Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4E04B3

Kommenterad dagordning

Rådet

2021-11-29

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 7 december 2021

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 22 november 2021.

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.(ev.) Förslag till rådets direktiv om mervärdesskattesatser

- Beslutspunkt

Rådet väntas besluta om en allmän inriktning om ordförandeskapets kompromissförslag om ändring i mervärdesskattedirektivet vad gäller mervärdesskattesatser.

Överläggning med skatteutskottet om kommissionens förslag ägde senast rum den 15 juni 2021. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 16 juni 2021.

Den 18 januari 2018 presenterade kommissionen ett förslag om ändring av reglerna om skattesatser i mervärdesskattedirektivet. Förslaget innebär att bilaga III till mervärdesskattedirektivet som innehåller de varor och tjänster på vilka medlemsstaterna får tillämpa reducerade skattesatser, dvs. en s.k. positiv lista, ersätts med en bilaga med varor och tjänster på vilka medlemsstaterna inte får tillämpa reducerade skattesatser, dvs. en s.k. negativ

lista. Det uppställs även kompletterande krav som innebär att reducerade skattesatser endast får gynna slutkonsumenten och ska tillämpas för att på ett konsekvent sätt fullfölja ett mål av allmänt intresse.

Medlemsstaterna ska enligt förslaget få tillämpa högst två reducerade skattesatser, vilka inte får vara lägre än fem procent. Utöver dessa två skattesatser får dock medlemsstaterna tillämpa en skattesats som är lägre än fem procent och ett undantag med rätt till avdrag för ingående skatt. Genom detta förslag och införandet av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet med beskattning i destinationslandet, blir de särskilda nationella undantagen gällande skattesatser obehövliga och föreslås därför slopas.

Kommissionen föreslår också en budgetskyddande regel, enligt vilken medlemsstaterna måste säkerställa att den vägda genomsnittliga skattesatsen vid alla tidpunkter överstiger tolv procent.

Kommissionens förslag beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM54.

Ordförandeskapets kompromissförslag utgår ifrån en modernisering av den positiva listan i det nu gällande mervärdesskattedirektivet, i stället för den negativa lista som kommissionen föreslagit. Ambitionen har varit att de kompletterande kraven i kommissionens förslag ska beaktas vid utformningen av listan, i stället för vid behandlingen av enskilda varor och tjänster.

I kompromissförslaget ersätts också den budgetskyddande regeln av ett antal begränsningar i hur många olika varor och tjänster som medlemsstaterna får tillämpa reducerade skattesatser och undantag med avdragsrätt på.

Förslag till svensk ståndpunkt

Kompletteras

4.Förslag inom 55 %-paketet (gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, energiskattedirektivet och sociala klimatfonden)

- Diskussionspunkt

Ordförandeskapet väntas presentera en lägesrapport om arbetet med tre förslag i kommissionens Fit for 55-paket som berör Ekofinrådet. Det gäller

2 (18)

förslaget om att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM), förslaget om en omarbetning av energiskattedirektivet (ETD) samt förslaget om att inrätta en social klimatfond (SCF).

Den aktuella lägesrapporten har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Överläggning med skatteutskottet om CBAM ägde rum den 28 september 2021. Information om förslaget till ett omarbetat ETD gavs till skatteutskottet den 28 september. Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet om SCF ägde rum den 30 september. Samråd med EU- nämnden om SCF ägde rum den 1 oktober, inför Miljörådets möte den 6 oktober.

Fit for 55-paketet presenterades den 14 juli 2021 och syftar till att genomföra EU:s skärpta klimatmål för 2030. Paketet omfattar totalt 13 förslag som enligt kommissionen ska bidra till att minska EU:s nettoutsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer.

Förslag om att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM)

Förslaget om att inrätta CBAM syftar till att minska risken för koldioxidläckage genom att reglera växthusgasutsläpp som har orsakats av vissa varor som importeras till EU. Mekanismen föreslås komplettera EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) genom att tillämpa en motsvarande ordning när det gäller import till EU. De varor som föreslås omfattas är cement, elektricitet, gödselmedel, järn, stål och aluminium, samt vissa produkter förädlade av dessa varor. Förordningen ska tillämpas på varor som har sitt ursprung i ett tredje land när de importeras till EU.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM133.

Förslag om omarbetning av energiskattedirektivet (ETD)

ETD reglerar medlemsstaternas beskattning av el och bränslen. Förslaget till omarbetning syftar bl.a. till att modernisera direktivet, som inte har reviderats sedan dess införande 2003. Huvuddragen i förslaget är att fler bränslen, inklusive biobränslen, beskattas och att dessa delas in i kategorier som beskattas efter energiinnehåll och miljöprestanda samt att möjligheterna till undantag och nedsättningar som enligt kommissionen främjar förbrukning av fossila bränslen minskas.

3 (18)

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM130.

Förslag om att inrätta en social klimatfond (SCF)

Förslaget om att inrätta SCF syftar till att tillhandahålla finansiering till hushåll, mikroföretag och transportanvändare som påverkas särskilt av prisförändringar som följer av kommissionens förslag om att utöka EU ETS till att omfatta vägtransporter och byggnader. Utöver medel för tillfälligt inkomststöd, föreslås fonden finansiera investeringar och åtgärder för att minska koldioxidutsläpp och energikostnader. Enligt kommissionens förslag ska fonden uppgå till totalt 72,2 miljarder euro för perioden 2025–2032 och inordnas i EU:s budget. Fonden föreslås finansieras genom systemet för EU:s egna medel och dess totala volym motsvara 25 procent av de förväntade intäkterna från ett eventuellt utökat EU ETS.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21: FMP135.

Lägesrapporten beskriver rådets arbete med de tre förslagen under det slovenska ordförandeskapet. Det konstateras bl.a. att fokus har legat på tekniska genomgångar, med möjlighet för medlemsstaterna att ställa frågor till kommissionen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att Ekofinrådet får en lägesrapport om hur arbetet med förslagen om CBAM, ETD och SCF fortskrider.

Regeringen anser att det är viktigt att arbetet med CBAM fortskrider samt att det säkerställs att mekanismen är effektiv som klimatverktyg och förenlig med WTO:s regelverk.

Regeringen analyserar fortsatt förslaget om omarbetning av ETD och återkommer till riksdagen för överläggning.

Omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU- budgeten och återhämtningsinstrumentet. Regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden. Om en fond ska införas måste åtgärder inom fonden vara ändamålsenliga, effektiva och inte överlappa med andra utgifter. Finansiering ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden. En eventuell ny

4 (18)

fond bör ligga inom budgetramens tak och vara tidsbegränsad till innevarande fleråriga budgetram.

5.Förstärkningen av bankunionen

- Diskussionspunkt

Ordförandeskapet väntas presentera en lägesrapport som redogör för rådets arbete med att stärka bankunionen, inklusive införandet av en gemensam insättningsgarantiförsäkring (EDIS). Detta sker halvårsvis i slutet av varje ordförandeskap.

Den aktuella lägesrapporten har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Den fullbordade bankunionen ska bestå av tre delar: en gemensam banktillsyn, en gemensam resolutionsmekanism och EDIS. Tillsynsmekanismen respektive resolutionsmekanismen, inklusive en resolutionsfond, finns på plats.

I november 2015 presenterade kommissionen ett förordningsförslag om den tredje delen, EDIS. Förslaget innebär att det etableras en gemensam försäkringslösning för de nationella insättningsgarantierna som finns i de medlemsstater som deltar i bankunionen. Förhandlingar om förslaget pågår fortfarande.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2015/16:FPM27.

I juni 2016 antog Ekofinrådet slutsatser om en färdplan för att slutföra bankunionen, inklusive EDIS.

I oktober 2017 presenterade kommissionen ett meddelande om fullbordande av bankunionen. Meddelandet innehöll bl.a. ett reviderat förslag om att stegvis införa EDIS, där det första steget endast skulle bestå av likviditetsstöd (lån med återbetalningsskyldighet), till skillnad från det ursprungliga förslaget där även slutliga förluster skulle absorberas av det gemensamma systemet.

Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM19.

Lägesrapporten beskriver rådets arbete under det slovenska ordförandeskapet. Det konstateras att ett möte ägt rum på teknisk nivå i

5 (18)

rådet, med fokus på åtgärder för att förbättra krishanteringsramverket för banker. Diskussioner har även förts i den högnivågrupp om EDIS, där samtliga medlemsstater deltar, som Eurogruppen etablerade i december 2018.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten i bankunionen. Det är dock viktigt att åtgärder som genomförs i syfte att stärka bankunionen tar hänsyn till konsekvenser för hela EU:s inre marknad och då även för de medlemsstater som inte deltar i bankunionen.

Regeringen välkomnar att Ekofinrådet får en lägesrapport om hur arbetet med bankunionen fortskrider.

6. (ev.) Lagstiftningspaketet om kapitalmarknadsunionen

a)Europeiska gemensamma kontaktpunkten

b)Direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder

c)Förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder

d)Förordningen om marknader för finansiella instrument (Mifir)

-Diskussionspunkt

Rådet väntas hålla en första policydiskussion om ett lagstiftningspaket innehållandes fyra förslag inom ramen för arbetet med kapitalmarknadsunionen.

De aktuella förslagen har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Lagstiftningspaketet presenterades den 25 november 2021 och innefattar i) ett förslag om en europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och ickefinansiell information (ESAP), ii) en översyn av förordningen om marknader för finansiella instrument (MiFIR), iii) en översyn av direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFMD) och iv) en översyn av förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder (ELTIF).

Kommissionen har aviserat att ytterligare initiativ inom ramen för kapitalmarknadsunionen är att vänta under 2022, däribland en strategi kring stärkt konsumentskydd på finansmarknadsområdet.

Europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information (ESAP)

6 (18)

Förslaget om att inrätta ESAP syftar till att förbättra tillgången till information för investerare inom EU och på så sätt underlätta för små och medelstora företag samt onoterade företag att få tillgång till kapital. Detta ska enligt kommissionen i sin tur bidra till att ytterligare integrera de europeiska kapitalmarknaderna samt främja gränsöverskridande investeringar och tillväxt inom EU. Kommissionen föreslår därför att det upprättas en europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och icke-finansiell publik information som företag offentliggör enligt olika regelverk. Förslaget är att den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) får uppdraget att upprätta ESAP.

Översyn av förordningen om marknader för finansiella instrument (MiFIR)

De föreslagna ändringarna av MiFIR-förordningen syftar bl.a. till att förbättra investerarnas villkor genom att ge dem bättre tillgång till information om transaktioner på värdepappersmarknaden. Vidare vill kommissionen åstadkomma en bättre balans mellan handel på handelsplatser och andra sätt att handla finansiella instrument. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att marknadsdata från många olika handelsplatser ska sammanställas så att den blir tillgänglig via en enda källa, för att ge investerare en bättre överblick över informationen. Åtgärderna ska enligt kommissionen förbättra marknadens funktion och underlätta företagens finansiering.

Översyn av direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFMD)

Förslaget till ändring av AIFMD-direktivet syftar bl.a. till att motverka finansiella stabilitetsrisker i fondsektorn och förbättra investerarskyddet. Förslaget innehåller även vissa ändringar i direktivet om värdepappersfonder. Kommissionen föreslå bl.a. en gemensam uppsättning verktyg i de båda direktiven som fondförvaltare kan använda för att hantera likviditetsrisker. Behovet av denna typ av verktyg blev enligt kommissionen tydligt i samband med den oro på marknaderna som följde av covid-19-pandemins utbrott våren 2020.

Översyn av förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder (ELTIF)

Förslaget om ändring av ELTIF-förordningen syftar till att öka såväl antalet fonder som investeringarna i dessa. Detta ska enligt kommissionen främja en kanalisering av kapital till långsiktiga investeringar inom EU och därigenom

7 (18)

bidra till en hållbar omställning och tillväxt. Förslaget innehåller lättnader i regelverket som ska göra fonderna mer tillgängliga för småsparare och mer attraktiva för fondförvaltare.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar lagstiftningspaketet och det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen. Regeringen analyserar förslagen och kommer återkomma till riksdagen med mer detaljerade ståndpunkter.

Regeringen välkomnar att paketet tar sikte på att förbättra marknadernas funktionssätt och hantera finansiella stabilitetsrisker utanför banksektorn, inte minst mot bakgrund av de sårbarheter som identifierades på marknaden

ibörjan av covid-19-pandemin. Regeringen välkomnar åtgärder för att förbättra transparensen på företagsobligationsmarknaden och adressera likviditetrisker i fonder.

Det är viktigt att man träffar rätt balans i avvägningen mellan lättnader och konsumentskydd i arbetet med kapitalmarknadsunionen. Ett starkt konsumentskydd är viktigt för ett långsiktigt förtroende för finansiella marknader och regeringen ser därför fram emot en EU-strategi kring stärkt konsumentskydd på finansmarknadsområdet.

7.Lagstiftningspaket om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

- Diskussionspunkt

Ordförandeskapet väntas presentera en lägesrapport om rådets arbete med lagstiftningspaketet om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Den aktuella lägesrapporten har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Överläggning med finansutskottet om kommissionens lagstiftningspaket om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ägde rum den

21 september 2021. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 23 juli 2021.

Den 20 juli 2021 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Paketet innehåller förslag om att dels göra om stora delar av det gällande

8 (18)

penningtvättsdirektivet till förordning, dels reglera överföringar av kryptotillgångar på liknande sätt som banköverföringar. Därtill föreslås att en ny EU-myndighet inrättas i syfte att förstärka tillsynen på EU-nivå och förbättra samordningen mellan medlemsstaternas finansunderrättelseenheter.

Förslagen beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM146.

Lägesrapporten beskriver rådets arbete med lagstiftningspaketet under det slovenska ordförandeskapet. Det konstateras bl.a. att sju möten har ägt rum på teknisk nivå i rådet, samt att ordförandeskapet siktar på att nå ett förhandlingsmandat om regleringen av överföringar av kryptotillgångar under december i år.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar att Ekofinrådet får en lägesrapport om hur arbetet med lagstiftningspaketet fortskrider. Regeringen menar att förslaget bör genomsyras av ett välfungerande riskbaserat förhållningssätt, i enlighet med den ståndpunkt som har förankrats i riksdagen.

8. Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

-Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas i vanlig ordning informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

9.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

a) Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.

Samråd med EU-nämnden inför rådets antagande av RRF ägde rum den 11 februari 2021 och samråd om enskilda genomförandebeslut senast den 27 oktober 2021. Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16

9 (18)

juni 2020. Finansutskottet fick senast information om processen för återhämtnings- och resiliensplanernas genomförandebeslut den 24 juni 2021.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska godkännas genom att rådet antar genomförandebeslut. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.

Hittills har 26 medlemsstater lämnat in sina återhämtnings- och resiliensplaner. Genomförandebeslut har godkänts av rådet för 22 medlemsstater. Kommissionen väntas lägga fram ytterligare förslag på genomförandebeslut inom kort.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar information om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

b)(ev.) Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

-Beslutspunkt

Kommissionen har i skrivande stund inte lagt fram några förslag till genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens för behandling av rådet.

10 (18)

10.Den europeiska planeringsterminen 2022

Den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022, rapporten om förvarningsmekanismen 2022 och rekommendationen om den ekonomiska politiken för euroområdet

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av den årliga hållbara tillväxtöversikten, den årliga förvarningsrapporten samt förslag till rådets rekommendation till euroområdet, med möjlighet till diskussion.

De aktuella rapporterna har inte tidigare behandlats i riksdagen. De sociala- och sysselsättningspolitiska aspekterna av dessa dokument kommer att behandlas i EU-nämnden inför möte i Epscorådet den 6 december.

Den 24 november publicerade kommissionen den årliga hållbara tillväxtöversikten, den årliga förvarningsrapporten samt förslag till rådets rekommendation till euroområdet. Därutöver publicerades utkast till den gemensamma sysselsättningsrapporten och en rapport om den inre marknaden. Dessa dokument utgör tillsammans starten på 2022 års europeiska planeringstermin.

Den årliga hållbara tillväxtöversikten

I den årliga hållbara tillväxtöversikten presenterar kommissionen prioriteringar för samordningen av EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik för de kommande 12 till 18 månaderna.

I rapporten konstaterar kommissionen att EU övergår ifrån krishantering till återhämtning. Inom strategin definieras fyra dimensioner som ska vara vägledande för medlemsstaternas strukturreformer, sysselsättningspolitik, investeringar och finanspolitik: miljömässig hållbarhet, produktivitetsförbättringar, rättvisa och makroekonomisk stabilitet, samt i linje med FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030. Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) lyfts fram som ett verktyg för att främja dessa mål.

Kommissionen redogör vidare för hur kommande års planeringstermin ska organiseras. Införandet av RRF innebar tillfälliga anpassningar av terminen. Nästa års europeiska planeringstermin föreslås i stort återgå till den ordinarie terminsprocessen, vilket bl.a. innebär att kommissionen återigen avser

11 (18)

presentera landsrapporter och landsspecifika rekommendationer på både det finanspolitiska och strukturpolitiska området.

Den årliga förvarningsrapporten

Kommissionens förvarningsrapport om makroekonomiska obalanser utgör starten på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. Rapporten syftar till att upptäcka potentiella makroekonomiska obalanser i respektive medlemsstat. Utifrån en preliminär analys motiverar kommissionen varför ett antal medlemsstater ska bli föremål för fördjupade granskning av kommissionen under våren 2022. Utifrån dessa granskningar kommer kommissionen att avgöra om makroekonomiska obalanser föreligger eller inte.

I rapporten noterar kommissionen att den tidigare trenden med minskande makroekonomiska obalanser bröts i samband med covid-19-utbrottet. Många av de existerande obalanserna har förvärrats samtidigt som risken för nya ökat. Vidare gör kommissionen bedömningen att tolv medlemsstater ska granskas, däribland Sverige. Alla tolv medlemsstater var föremål för djupgranskning även förra året. Kommissionens granskning av Sverige motiveras utifrån den privata sektorns höga och stigande skuldsättning, och höga bostadspriser. Vidare överstiger Sverige tröskelvärdena för ungdomsarbetslöshet.

Rekommendationen till euroområdet

Kommissionen lämnar årligen förslag till rådets rekommendation till euroområdet som helhet. I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna i euroområdet att fortsätta vidta och koordinera åtgärder för att stödja en inkluderande och hållbar återhämtning. Det handlar bl.a. om att bedriva en differentierad och flexibel finanspolitik, säkerställa effektiva arbetsmarknadsåtgärder och fokusera på att stödja soliditeten hos livskraftiga företag.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtöversikt och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken i EU.

12 (18)

Regeringen välkomnar att kommissionen i huvudsak avser att tillämpa den ordinarie processen för den europeiska planeringsterminen för 2022, samt att överlappningar mellan terminen och genomförandet av det tillfälliga instrumentet RRF undviks. Det är viktigt att den europeiska planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser och främja hållbar ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader. Det är vidare viktigt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna även fortsättningsvis respekteras.

Regeringen välkomnar vidare förvarningsrapporten och noterar kommande fördjupade granskningar, som kan bidra till att tidigt upptäcka makroekonomiska obalanser. Avseende Sverige fortsätter regeringen och berörda myndigheter att noga följa utvecklingen kring hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden, där flera åtgärder har genomförts under de senaste åren.

Det finns skäl för att ge euroområdet som helhet visst fokus inom den europeiska planeringsterminen, med tanke på dess särskilda utmaningar. Regeringen anser samtidigt att det är viktigt att den europeiska planeringsterminen förblir ett ramverk för hela EU.

11.Europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport 2021

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av Europeiska finanspolitiska nämndens (EFB) årsrapport för 2021.

Den aktuella rapporten har inte tidigare behandlats i riksdagen.

EFB har som uppgift att årligen utvärdera kommissionens tillämpning av EU:s finanspolitiska ramverk. Utvärderingen presenteras i en årlig rapport, tillsammans med förslag på hur detta ramverk kan utvecklas.

I årets rapport sammanfattar EFB den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen under covid-19-pandemin. Av rapporten framgår att EFB är kritiska till hur kommissionen tillämpat ramverket under den period som den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten har varit aktiverad.

13 (18)

I ett mer framåtblickande kapitel diskuteras den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning och förutsättningarna att nå samsyn kring vägen framåt inför 2023. EFB ger sin syn på några av de förslag som lyfts fram i debatten om det finanspolitiska ramverket. När det gäller eventuella undantag för vissa typer av investeringar anser EFB att detta skulle göra ramverket alltför komplext. EFB ser också ett behov av en mer permanent finanspolitisk kapacitet på EU-nivå, och menar att några av de temporära instrument som inrättats med anledning av covid-19-pandemin skulle kunna ligga till grund för en sådan kapacitet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar EFB:s årsrapport. Det är positivt att EFB har gjort en omfattande granskning av kommissionens tillämpning av ramverket under covid-19-pandemin. Regeringen anser att det är av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt.

Regeringen anser vidare att det åligger medlemsstaterna att bygga upp sin förmåga att förebygga och hantera ekonomiska chocker. Regeringen är skeptisk till en permanent finanspolitisk kapacitet på EU-nivå och understryker att de krisrelaterade instrument som omnämns i den aktuella rapporten är temporära.

12.(ev.) Uppförandekod (företagsbeskattning)

a)Slutsatser om de framsteg som uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) gjort

c)Rapport till rådet

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna uppförandekodgruppens rapport om arbetet under det slovenska ordförandeskapet och anta slutsatser om rapporten.

Den aktuella rapporten och de aktuella slutsatserna har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Samråd om uppförandekoden för företagsbeskattning med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 30 november 2017. Överläggning med skatteutskottet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 28 november 2017.

14 (18)

År 1997 antog rådet en resolution om en uppförandekod för företagsbeskattning. Syftet med koden är att motverka skadlig skattekonkurrens inom bolagsskatteområdet. En särskild högnivågrupp inom rådet har inrättats för att genomföra uppförandekodens principer. Varje halvår rapporterar uppförandekodgruppen till rådet om sitt arbete under respektive ordförandeskap. Rapporten godkänns sedan av rådet.

I rapporten beskrivs vilka frågor gruppen har arbetat med under det slovenska ordförandeskapet. Gruppen har fortsatt sitt arbete med att granska att nya skatteåtgärder inte strider mot uppförandekoden, dvs. frysning, samt med avveckling av skatteåtgärder som bedömts vara skadliga. Vidare har gruppen arbetat med övervakning av genomförande av tidigare överenskomna riktlinjer om skadliga skatteåtgärder. Vidare har gruppen fortsatt att diskutera en resolution om en reviderad uppförandekod. Dessutom har gruppen arbetat med EU-förteckningen över ickesamarbetsvilliga jurisdiktioner som upprättades av rådet i december 2017. Förteckningen uppdaterades senast i oktober 2021 och innehåller för närvarande nio jurisdiktioner som bedömts vara icke-samarbetsvilliga.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att uppförandekoden och uppförandekodgruppen är viktiga instrument i arbetet mot skadlig skattekonkurrens. Det är viktigt att gruppens arbete med avveckling och frysning av skadliga skatteåtgärder fortsätter utifrån kodens principer samt att framsteg görs i övriga delar av gruppens arbete.

Det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot ickesamarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med en gemensam EU-förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner. När det gäller frågan om lämpliga motåtgärder är regeringens inställning att processen för att upprätta förteckningen och förteckningen i sig tillsammans med motåtgärder utanför skatteområdet har en avhållande effekt. För det fall att åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet och att åtgärderna liknar redan förekommande åtgärder eller i vart fall passar in i de nationella skattesystemen.

Regeringen kan ställa sig bakom rapporten och slutsatserna om denna.

15 (18)

b)Resolution om en reviderad uppförandekod

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna en resolution om en reviderad uppförandekod.

Det aktuella ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

År 1997 antog rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar en resolution om en uppförandekod för företagsbeskattning. Koden tar sikte på skatteåtgärder inom bolagsskatteområdet som har eller kan få betydande inverkan på var inom gemenskapen ekonomisk verksamhet förläggs. Koden omfattar skatteåtgärder som innebär en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå än den som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga, s.k. förmånliga skatteåtgärder, eftersom de anses potentiellt skadliga ur konkurrenssynpunkt. En uppförandekodgrupp har inrättats för att genomföra kodens principer.

Under hösten 2020 påbörjade uppförandekodgruppen en diskussion om att revidera uppförandekoden, som utgör gruppens mandat, genom att godkänna en ny resolution.

Diskussionerna fokuserade dels på att inkorporera nuvarande praxis på hur gruppen arbetar, dels på att koden förutom förmånliga skatteåtgärder även ska inkludera skatteåtgärder med allmän tillämpning. I november 2020 antog rådet slutsatser om rättvis och effektiv beskattning där man välkomnade denna inriktning.

Diskussionerna har fortsatt under 2021 mot bakgrund av en metod som innebär att skatteåtgärder med allmän tillämpning anses vara potentiellt skadliga om de leder till dubbel icke-beskattning, eller, dubbel eller multipel användning av skatteförmåner. I resolutionen föreslås en breddning av uppförandekodgruppens mandat genom tillämpning av denna metod.

En annan nyhet som föreslås handlar om transparens. I dag beslutar rådet vilka dokument som ska publiceras. I det reviderade mandatet föreslås att slutliga dokument, som godkänns av rådet, alltid ska publiceras. Vidare föreslås att gruppen ska kunna besluta – utan att först gå till rådet – vilka ytterligare dokument som ska offentliggöras. Ambitionen är att gruppen ska ta fram riktlinjer för vilka dokument som kan vara lämpliga att offentliggöra senast i juni 2022.

16 (18)

Resolutionen om en revidering av mandatet ska godkännas av rådet och av representanter för regeringarna i medlemsstaterna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Uppförandekoden och dess högnivågrupp är viktiga instrument i arbetet mot skadlig skattekonkurrens. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att uppförandekodgruppens mandat även fortsättningsvis ska omfatta frågor som rör företagsbeskattning. Det finns skäl som talar för att ändra mandatet så att det täcker samtliga kriterier för rättvis beskattning som används i arbetet med EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Att utvidga mandatet till att omfatta skatteåtgärder med allmän tillämpning är ett steg i den riktningen. En annan viktig fråga är att stärka öppenheten och insynen i gruppens arbete. Det är också viktigt att följa den internationella utvecklingen för att se om den föranleder behov av ytterligare ändringar av mandatet.

Regeringen kan ställa sig bakom resolutionen om en ny uppförandekod.

13.(ev.) Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna en rapport om skattefrågor, vilken ska överlämnas till Europeiska rådet den 16–17 december 2021.

Den aktuella rapporten har inte tidigare behandlats i riksdagen.

I mars 2012 gav Europeiska rådet i uppdrag till kommissionen och rådet att återrapportera dels om konkreta metoder för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande, dels om det pågående arbetet med vissa skatteförslag i rådet. Den första återrapporteringen enligt detta uppdrag skedde i juni 2012. En återrapportering har därefter skett till Europeiska rådet varje halvår.

Enligt uppdraget ska arbetet inriktas på områden där mer ambitiösa insatser är tänkbara, med fokus på hur skattepolitiken kan stödja samordningen av den ekonomiska politiken och bidra till finanspolitisk samordning och tillväxt.

17 (18)

Rapporten beskriver rådets arbete på skatteområdet under det slovenska ordförandeskapet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom rapporten.

18 (18)