Ekofin, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E7249
Kommenterad dagordning
2022-07-04
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 12 juli 2022
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 27 juni 2022.
1.Godkännande av den preliminära dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar
3.Övriga frågor
(ev.) Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
4.Presentation av ordförandeskapets arbetsprogram
- Diskussionspunkt
Det tjeckiska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för Ekofinrådet de kommande sex månaderna.
Det aktuella ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.
På det ekonomisk-politiska området kommer ordförandeskapet fortsätta arbetet med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), inklusive förslaget att RRF ska ha en central roll i REPowerEU- planen. Ordförandeskapets ambition är att rådet skyndsamt ska nå en överenskommelse om förslaget för att kunna inleda trepartsförhandlingar så snart som möjligt. Därtill kommer ordförandeskapet ta vidare arbetet med stöd till Ukraina, både på kort sikt i form av ett nytt makrofinansiellt stöd och på lång sikt stöd för återuppbyggnaden av landet. Även översynen av EU:s ekonomiska styrning samt förberedelser inför den Europeiska planeringsterminen för 2023 kommer vara viktiga frågor under hösten.
På finansmarknadsområdet kommer ordförandeskapet bland annat fokusera på att fortsätta arbetet med genomförandet av Basel III, där ambitionen är att nå en allmän riktlinje under senare delen av hösten. Ordförandeskapet kommer även prioritera arbetet med de förslag som har presenterats inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Här handlar det bland annat om att fortsätta förhandlingar i rådet om de föreslagna ändringarna i förordningen om marknader för finansiella instrument (MiFIR). Därtill kommer arbetet med förslaget om ett nytt direktiv för återhämtning och resolution av försäkringsföretag (IRRD), samt lagstiftningspaketet för bekämpning av penningtvätt och terrorism att prioriteras. Slutligen kommer ordförandeskapet försöka nå överenskommelser i trepartsförhandlingar om en EU-standard för gröna obligationer och om europeiska långsiktiga investeringsfonder.
På skatteområdet avser ordförandeskapet arbeta för att förenkla skattesystemet och bekämpa skatteundandragande. Ordförandeskapet avser även prioritera arbetet med översynen av energiskattedirektivet samt arbetet med den globala överenskommelsen från OECD/G20, som syftar till att möta beskattningssvårigheterna av den digitala ekonomin. Andra prioriterade frågor kommer vara arbetet med EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, samt gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, den så kallade CBAM.
På tullområdet kommer ordförandeskapets fokusera på det kommande förslaget om en reformering av tullunionen.
På budgetområdet kommer ordförandeskapets främsta prioritet vara att nå en överenskommelse om EU:s årsbudget för 2023. Därtill kommer
2 (12)
ordförandeskapet fortsätta arbetet med förslaget att införa nya egna medel och översynen av budgetförordningen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Att regeringen välkomnar arbetsprogrammet innebär inte att regeringen ställer sig bakom alla frågor som ordförandeskapet avser arbeta med. Regeringen redovisar sin ståndpunkt för respektive initiativ inför att de behandlas i rådet.
5.(ev.) Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands militära aggression mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas ha en diskussion om ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands militära aggression mot Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 20 maj 2022. Överläggning med finansutskottet om makrofinansiellt stöd till Ukraina ägde rum den 14 juni 2022.
Rådet har under våren haft återkommande diskussioner med anledning av kriget i Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på genomförandet av sanktioner, stöd till Ukraina, samt samordning av nationella åtgärder med anledning av höga energipriser och inflation.
Sedan den senaste diskussionen på rådsmötet den 24 maj har EU vidtagit ytterligare restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus igenom antagandet av ett sjätte sanktionspaket den 3 juni 2022.
Det ekonomiska läget i EU är mycket osäkert. Efter en snabb återhämtning under 2021 väntas tillväxten dämpas i år och nästa år till följd av den höga inflationen, en mindre expansiv penningpolitik och fortsatta leverans- och utbudsproblem. Arbetsmarknaden i EU är dock mycket stark och hushållen har ett högt sparande. Inflationen bedöms vara hög 2022 för att sedan sjunka tillbaka 2023.
När det gäller ekonomiskt stöd till Ukraina presenterade kommissionen den 18 maj 2022 ett meddelande om hur EU kan stödja Ukraina, dels i den akuta
3 (12)
fasen, dels på längre sikt i återuppbyggnadsfasen. När det gäller det kortsiktiga stödet föreslår kommissionen ett nytt makrofinansiellt stöd till Ukraina på upp till 9 miljarder euro. I linje med meddelandet presenterades den 1 juli ett formellt förslag om nytt makrofinansiellt stöd i form av lån om en miljard euro som ska finansieras av EU-budgeten. Förslaget utgör en första del av det totala planerade makrofinansiella stödet, och behandlingen av förslaget väntas gå mycket snabb. Kommissionen avser publicera utestående förslag så snart som möjligt. Den utestående delen väntas garanteras bilateralt av medlemsstaterna.
När det gäller det långsiktiga stödet föreslår kommissionen en struktur bestående av en strategisk plan för återuppbyggnaden med starkt ukrainskt ägarskap och en plattform för samarbete mellan Ukraina, EU och andra partners. Vidare föreslås en ny finansieringsfacilitet som ska utgöra den huvudsakliga kanalen för EU:s ekonomiska stöd där kommissionen har förmedlat att nya finansieringskällor bör identifieras givet att behoven väntas överstiga tillgängliga medel i den fleråriga budgetramen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen står redo att vidta utökade restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus vid behov, samt att verka för ett effektivt genomförande av dessa åtgärder.
Regeringen konstaterar att de ekonomiska utsikterna är mycket osäkra och att det är viktigt att följa utvecklingen noga. Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att medlemsstaterna bedriver en försiktig finanspolitik som säkerställer medelfristigt hållbara offentliga finanser.
Givet det osäkra läget i omvärlden är det viktigt att medlemsstaterna kan anpassa sin finanspolitik vid behov. Regeringen konstaterar att det är upp till varje medlemsstat att besluta om finanspolitiska åtgärder. Merparten av de åtgärder som vidtas för att hantera negativa konsekvenser av krisen kommer att, och bör, vidtas på nationell nivå. Regeringen välkomnar på ett generellt plan insatser för att underlätta för medlemsstaterna i detta avseende, inom ramen för befintliga EU-regelverk. Regeringen menar att denna typ av åtgärder ska vara välriktade, tillfälliga och värna den inre marknadens funktionssätt. Samtidigt är det viktigt att man inte inför kontraproduktiva stimulanser till ekonomin i ett ekonomiskt läge med inflationstryck och utbudsstörningar.
4 (12)
När det gäller eventuella stödåtgärder på EU-nivå till medlemsstaterna anser regeringen att dessa bör finansieras genom omprioritering av medel som redan finns i EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 och inte genom exempelvis ytterligare gemensam upplåning.
Regeringen anser vidare att EU bör bistå Ukraina med ekonomiskt stöd och välkomnar kommissionens meddelande från 18 maj. Vidare välkomnar regeringen kommissionens förslag från 1 juli om en första del av det totala planerade makrofinansiella stödet för att tillgodose de akuta likviditetsbehoven och är öppen för att diskutera lämpliga alternativ vad gäller det utestående förslaget. Det är dock viktigt för regeringen att det kommande eventuella stödet beaktar vissa principer. Lånen bör vara långfristiga och ha en betydande amorteringsfri period. Vidare bör det kopplas till lämpliga reformvillkor. Eventuella garantiinfrianden bör kunna klassas som internationellt bistånd. Bördefördelningen för ett eventuellt stöd bör också vara rättvis.
När det gäller det långsiktiga stödet anser regeringen att det, samtidigt som det är angeläget att planerings- och inte minst koordineringsarbetet påbörjas, är för tidigt att binda sig vid belopp och finansiering eftersom kriget fortfarande pågår och behoven är osäkra. Noggranna överväganden krävs för konstruktionen och att stödet blir ändamålsenligt, transparent och byggs på ordentliga kontrollsystem.
6.(ev.) Den ekonomiska återhämtningen i Europa
a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en sedvanlig uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), vilken även kan inkludera en diskussion om RRF:s roll i genomförandet av REPowerEU-planen.
Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och förslaget om RRF:s roll i REPowerEU-planen ägde rum den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 15 juni 2022.
5 (12)
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.
Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Hittills har 26 medlemsstater lämnat in sina återhämtnings- och resiliensplaner. Genomförandebeslut har godkänts av rådet för 25 medlemsstater och sex medlemsstater har erhållit sina första utbetalningar.
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU, vilken syftar till att minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen och påskynda den gröna omställningen.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22: FPM102.
Kommissionen föreslår att RRF ska få en central roll i genomförandet av REPowerEU. Enligt förslaget ska de återhämtnings- och resiliensplaner som ändras efter att förslaget trätt i kraft innehålla ett nytt kapitel om REPowerEU. Kommissionen föreslår vidare att REPowerEU-kapitlet inte ska omfattas av RRF:s krav på att minst 20 procent av finansieringen ska gå till den digitala omställningen och att tillåta undantag från principen att inte orsaka betydande skada när det handlar om att tillgodose omedelbara energibehov, vilket skulle möjliggöra stöd från RRF till reformer och investeringar gällande olja och fossil gas.
Kommissionen föreslår även att återstående medel inom RRF ska kunna användas för åtgärder inom REPowerEU, och att ytterligare medel ska kanaliseras genom RRF för detta ändamål. De återstående finansieringskällorna handlar främst om lånemedel, där medlemsstater hittills inte ansökt om hela beloppet som finns tillgängligt inom RRF, och till viss del den omfördelning av bidragsmedel mellan medlemsstater som ägde rum i slutet av juni. Finansieringstillskottet handlar dels om bidragsmedel från en försäljning av utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven inom EU:s utsläppshandelssystem, dels om att tillåta medlemsstater att föra över vissa medel från de nationella tilldelningarna i sammanhållningspolitiken och europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inom den gemensamma jordbrukspolitiken. De medel som föreslås delas ut som bidrag
6 (12)
föreslås allokeras mellan medlemsstater med samma fördelningsnyckel som i tidigare överenskommits för RRF:s bidragsdel.
Förhandlingar om förslaget har påbörjats och väntas pågå under sommaren. Områden som har diskuterats har bland annat rört undantaget från principen om att inte orsaka betydande skada för vissa investeringar, kommissionens förslag om att använda marknadsstabiliseringsreserven för finansiering av bidrag samt hur denna ska allokeras.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.
Regeringen välkomnar på ett övergripande plan kommissionens förslag att RRF ska användas för genomförandet av REPowerEU. Regeringen kan stödja användningen av befintliga medel inom faciliteten för detta ändamål och är öppen att diskutera att tillåta frivilliga överföringar från medlemsstaters anslag inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken.
Regeringen är kritisk till förslaget om försäljning av utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven för att mobilisera ytterligare resurser till RRF och REPowerEU eftersom det undergräver EU:s utsläppshandelssystem och riskerar att öka EU:s koldioxidutsläpp. Regeringen anser att om det blir aktuellt med ytterligare medel för att finansiera REPowerEU-planen bör detta finansieras genom omprioritering av existerande EU-medel.
Regeringen anser att det är viktigt att de reformer och investeringar som REPowerEU finansierar så långt det är möjligt minimerar de negativa konsekvenserna för miljön och klimatet. Samtidigt kan det på kort sikt finnas behov av vissa omedelbara reformer och investeringar för att säkerställa medlemsstaternas energiförsörjning. Sammantaget är regeringen kritisk till förslaget att tillåta undantag från principen att inte orsaka betydande skada när det handlar om att tillgodose omedelbara energibehov eftersom det skulle möjliggöra reformer och investeringar gällande olja och fossil gas. Regeringen är kritisk till investeringar som resulterar i inlåsningseffekter.
När det gäller fördelningsnyckeln anser regeringen att det är viktigt att den fortsatt är i linje med RRF:s rättsliga grund och syften. I det fall en
7 (12)
uppdatering anses nödvändig bör skillnaderna mellan fördelningsnycklarna inte vara alltför stora.
b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
-Beslutspunkt
Kommissionen har i skrivande stund inte lagt fram några förslag till genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för behandling av rådet.
7.Den europeiska planeringsterminen 2022: Slutsatser om 2022 års fördjupande granskningar inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om 2022 års fördjupade granskningar inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet, vilket utgör en del av den europeiska planeringsterminen.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Den 23 maj 2022 presenterade kommissionen det så kallade vårpaketet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. En del av vårpaketet är de fördjupade granskningar som görs i det makroekonomiska obalansförfarandet.
Kommissionen har i år genomfört fördjupade granskningar av tolv medlemsstater: Kroatien, Cypern, Frankrike, Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Spanien och Sverige. Av dessa bedöms tio länder ha makroekonomiska obalanser, varav tre anses ha alltför stora obalanser. Irland och Kroatien anses inte längre ha obalanser till följd av att privat och offentlig skuldsättning minskat över tid i de båda länderna.
I utkastet till slutsatser instämmer rådet i kommissionens bedömning av årets djupgranskningar. Rådet noterar att den starka återhämtningen från covid- 19-pandemin under 2021 har inneburit att många obalanser minskat i förhållande till 2020. Samtidigt konstateras att både privat och offentlig skuldsättning fortfarande ligger på höga nivåer. Vidare konstaterar rådet att den stigande inflationen bidrar till en stor ekonomisk osäkerhet inom EU
8 (12)
och att bytesbalansen i samtliga medlemsstater väntas påverkas av högre energipriser. Även stigande bostadspriser i många medlemsstater pekas ut som en risk. Slutligen bedömer rådet att EU:s finansiella system står väl rustat, samtidigt som volatila priser på statsobligationer pekas ut som en sårbarhet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet på rådsslutsatser.
8.Kroatiens införande av euron
a)Beslut om Kroatiens införande av euron den 1 januari 2023
b)Rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Kroatien
c)Förordning om ändring av förordning (EG) nr 2866/98 vad gäller omräkningskursen till euron för Kroatien
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta tre rättsakter angående införandet av euron i Kroatien.
Samråd med EU-nämnden om Kroatiens införande av euron ägde rum den 15 juni 2022.
Den 1 juni 2022 presenterades kommissionens och Europeiska centralbankens (ECB) så kallade konvergensrapporter, i vilka de bedömde att Kroatien uppfyller konvergenskriterierna och övriga villkor för att införa euron. Kommissionen lade samma dag fram ett förslag om att Kroatien ska införa euron den 1 januari 2023. Vid rådsmötet den 17 juni antog euroländerna en rekommendation där de instämde i bedömningen, och rådet ställde sig bakom ett brev från rådets ordförande till Europeiska rådet för att informera om ärendet. Europeiska rådet diskuterade ärendet vid sitt möte den 23–24 juni 2022 och ställde sig bakom förslaget.
Vid det aktuella Ekofinrådsmötet ska tre rättsakter antas för att möjliggöra Kroatiens införande av euron:
9 (12)
•Genom ett rådsbeslut upphävs Kroatiens status som en medlemsstat med undantag enligt artikel 139 i FEUF.
•I den ena föreslagna förordningen (974/98) regleras ett antal frågor om hur införandet av euron ska gå till, däribland relationen mellan euron och Kroatiens nationella valuta.
•I den andra föreslagna förordningen (2866/98) anges den omräkningskurs som ska gälla mellan euron och den kroatiska nationella valutan.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom bedömningen att Kroatien uppfyller villkoren för att införa euron och kan därmed ställa sig bakom kommissionens förslag till beslut om Kroatiens införande av euron den 1 januari 2023.
Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt om de två övriga rättsakterna.
9.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 15–16 juli 2022: EU:s mandat
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta EU:s gemensamma positioner till G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 15–16 juli 2022.
Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet den 15–16 juli ska rådet fastställa EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat.
I utkastet till EU:s gemensamma positioner betonas den negativa påverkan som den ryska invasionen av Ukraina har på europeisk och global säkerhet, stabilitet och välstånd. Därutöver understryks vikten av fortsatt samarbete med internationella partners för att stödja Ukraina och implementera långtgående sanktioner mot Ryssland och Belarus. Även åtgärder för att fortsatt bekämpa covid-19-pandemin och förebygga framtida hälsokriser, samt stödja den ekonomiska återhämtningen från covid-19-pandemin och klimatförändringar lyfts fram. Utkastet noterar också EU:s fortsatta arbete
10 (12)
med att stödja låginkomstländer inklusive en effektiv implementering av G20:s och Parisklubbens gemensamma ramverk för skuldomstrukturering, det så kallade Common Framework. Vidare uttrycker EU stöd till frivillig vidareutlåning av IMF:s särskilda dragningsrätter för att hjälpa sårbara ekonomier enligt de alternativ som IMF har tagit fram.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till EU:s gemensamma positioner till G20-mötet.
10.Slutsatser om rapporten om de offentliga finansernas hållbarhet 2021
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om 2021 års rapport om finanspolitikens hållbarhet.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 16 juni 2021 om 2021 års åldranderapport, vilken ligger till grund för rapporten om finanspolitikens hållbarhet.
Kommissionen publicerar en rapport om finanspolitikens hållbarhet vart tredje år. I rapporten analyserar kommissionen utmaningar gällande den offentligfinansiella hållbarheten på kort, medel och lång sikt i EU:s medlemsstater. Beräkningarna är i hög grad baserade på den åldranderapport som kommissionen publicerade i maj 2021, samt kommissionens höstprognos 2021.
I rapporten konstaterar kommissionen att de offentliga skuldkvoterna har ökat i många medlemsstater de senaste åren, bland annat till följd av covid- 19-pandemin. Sammanlagt elva medlemsstater bedöms ha höga skuldhållbarhetsrisker på medellång sikt och nio medlemsstater på lång sikt. Sverige bedöms ha låg risk för en ohållbar utveckling på både kort, medellång och lång sikt.
I utkastet till slutsatser lyfter rådet fram att flera medlemsstater har betydande risker för en ohållbar utveckling på medellång och lång sikt. Vidare understryks behovet av att medlemsstaterna bedriver en ansvarsfull
11 (12)
finanspolitik som säkerställer en hållbar skuldsättning över tid och vikten av att EU:s finanspolitiska ramverk följs.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens rapport och kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.
12 (12)