Ekofin, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2021/22:4DFC10
Kommenterad dagordning
2021-10-21
Finansdepartementet
Informellt videomöte med EU:s ekonomi- och finansministrar den 28 oktober 2021
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 13 oktober 2021.
1.Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens: Rådets genomförandebeslut
- Beslutspunkt
EU:s ekonomi- och finansministrar ska behandla kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut om Estlands, Finlands och Rumäniens återhämtnings- och resiliensplaner. Formella beslut om kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut fattas efter mötet den 28 oktober, genom skriftligt förfarande i rådet.
De aktuella återhämtnings- och resiliensplanerna har inte tidigare behandlats
iriksdagen. Samråd med EU-nämnden inför tidigare genomförandebeslut om återhämtnings- och resiliensplaner ägde senast rum den 1 oktober 2021.
Samråd med EU-nämnden inför rådets antagande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) ägde rum den 11 februari 2021. Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om processen för återhämtnings- och resiliensplanernas genomförandebeslut den 24 juni 2021.
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.
Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska godkännas genom att rådet antar genomförandebeslut. Hittills har 19 genomförandebeslut godkänts. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.
Genomförandebeslut för Estlands återhämtnings- och resiliensplan
Estland lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 18 juni och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 5 oktober. Estland ansöker om 969 miljoner euro i bidrag, vilket motsvarar cirka 3,5 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 41 åtgärder varav 39 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landsspecifika rekommendationer som rådet antagit 2019 och 2020.
Av det totala stödet från faciliteten är 41 procent avsett för klimatåtgärder, däribland utveckling av grön teknologi och renoveringar för att öka byggnaders energieffektivitet. 21 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland fortsatt modernisering av digitala offentliga tjänster och inrättandet av nya IT-system för att motverka penningtvätt.
De största komponenterna i termer av kostnader är 1) åtgärder för vård och socialt skydd, vilket inkluderar stärkt primärvård och satsningar för att minska ungdomsarbetslöshet och 2) gröna investeringar i företag, vilket inkluderar en utökning av omskolningsprogram för grön kompetens och modernisering av företagsmodeller inom tillverkningsindustrin.
Exempel på reformer är 1) förbättring av kapaciteten för att identifiera penningtvätt, 2) minskande av administrativa hinder för energieffektiviserande renoveringar, 3) nya mål och milstolpar i den nationella utvecklingsplanen för energisektorn, vilket inkluderar mål om
2 (5)
utfasning av skifferolja och 4) reformer för att minska lönegapet mellan könen, vilket inkluderar ett verktyg för att tillhandahålla information om lönegapet till arbetsgivare.
Estland har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.
Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.
Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Estlands plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 9 av de 11 kriterierna. Kommissionen gav planen medelbetyg (B) vad gäller planens koherens och i likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.
Genomförandebeslut för Finlands återhämtnings- och resiliensplan
Finland lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 27 maj och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 4 oktober. Finland ansöker om 2,1 miljarder euro i bidrag, vilket motsvarar cirka 1 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 57 åtgärder, varav 32 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landsspecifika rekommendationer som rådet antagit 2019 och 2020.
Av det totala stödet från faciliteten är 50 procent avsett för klimatåtgärder, vilket inkluderar minskning av utsläppen i byggsektorn, investeringar i grön energiproduktion och infrastruktur samt elektrifiering av fordon. 27 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland åtgärder inom järnvägstrafiken i syfte att förbättra punktligheten och öka bankapaciteten samt digitaliseringsåtgärder inom den offentliga förvaltningen.
De största komponenterna i termer av kostnader är 1) förbättrad tillgänglighet och kvalitet av social- och hälsotjänster, 2) insatser för att stödja den gröna och digitala omställningen, vilket inkluderar forskning i
3 (5)
teknik för att minska koldioxidutsläpp och 3) ökning av förnybar energiproduktion.
Exempel på reformer är 1) omvandling av energisystemet, vilket inkluderar implementering av lagstiftning för utfasning av kol i elproduktion samt reform av systemet för energibeskattning, 2) reformer för att förbättra arbetsmarknaden, vilket inkluderar en ny modell för arbetsförmedling och 3) implementering av vårdgaranti, vilket inkluderar åtgärder för att identifiera vårdbehov tidigare och att öka allmänhetens kunskap om digitala servicetjänster.
Finland har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål.
Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.
Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Finland plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.
Genomförandebeslut för Rumäniens återhämtnings- och resiliensplan
Rumänien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 31 maj och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 27 september. Rumänien ansöker om 14 miljarder euro i bidrag och 15 miljarder euro i lån. Bidragsdelen motsvarar cirka 6,4 procent av landets BNP 2019. Planen innehåller 171 åtgärder varav 37 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att åtgärderna är komplementära genom att förstärka varandra. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de landsspecifika rekommendationer som rådet antagit 2019 och 2020.
Av det totala stödet från faciliteten är 41 procent avsett för klimatåtgärder, däribland modernisering av järnvägstrafiken, energirenovering av byggnader och en utbyggnad av cykelvägar. 20 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, däribland ökad digitalisering av den offentliga sektorn.
4 (5)
De största komponenterna i termer av kostnader är 1) åtgärder för hållbar transport, vilket inkluderar modernisering och utveckling av järnvägar, vägnät och tunnelbana, 2) utbildning, vilket inkluderar åtgärder för att motverka avbruten skolgång samt öka den digitala kompetensen och yrkesutbildningar och 3) stöd till företag och forskning, vilket inkluderar förenkling av lagstiftning och procedurer för bl.a. företagslicenser och ökad tillgång till finansiering för små- och medelstora företag.
Exempel på reformer är 1) reform av pensionssystemet för att säkerställa dess hållbarhet över tid, vilket inkluderar åtgärder för att motverka förtidspensionering och öka incitamenten för att arbeta längre, 2) reformer för att öka skatteintäkter, efterlevandet av skatteregler och skatteadministrationens transparens och 3) reformer i den offentliga förvaltningen för att förbättra beslutsfattandet och rättssystemets oberoende samt bekämpa korruption.
Rumänien har ansökt om förhandsbetalning om 13 procent av finansieringen från faciliteten. Utbetalningar därefter kräver att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta milstolpar och mål. Kommissionen bedömer att uppsatta milstolpar och mål är tillräckligt tydliga och omfattande. Kommissionen bedömer vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.
Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Rumäniens plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med många andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de tre återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens tre förslag till genomförandebeslut.
5 (5)