EPSCO, dp 12 Råds PM 2008 -12-17 p 12 slutl
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:B5E5D
Utkast till Rådspromemoria | ||
2008-12-01 | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsenheten Lena Malmberg |
EPSCO rådets möte den 17 december – dagordningspunkt 12.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpning av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
Dokument: 14516/08 ADD 1 SOC 620 CODEC 1362
Tidigare dokument: KOM (2006) 16 final, KOM (2006) 7 slutlig, fakta-PM socialdepartementet 2005/2006 FPM76
Bakgrund
Europaparlamentet och rådet antog den 29 april 2004 en ny förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. I artikel 89 i denna förordning anges att tillämpningsföreskrifter till förordningen måste utfärdas innan förordningen kan börja tillämpas. En arbetsgrupp i rådet har under det franska ordförandeskapet slutbehandlat förslaget till tillämpningsförordning. Vid denna behandling har Europaparlamentets förslag till 162 ändringar antagits i 145 fall helt eller delvis och i övriga fall hänvisat till övriga bestämmelser eller föreslagit andra skrivningar. Rådet antar nu en gemensam ståndpunkt att lägga fram till Europaparlamentet.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 42 och 308 i EF. Rådet beslutar med enhällighet. Europaparlamentet är medbeslutande.
Svensk ståndpunkt
Regeringen föreslår att Sverige stöder förslaget.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har lämnat synpunkter på tillämpningsförordningen i en första läsning. Synpunkterna har tillvaratagits i de flesta fall, dock återstår några frågor att lösa ut.
Förslaget
Flera av förslagen innebär bl. a. förtydliganden av texten och angivande av mer detaljerade tidsgränser samt skarpare tidsgränser för myndigheternas kommunikation.
Beaktandesatser
I beaktandesatserna har t.ex. vad gäller fastställande av en persons bosättning en mer generell skrivning antagits för att myndigheterna ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i förordningen i händelse av tvist var en person är bosatt.
Tidsgränser
Mer detaljerade tidsgränser där Europaparlamentets ändringsförslag kopplats till tidsgränser i medlemsstaternas nationella lagstiftning har ersatts med ”utan dröjsmål” för att få gemensamma standarder och undvika problem som kan uppstå på grund av långa nationella tidsgränser eller att tidsgränser saknas.
Sjukvård som ges i annan medlemsstat än den behöriga
Artikel 26(2) rör den speciella situationen där en försäkrad person inte är bosatt i den behöriga medlemsstaten och ska ansöka om tillstånd att få planerad vård i en annan medlemsstat än bosättningsstaten. Om tillstånd i den behöriga medlemsstaten inte ges inom den tid som gäller där ska tillstånd ändå anses ha givits. Europaparlamentets förslag innebär att sådant tillstånd ska ges inom 15 dagar. Rådet anser att en sådan tidsfrist inte är möjlig att uppehålla och att tidsfristen istället bör anges av den behöriga medlemsstatens nationella lagstiftning.
Några av Europaparlamentets förslag har inte beaktats av rådet då man ansett att de har tillvaratagits på annat sätt i förordningen eller innebär att reglerna i förordningen gåt utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet med förordningen. T.ex. har rådet inte accepterat att reglera rätten till ersättning för resekostnader för en medföljande person till en funktionshindrad försäkrad som vårdas i en annan medlemsstat.
Rådets förslag innebär istället att ersättning för resekostnader uppehälle ska ersättas om de är direkt kopplade till behandlingen av den försäkrade personen och om ersättning skulle givits i den nationella lagstiftningen. Om nödvändigt kan även kostnader för en medföljande person ersättas. Rådet anser att Europaparlamentets förslag går utöver vad samordningsreglerna kräver och skapar en obligatorisk rätt till ersättning till en sjukförsäkringsförmån som kanske inte finns i alla medlemsstater.
Tidsfrister för att reglera fordringar för sjukvårdskostnader mellan myndigheterna i medlemsstaterna enligt artikel 66
Europaparlamentets förslag till begränsningar i tiderna för återbetalning av sjukvårdskostnader för inlämnande och reglering av fordringar har inte kunnat antas eftersom det f.n saknas administrativa rutiner i medlemsstaterna för denna hantering. Rådet har funnit att man redan introducerat vissa skarpare regler genom att införa möjligheter att påföra en medlemsstat som dröjer med betalning dröjsmålsränta och att införa en möjlighet att reglera delar av fordringen med avbetalningar. Dessutom anser man att de nya rutinerna måste tillämpas innan man kan utvärdera effekterna av de nya reglerna. Därför har man infört regler om att en utvärdering ska ske inom fyra år efter det att förordningen trätt i kraft. Rådet erinrar även att den enskilde försäkrade inte är berörd av betalningshanteringen mellan myndigheterna.
Rådets förslag till diverse ändringar
Rådet har vad avser förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar förstärkt enskildas rättigheter genom ett tillägg i förordningen 883/2004. Tillägget innebär att reglerna kopplas till bestämmelserna om sjukvårdsförmåner och att eventuella rättigheter utöver dessa kan gälla i fall då arbetsskada kan konstateras. Ändringar i förslaget har även gjorts för vissa övergångsbestämmelser för ikraftträdande av förordningarna samt innehållet i bilageanteckningar för bl.a. bilaterala konventioner som alltjämt ska gälla för medlemsstaterna.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa.
Förslaget innebär inga direkta ändringar i sakförhållanden som berör svenska förhållanden. Däremot kommer förordningen att innebära att myndigheterna måste samarbeta på ett effektivare sätt, genom att införa regler för elektroniskt informationsutbyte. Det innebär att Sveriges på nationell nivå måste göra ett sådant informationsutbyte möjligt. Det nya förbättrade samarbetet mellan myndigheterna innebär också en utökad skyldighet - i Sverige och i andra medlemsstater - att tillhandahålla andra myndigheter information om försäkrade personer.
Ekonomiska konsekvenser
Inga kända
Övrigt