Ekofin_kommenterad_dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2016/17:47EF96

Kommenterad dagordning

Rådet

2017-05-15

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 23 maj 2017

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som framkom den 8 maj 2017.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen Lagstiftningsöverläggningar

2.Godkännande av A-punktslistan

3.(ev.) Tvistlösningsmekanismer i fall av dubbelbeskattning i EU

- Beslutspunkt

På mötet väntas rådet komma överens om en allmän inriktning om direktivet om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i EU.

Samråd med EU-nämnden om företagsskattepaketet, där direktivförslaget ingår, skedde den 4 november. Skatteutskottet informerades om företagsskattepaketet den 27 oktober och den 1 december 2016. Vidare är överläggning planerad i skatteutskottet den 16 maj 2017.

Kommissionen presenterade den 25 oktober 2016 som en del av ett paket om företagsskatt direktivförslaget för tvistlösningsmekanismer (se faktapromemoria 2016/17:FPM27). Direktivförslaget har omarbetats i flera omgångar av ordförandeskapet.

Direktivförslaget innehåller bestämmelser om ett förfarande för ömsesidig överenskommelse som innebär att de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska försöka lösa fall av dubbelbeskattning som omfattas av ett gällande skatteavtal. Direktivförslaget innehåller vidare bestämmelser om ett obligatoriskt inrättande av en rådgivande kommitté eller en kommitté för alternativ tvistlösning för fall där de behöriga myndigheterna inte når fram till en överenskommelse inom viss angiven tid.

Direktivet bygger i stor utsträckning på bestämmelserna i konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (90/436/EEG), även kallad unionens skiljemannakonvention, som är en del av EU:s regelverk. Direktivförslaget har dock ett bredare tillämpningsområde och omfattar alla gränsöverskridande situationer inom EU med dubbelbeskattning för företag och individer.

Förslag till svensk ståndpunkt

Det är generellt sett positivt med åtgärder som förbättrar den inre marknadens funktionssätt, minskar företagens administrativa kostnader och underlättar investeringsbeslut. Direktivförslaget erbjuder ett flexibelt och samordnat ramverk och innebär en tydlig skyldighet för medlemsstaterna att uppnå resultat och villkor för ett effektivt undanröjande av dubbelbeskattning inom EU. Regeringen är därför positiv till syftet med direktivet. Det är dock viktigt att förslaget blir väl avvägt och att det innehåller regler som är effektiva och förenliga med övriga internationella åtaganden.

4.(ev.) Gemensam bolagsskattebas

-Diskussionspunkt

Rådet ska ha en riktlinjedebatt om förslaget på en gemensam bolagsskattebas (CCTB-direktivet).

Samråd med EU-nämnden om företagsskattepaketet, där CCTB-direktivet ingår, skedde den 4 november 2016. Skatteutskottet informerades om företagsskattepaketet den 27 oktober och den 1 december 2016. Vidare är överläggning planerad i skatteutskottet den 16 maj 2017.

2 (2)

Den 25 oktober 2016 beslutade kommissionen ett paket om företagsskatt. Paketet innehåller bl.a. en nylansering av 2011 års förslag på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) i två steg (se faktapromemoria 2016/17:FPM26).

Två direktiv föreslås avseende en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Det ena direktivet (CCTB-direktivet) avser att harmonisera bolagsskatteregler och det andra (CCCTB-direktivet) innehåller dessutom bl.a. regler om konsolidering, dvs. att alla företag i en koncern behandlas som en enhet och det gemensamma resultatet fördelas sedan ut schablonmässigt till de inblandade bolagen, samt ett gemensamt administrativt ramverk. Avsikten är att direktivet om harmoniserade bolagsskatteregler ska beslutas som ett första steg och direktivet om konsolidering beslutas därefter som ett andra steg.

Förslag till svensk ståndpunkt

Bolagsskatten är ett viktigt nationellt instrument för att främja en god ekonomisk utveckling och en varaktigt hög sysselsättning. Varje enskild medlemsstat har olika ekonomiska och politiska förutsättningar. Nationella företagsskattesystem är utformade på ett sätt som passar näringslivsstrukturen i respektive medlemsstat. Den grundläggande principen om medlemsstaternas nationella befogenhet när det gäller direkta skatter bör därför värnas.

Generellt sett är det positivt med åtgärder som förbättrar den inre marknadens funktionssätt. Det är samtidigt viktigt att små, öppna och exportberoende ekonomiers legitima intressen beaktas. Vidare är en viktig princip att nyttan av att ha harmoniserade skatteregler på det här området måste vägas mot den inskränkning av medlemsstaternas möjligheter att kunna införa och behålla egna nationella skatteregler som en harmonisering medför.

Förslagen innebär en stor inskränkning av medlemsstaternas befogenhet på området för direkt beskattning. Enligt förslagen ska bolagsbeskattningen för vissa företag i sin helhet harmoniseras. Dessutom föreslås kommissionen få stora möjligheter att genom delegerade akter utforma beskattningen av berörda företag. Regeringen är tveksam till om nyttan med förslagen överväger den nackdel för medlemsstaterna som inskränkningen av befogenheten innebär. På grund av beslutsproceduren inom EU kan det vara

3 (3)

svårt att ändra regler som har antagits. Detta kan innebära problem, särskilt när systemet utnyttjas för skatteplanering på ett inte avsett sätt.

Förslagen är i vissa delar omfattande och komplexa. Ett syfte med förslagen är att minska företagens administrativa kostnader. Detta är lovvärt, men eftersom förslagen innebär ett företagsskattesystem som är frikopplat från företagens redovisning kan det ifrågasättas om syftet kommer att uppnås. Utifrån kommissionens analys bör därför förslagens påverkan på svensk ekonomi och svenska företags konkurrenskraft och de offentliga finanserna undersökas. Det behöver även noggrant övervägas om en tänkt gemensam bolagsskattebas ska vara obligatorisk, om den ska innehålla konsolidering och om beslut ska fattas i ett eller två steg. Därför är det för tidigt att säga hur regeringen slutligen kommer att ställa sig till förslagen.

5. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag som rör finansiella tjänster

-Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

6.Godkännande av A-punktslistan

7.Rörligheten av kapital

- Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera två rapporter relaterade till arbetet inom kapitalmarknadsunionen: Ekonomiska och finansiella kommitténs årliga rapport om kapitalrörelser och friheten att utföra betalningar inom EU och en rapport från kommissionen om nationella hinder mot den fria rörligheten av kapital.

Samråd med EU-nämnden om kapitalmarknadsunionen har skett vid flera tillfällen, senast den 2 december 2016. Överläggning med finansutskottet om kapitalmarknadsunionen skedde den 7 maj 2015.

4 (4)

Rapporten om kapitalrörelser och friheten att utföra betalningar inom EU

Rapporten undersöker utvecklingen på kapitalmarknaden inom EU och globalt under 2015-2016. I rapporten behandlas också åtgärder som vidtagits för att öka kapitalets rörlighet och internationellt samarbete på området. Rapporten tas fram årligen av Ekonomiska och finansiella kommittén och syftar till att följa kapitalrörelser och friheten att utföra betalningar inom EU mot bakgrund av tillämpningen av fördragen. Även om flera initiativ tagits för att öka rörligheten av kapitalflöden inom EU, dras slutsatsen att mer kan göras och att ett flertal hinder kvarstår att hantera.

Rapporten om nationella hinder mot den fria rörligheten av kapital

I syfte att stärka investeringsplanen för Europa och uppnå målen med kapitalmarknadsunionen om att bredda finansieringskällor för företag lanserade kommissionen i april 2015 ett initiativ för att undanröja återstående hinder för den fria rörligheten av kapital inom EU. Dessa hinder uppkommer oftast på områden där det inte finns någon harmonisering på EU-nivå eller där befintlig EU-lagstiftning ger ett handlingsutrymme till nationella behöriga myndigheter att ha krav utöver EU:s miniminivå.

En expertgrupp för hinder mot den fria rörligheten av kapital har träffats fyra gånger sedan oktober 2015 för att diskutera ett antal fokusområden, bl.a. processer för källskatt, hinder mot gränsöverskridande försäljning av fonder och hinder mot pensionsfonders gränsöverskridande investeringar.

Kommissionens rapport bygger på diskussionerna i expertgruppen och fokuserar på ett antal typer av hinder. Rapporten innefattar även förslag till en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Handlingsplanen ska ses som ett komplement till andra initiativ inom ramen för den europeiska terminen och kapitalmarknadsunionen. Kommissionen ska följa upp och utvärdera huruvida medlemsländerna på frivillig basis vidtar åtgärder för att undanröja de hinder som identifieras i rapporten.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar rapporten om kapitalrörelser och friheten att utföra betalningar och delar bedömningen att initiativ inom kapitalmarknadsunionen är viktiga för att stötta EU: s ekonomiska återhämtning.

5 (5)

Regeringen välkomnar även rapporten om nationella hinder mot den fria rörligheten av kapital. Regeringen har varit positiv till arbetet i expertgruppen och kan välkomna kommissionens föreslagna handlingsplan för det fortsatta arbetet. Regeringen har dock framfört att frågor som inte är föremål för EU- reglering (skatte- och insolvensrelaterade frågor) ska diskuteras i deras respektive fora. Av rapporten framgår att detta är kommissionens förslag för hur frågorna ska diskuteras vidare i ett nästa steg.

8.Europeiska planeringsterminen 2017

- Beslutspunkt

Ekofinrådet ska anta rådsslutsatser om kommissionens djupgranskningar av makroekonomiska obalanser, samt genomförandet av 2016 års landsspecifika rekommendationer.

Den europeiska terminen och kommissionens landrapporter, i vilka djupgranskningarna ingår, behandlades i EU-nämnden den 17 mars 2017. Finansutskottet informerades den 25 april 2017 om det nationella reform- och konvergensprogrammet, vilket utgör regeringens rapportering inom ramen för den europeiska terminen.

Det makroekonomiska obalansförfarandet 2017 inleddes i november då kommissionen publicerade förvarningsrapporten. I förvarningsrapporten identifierades att djupgranskningar skulle göras för 13 medlemsstater, däribland Sverige, för att avgöra om de hade makroekonomiska obalanser. I de landrapporter som kommissionen publicerade den 22 februari 2017 redogör kommissionen för dessa djupgranskningar. Kommissionen bedömer att Sverige fortfarande har makroekonomiska obalanser, som behöver åtgärdas och övervakas, särskilt på grund av de svenska hushållens skuldsättning.

I landrapporterna, som utgör den analytiska grunden för de landsspecifika rekommendationerna som kommissionen väntas publicera i mitten av maj, redogör kommissionen även för genomförandet av förra årets landsspecifika rekommendationer.

6 (6)

I slutsatserna ställer sig Ekofinrådet bakom kommissionens övergripande bedömningar av djupgranskningarna samt av genomförandet av 2016 års landsspecifika rekommendationer.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser. Regeringen stödjer det makroekonomiska obalansförfarandet och att kommissionen gjort en djupgranskning av Sveriges ekonomi.

Det finns behov av att genomföra åtgärder för att stärka den långsiktiga tillväxten i EU. Ökade investeringar, genomförandet av strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik är av avgörande betydelse för att säkerställa återhämtningen i Europas ekonomier. Regeringen följer noga utvecklingen kring hushållens skuldsättning i Sverige. Flera åtgärder har genomförts de senaste åren för att minska riskerna och regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder om hushållens skuldsättning fortsätter att öka i en snabb takt.

I arbetet med den europeiska terminen är det en utgångspunkt för regeringen att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstater rörande sysselsättningspolitiken, den ekonomiska politiken (inklusive på skatteområdet), och sociala frågor även fortsättningsvis respekteras.

9.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 20-21 april samt IMF:s och Världsbankens vårmöten den 21-23 april i Washington

- Informationspunkt

Rådet ska få en rapportering från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer samt IMF:s och Världsbankens vårmöten som ägde rum den 20-21 respektive den 21-23 april i Washington.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Information inför IMF:s och Världsbankens vårmöten gavs i finans- och utrikesutskotten den 28 mars 2017.

Kommissionen och ordförandeskapet väntas informera om utfallet av G20- mötet som ägde rum i den 21 april i Washington. På mötesagendan stod

7 (7)

G20:s åtgärder för att stärka länders motståndskraft mot kriser, finansmarknadsreglering, initiativ för att stärka investeringar i Afrika, samt arbetet med att skapa en stark, stadigvarande och inkluderande global ekonomisk återhämtning.

Därtill kommer kommissionen och ordförandeskapet informera om utfallen av IMF:s och Världsbankens vårmöten som ägde rum den 21-23 april i Washington. Vid mötet i den internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) konstaterades att den globala ekonomiska återhämtningen har stärkts något, samtidigt som det finns tydliga risker kopplade till politisk osäkerhet, höga skuldnivåer i avancerade ekonomier och sårbarheter på de finansiella marknaderna i tillväxtekonomierna. Mötet i utvecklingskommittén (DC) fokuserade på Världsbanksgruppens strategiska prioriteringar, samt på åtgärder för att stärka den finansiella kapaciteten.

10. Övriga frågor

Det finns i skrivande stund inga övriga frågor.

8 (8)