8 (mammaledighet)
Enligt 4 § föräldraledighetslagen (1995:584), har en kvinnlig arbetstagare rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse (mammaledighet) under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är ledig på annan grund ska två veckor av denna mammaledighet vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen.
Förslaget innebär att gällande svenska regler måste ändras.
Artikel 10 (förbud mot uppsägning)
Av 17 § föräldraledighetslagen framgår att uppsägning eller avskedande som har samband med föräldraledighet är förbjuden. Om det ändå sker ska uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det. En arbetstagare är inte skyldig att enbart av nyss nämnda skäl vidkännas minskning av anställningsförmånerna eller försämring av arbetsförhållanden i annan mån än vad som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren är inte heller skyldig att av samma skäl acceptera annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten. Därtill finns regler i lagen (1982:80) om anställningsskydd och diskrimineringslagen (2008:567).
Förslaget bör inte ha någon effekt på gällande svenska regler.
Artikel 11 (arbetstagarnas rättigheter)
Enligt 16 § föräldraledighetslagen får en arbetsgivare inte missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet när denne beslutar om t.ex. befordran, tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor eller säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. Förbudet gäller inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten.
I svensk rätt finns inte de regler som föreslås om utestängning från arbete och om rätt att begära ändringar i arbetsmönster och arbetstider.
Förslaget innebär att gällande svenska regler måste ändras.
Ekonomiska konsekvenser
Kommissionen anser att förslaget inte påverkar gemenskapens budget. Bedömningen är att den svenska statsbudgeten inte kommer att påverkas. I kommissionens konsekvensanalys anförs bl.a. att kostnaden för förslaget uppkommer på grund av den förlängda ledigheten och höjda ersättningen i de medlemsstater där ändringar behöver införas, och kostnader för att ersätta den frånvarande arbetstagaren. För att undvika att dessa kostnader på ett orimligt sätt tynger särskilt mindre företag, får medlemsstaterna möjlighet att fastställa ett tak för barnledighetsersättningen. Medlemsstaterna kan också, precis som nu, fritt fastställa den del av ersättningen som finansieras av staten.