Ekofin, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2020/21:4DD491
Kommenterad dagordning
Rådet
2021-06-10
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 18 juni 2021
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 3 juni 2021.
1.Godkännande av den preliminära dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkter
Lagstiftningsöverläggningar
3.Momssatser
- Diskussionspunkt
Rådet ska diskutera ordförandeskapets kompromissförslag om kommissionens förslag om mervärdesskattesatser.
Förslaget har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med skatteutskottet om kommissionens förslag ägde rum den 6 mars 2018. Överläggning med skatteutskottet planeras till den 15 juni 2021.
Den 18 januari 2018 presenterade kommissionen ett förslag om ändring av reglerna om skattesatser i mervärdesskattedirektivet. Förslaget innebär att bilaga III till mervärdesskattedirektivet som innehåller de varor och tjänster på vilka medlemsstaterna får tillämpa reducerade skattesatser, dvs. en s.k. positiv lista, ersätts med en bilaga med varor och tjänster på vilka det inte är tillåtet att tillämpa reducerade skattesatser, dvs. en s.k. negativ lista.
Medlemsstaterna ska enligt förslaget få tillämpa högst två reducerade skattesatser vilka inte får vara lägre än 5 procent. Utöver dessa två
skattesatser får dock medlemsstaterna tillämpa en skattesats som är lägre än 5 procent och ett undantag med rätt till avdrag för ingående skatt. Genom detta förslag och införande av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet med beskattning i destinationslandet, blir de särskilda nationella undantagen gällande skattesatser obehövliga och föreslås därför slopas.
Enligt förslaget måste medlemsstaterna säkerställa att den vägda genomsnittliga skattesatsen vid alla tidpunkter överstiger 12 procent.
Kommissionens förslag behandlas i faktapromemoria 2017/18:FPM54.
Tekniska diskussioner har pågått i rådet sedan förslaget presenterades. Förhandlingarna sker numer inte utifrån den av kommissionen föreslagna negativa listan med vissa kompletterande krav utan i stället med utgångspunkt i modernisering av den positiva listan i det nu gällande mervärdesskattedirektivet. Ambitionen har varit att de tillkommande kraven i kommissionens ursprungliga förslag ska beaktas vid utformningen av listan i stället för vid behandlingen av enskilda varor och tjänster.
Det finns fortfarande ett antal utestående frågor. Detta gäller bland annat utformningen av en budgetskyddande regel och en stilleståndsklausul. En annan fråga är i hur länge reducerade skattesatser för vissa fossila bränslen, kemiska bekämpningsmedel och kemiska gödselmedel bör tillåtas.
När det gäller persontransporter har kommissionen i handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämningsstrategin även aviserat en kommande översyn av mervärdesskattereglerna för att säkerställa att de överensstämmer med den europeiska gröna given.
Förslag till svensk ståndpunkt
Det finns flera fördelar med en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Samtidigt riskerar förslaget medföra en ökad komplexitet, särskilt för de företag som säljer sina varor och tjänster i flera olika medlemsstater. Det riskerar även att leda till skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Effekterna av förslaget, inklusive den vägda genomsnittliga skattesatsen, behöver därför analyseras närmare. Mervärdesskatten är också en viktig intäktskälla för att finansiera välfärden. Som utgångspunkt bör möjligheterna till reducerade skattesatser och nollskattesats för varor som motverkar EU:s miljö och klimatmål begränsas.
2 (14)
4.Momsbefrielse för import och annan unionsverksamhet i allmänhetens intresse
- Diskussionspunkt
Rådet ska diskutera kommissionens förslag om undantag från mervärdesskatt vid inköp av varor och tjänster som görs av EU-organ.
Kommissionens förslag har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 20 april 2021.
Den 12 april 2021 presenterade kommissionen ett förslag som innebär att varor och tjänster som importeras, levereras eller tillhandahålls till EU-organ ska undantas från mervärdesskatt när transaktionerna görs med hänsyn till allmänintresset. Förslaget innebär därmed att undantag från mervärdesskatt ska gälla om EU-organ köper varor eller tjänster som är avsedda att skänkas vidare till en medlemsstat eller en tredje part, såsom en nationell hälsovårdsmyndighet eller ett sjukhus, när det råder en krissituation.
Förslaget innebär även att ett elektroniskt intyg ska införas. Syftet med intyget är att bekräfta att en transaktion uppfyller förutsättningarna för undantag från mervärdesskatt.
För att genomföra förslaget föreslås ändringar i mervärdesskattedirektivet som ska träda i kraft den 31 december 2021. Ändringarna föreslås dock få en retroaktiv tillämpning på transaktioner som har gjorts fr.o.m. den 1 januari 2021.
Förslag till svensk ståndpunkt
Det kan vara motiverat med särskilda regler för mervärdesskatt vid vissa transaktioner som sker med hänsyn till allmänt intresse, såsom krisåtgärder, inom unionens ram. Eventuella regler bör dock vara klart avgränsade och anpassade till vad som är nödvändigt för att uppnå syftet. Det är samtidigt viktigt att eventuella tillämpningsproblem begränsas.
5.Förstärkningen av bankunionen
- Diskussionspunkt
3 (14)
Ordförandeskapet ska presentera en lägesrapport som redogör för rådets arbete med att stärka bankunionen, inklusive införandet av en gemensam insättningsgarantiförsäkring (EDIS). Detta sker halvårsvis i slutet av varje ordförandeskap.
Ordförandeskapets lägesrapport har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Den fullbordade bankunionen ska bestå av tre delar: en gemensam banktillsyn, en gemensam resolutionsmekanism och EDIS. Tillsynsmekanismen respektive resolutionsmekanismen finns på plats. Förhandlingar om den tredje delen, EDIS, pågår fortfarande.
I november 2015 presenterade kommissionen ett förordningsförslag om EDIS. Förslaget innebär att det etableras en gemensam försäkringslösning för de nationella insättningsgarantierna som finns i de medlemsstater som deltar i bankunionen. Förhandlingar om förslaget har ännu inte avslutats.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2015/16:FPM27.
I juni 2016 antog Ekofinrådet slutsatser om en färdplan för att slutföra bankunionen, inklusive EDIS.
I oktober 2017 presenterade kommissionen ett meddelande om fullbordande av bankunionen. Meddelandet innehöll bl.a. ett reviderat förslag om att stegvis införa EDIS, där det första steget skulle bestå endast av likviditetsstöd (lån med återbetalningsskyldighet), till skillnad från det ursprungliga förslaget där även slutliga förluster skulle absorberas av det gemensamma systemet.
Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2017/18:FPM19.
Under det portugisiska ordförandeskapet har fem möten ägt rum på teknisk nivå i rådet. Diskussionerna har fokuserat på utformningen av EDIS, inklusive omfattning och användningsområde.
Diskussioner har även förts i den högnivågrupp om EDIS, där EU:s samtliga medlemsstater deltar, som Eurogruppen etablerade i december 2018. I december 2020 fick Eurogruppen i inkluderande format i uppdrag att ta fram en ny färdplan för fullbordandet av bankunionen. Arbetet med
4 (14)
färdplanen ska behandlas av stats- och regeringscheferna på Eurotoppmötet den 25 juni.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten i bankunionen. Det är dock viktigt att åtgärder som genomförs i syfte att stärka bankunionen tar hänsyn till konsekvenser för hela EU:s inre marknad och då även för de medlemsstater som inte deltar i bankunionen.
Regeringen välkomnar att rådet får en lägesuppdatering om hur arbetet med bankunionen fortskrider.
6.Marknader för kryptotillgångar
- Diskussions-/beslutspunkt
Rådet ska diskutera kommissionens förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar (MiCA) och eventuellt anta en allmän inriktning om förslaget.
Samråd med EU-nämnden om kommissionens strategi för digitalisering av finanssektorn, som MiCA är en del av, ägde rum den 2 oktober 2020. Överläggning med finansutskottet ägde rum den 12 november 2020. Finansutskottet fick information den 25 maj 2021.
I september 2020 presenterade kommissionen ett förslag till en enhetlig reglering av kryptotillgångar i EU, MiCA-förordningen. Förslaget omfattar utgivning, erbjudande till allmänheten och upptagande till handel av kryptotillgångar. Förslaget omfattar även leverantörer av kryptotillgångstjänster. Med tjänster avses till exempel drift av handelsplattform och rådgivning.
MiCA syftar till att ta tillvara de positiva effekter som kryptotillgångar kan ge på de finansiella marknaderna, däribland billiga och snabba gränsöverskridande betalningar och nya finansieringsmöjligheter för små - och medelstora företag. Förordningen ska också hantera de risker för bl.a. finansiell stabilitet och monetär suveränitet som kan uppstå. Detta gäller särskilt för s.k. stablecoins, kryptotillgångar som är konstruerade för att undvika kraftiga svängningar i värdet på den digitala tillgången. I förslaget konstaterar kommissionen att stablecoins i dag inte utgör ett hot mot
5 (14)
finansiell stabilitet eller monetär suveränitet, men att detta kan förändras om de får en större spridning i samhället. Förslaget innehåller därför särskilda regler för att hantera dessa instrument.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM15.
Sedan förslaget presenterades har förhandlingar pågått på teknisk nivå i rådet. Ordförandeskapets ambition är att rådet ska nå en allmän inriktning om förslaget på mötet den 18 juni, inför förhandlingar med Europaparlamentet.
Under förhandlingarna i rådet har tillämpningsområdet avgränsats till de kryptotillgångar som har ett finansiellt användningsområde, t.ex. som betalningsmedel eller investeringsprodukt. Därtill har skyddet för investerare i och användare av kryptotillgångar stärkts och regler för att hantera stablecoins i flera delar skärpts.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är positiv till arbetet med att skapa en enhetlig reglering på en i dag oreglerad del av finansmarknaderna. Regeringen bedömer att förhandlingarna har gått i en riktning som ligger i linje med Sveriges i riksdagen förankrade ståndpunkt. Regeringen förväntar sig att kunna ställa sig bakom förslaget till allmän inriktning.
7.Övriga frågor
(a) Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
8.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
- Diskussionspunkt
6 (14)
Rådet ska behandla genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) med väntat fokus på processen fram till rådets beslut om medlemsstaternas återhämtningsplaner.
Samråd med EU-nämnden har ägt rum inför liknande diskussioner, senast den 14 april 2021. Samråd med EU-nämnden inför rådets antagande av RRF ägde rum den 11 februari 2021. Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om den svenska återhämtningsplanen den 1 juni 2021.
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.
Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtningsplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna planerar att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att effektivt hantera relevanta landspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.
Flertalet medlemsstater har nu lämnat in sina återhämtningsplaner till kommissionen. Från det datum att en plan har lämnats in har kommissionen två månader på sig att granska planen utifrån förordningens kriterier och lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut, såvida ingen annan överenskommelse görs med den berörda medlemsstaten. Därefter har rådet i regel en månad på sig att ta ställning till förslaget till genomförandebeslut. Rådets beslut fattas med kvalificerad majoritet. Tidpunkterna för kommissionens förslag och rådets beslut är inte bekräftade.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det är viktigt att kommissionen gör en noggrann granskning av huruvida medlemsstaternas återhämtningsplaner uppfyller förordningens kriterier.
7 (14)
9.Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten Rekommendationer i enlighet med förfarandet vid alltför stora underskott
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en rekommendation till Rumänien inom ramen för underskottsförfarandet inom stabilitets- och tillväxtpakten.
Den aktuella rekommendationen har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Enligt stabilitets- och tillväxtpaktens regler ska medlemsstater undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Inom stabilitets- och tillväxtpakten tillämpas ett särskilt förfarande, det s.k. underskottsförfarandet, på medlemsstater som fastställts ha ett underskott i de offentliga finanserna om mer än 3 procent av BNP.
Som enda medlemsstat i EU bedömdes Rumänien, redan innan covid-19- pandemin, ha ett alltför stort underskott. År 2019 låg underskottet på 4,4 procent av BNP och därmed placerades Rumänien i ett underskottsförfarande den 3 april 2020.
En medlemsstat som blir föremål för ett underskottsförfarande underställs förstärkt övervakning av sina offentliga finanser av kommissionen och erhåller rekommendationer från rådet om att korrigera det alltför stora underskottet.
Med anledning av covid-19-pandemin aktiverades en allmän undantagsklausul i stabilitets- och tillväxtpakten i mars 2020 som tillåter avsteg från de krav som normalt gäller inom ramverket. Detta för att möjliggöra en expansiv finanspolitik i EU:s medlemsstater för att mildra pandemins konsekvenser. Klausulen tillämpas även på medlemsstater som redan innan dess aktivering placerats i ett underskottsförfarande, och innebär att korrigeringen av det alltför stora underskottet får ske över en längre tidsperiod.
Mot denna bakgrund rekommenderar kommissionen att rådet ställer sig bakom en rekommendation till Rumänien om att korrigera det alltför stora underskottet till 2024. Rekommendationen innebär att Rumäniens underskott successivt bör minska från 9,2 procent av BNP år 2020 till 2,9 procent av BNP år 2024.
8 (14)
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom den föreslagna rekommendationen till Rumänien om att korrigera det alltför stora underskottet. Efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten är viktigt för att säkerställa en hållbar utveckling i de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater.
10.Europeiska planeringsterminen 2021 Rekommendationer om de uppdaterade stabilitets- och konvergensprogrammen
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta årets landsspecifika rekommendationer och utkast till förklarande not inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Årets landsspecifika rekommendationer har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Den 2 juni presenterade kommissionen sitt förslag till årets landsspecifika rekommendationer. Kommissionen grundar rekommendationerna på en analys av medlemsstaternas nationella stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april 2021. Den europeiska planeringsterminen har tillfälligt anpassats till faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) vilket bl.a. innebär att medlemsstaterna enbart får rekommendationer på det finanspolitiska området. Medlemsstaterna får tre finanspolitiska rekommendationer. Den första rör inriktningen på finanspolitiken under 2022. Här skiljer sig kommissionens rekommendation i viss mån åt mellan medlemsstater med låg respektive hög skuld. Den andra rör en uppmaning till medlemsstaterna om att återgå till en försiktig finanspolitik när de ekonomiska förutsättningarna tillåter. I den tredje rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att bl.a. vara uppmärksamma på de offentliga finansernas sammansättning och kvaliteten på reformer för att säkerställa en hållbar och inkluderande återhämtning.
I samband med publiceringen av rekommendationerna gav kommissionen även information om tillämpningen av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten.
Det är kommissionen som ansvarar för undantagsklausulens tillämpning. Undantagsklausulen aktiverades i mars 2020. I ett meddelande från mars
9 (14)
2021 resonerade kommissionen kring kriterier för när klausulen bör avaktiveras. Kommissionen föreslog då att beslutet om när klausulens ska avaktiveras fattas efter en samlad bedömning av det ekonomiska läget, där en återgång till 2019-års BNP-nivå är ett huvudkriterium.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM93.
Baserat på vårprognosen från maj 2021 bedömer kommissionen nu att 2019- års BNP-nivå kommer att uppnås under fjärde kvartalet 2021 i EU som helhet, och under första kvartalet 2022 i euroområdet. Kommissionen anser att kriterierna är uppfyllda för en fortsatt tillämpning av klausulen under 2022 och för dess avaktivering från och med 2023.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom rekommendationerna på det finanspolitiska området samt utkast till förklarande not. Det är positivt att rekommendationerna i viss mån har anpassats till medlemsstaternas olika förutsättningar, även om regeringen hade föredragit att anpassningen till landsspecifika finanspolitiska utmaningar varit tydligare.
Regeringen menar att finanspolitiken på kort sikt bör fortsätta stödja ekonomisk återhämtning, men så snart som ekonomiska omständigheter tillåter bör fokus skifta mot hållbara offentliga finanser.
Gällande rekommendationen till Sverige delar regeringen kommissionens bedömning om den finanspolitiska inriktningen.
Regeringen ser rekommendationerna som instrument för att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de målsättningar, inklusive social-, miljö och klimat- och sysselsättningspolitiska, som satts upp inom EU. Ytterst är det parlamenten i medlemsstaterna som beslutar om utformningen av den nationella ekonomiska politiken. Regeringen anser generellt att finanspolitiken inom EU bör bedrivas i överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten.
Regeringen noterar kommissionens slutsats att den allmänna undantagsklausulen ska fortsätta att tillämpas under 2022. En återgång till 2019-års BNP-nivå är ett rimligt huvudkriterium för en avaktivering av klausulen. Med utgångspunkt i kommissionens senaste prognos över den
10 (14)
ekonomiska utvecklingen skulle det kunna ifrågasättas om detta huvudkriterium inte är uppfyllt 2022. Det är viktigt att EU:s medlemsstater återgår till en sund finanspolitik som säkerställer hållbara offentliga finanser på medellång sikt så fort omständigheterna medger.
11.Slutsatser om utmaningar för den finanspolitiska hållbarheten till följd av en åldrande befolkning
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser angående 2021 års åldranderapport.
2021 års åldranderapport har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Var tredje år presenterar kommissionen en prognos av långsiktiga ekonomiska och budgetära konsekvenser av att EU:s befolkning åldras. Rapportens huvudsyfte är att bidra till de bedömningar som görs av finanspolitikens hållbarhet inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen i EU. Rapporten kommer att följas av kommissionens hållbarhetsrapport senare under året.
I rapporten konstaterar kommissionen bl.a. att en åldrande befolkning utgör en stor utmaning för finanspolitiken i de flesta av EU:s medlemsstater, inte minst mot bakgrund av de höga skuldnivåer som byggts upp i spåren av covid-19-pandemin. Av rapporten framgår också att situationen i Sverige är förhållandevis god jämfört med flertalet medlemsstater.
I utkastet till slutsatser betonar rådet bl.a. betydelsen av att de finanspolitiska utmaningar som följer av en åldrande befolkning hanteras på ett långsiktigt hållbart sätt, speciellt mot bakgrund av de påfrestningar som covid-19- panemin innebär. Därtill framhålls vikten av att säkra en god kvalitet inom sjukvård och äldreomsorg genom en ökad effektivitet i dessa system. Rådet välkomnar också att många länder har reformerat sina pensionssystem det senaste årtiondet, samtidigt som rådet noterar behovet av ytterligare åtgärder i ett antal medlemsstater.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om 2021 års åldranderapport.
11 (14)
Regeringen välkomnar 2021 års åldranderapport och att en ny rapport tas fram till 2024. Regeringen ser även fram emot kommissionens rapport om finanspolitikens hållbarhet i medlemsstaterna.
12.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 7–10 juli 2021 – EU:s mandat
- Informationspunkt
Rådet ska få information om processen för att godkänna EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet den 7–10 juli.
Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Inför G20-mötet förbereder EU gemensamma positioner i form av ett mandat. På G20-mötet representeras EU av ordförandeskapslandet och kommissionen. Det förberedande arbetet sker i den ekonomiska och finansiella kommittén. Eftersom inget möte med EU:s ekonomi- och finansministrar planeras mellan det förberedande mötet och G20-mötet kommer det formella godkännandet av mandatet att ske genom skriftligt förfarande i rådet.
Regeringen återkommer till riksdagen inför rådsbeslut om att godkänna EU:s gemensamma positioner.
13.Övriga frågor
a)Översynen av Solvens II
-Diskussionspunkt
Kommissionen ska informera rådet om den pågående översynen av Solvens II-direktivet.
Samråd med EU-nämnden ägde senast rum den 13 mars 2020. Ärendet har inte behandlats i finansutskottet.
Solvens II-direktivet trädde i kraft 1 januari 2016 och innebar en reformering av den grundläggande regleringen på EU-nivå för försäkringsföretag. Syftet med Solvens II-direktivet är att tillse att försäkringsföretag kan stå för sina förpliktelser och därmed ge försäkringstagarna ett gott skydd. Stabila
12 (14)
försäkringsföretag kan också bidra till stabilitet i hela det finansiella systemet. Införandet av direktivet innebar bl.a. förändrade kapitalkrav för försäkringsföretagen, tydligare krav på företagsstyrning (riskhantering), förändrade regler för tillsynsprocesserna samt mer omfattande krav på försäkringsföretagens rapportering och offentliggörande av information. Dessutom infördes genom direktivet en mer harmoniserad och proaktiv tillsyn.
Enligt direktivet ska en översyn av ett flertal av direktivets delar göras senast
1januari 2021, vilken försenats på grund av covid-19-pandemin. Kommissionen väntas de kommande månaderna presentera lagförslag om ändringar i Solvens II-regelverket som ett led i översynen.
I de delar som omfattas av översynen ingår bl.a. att se över tillämpningen av proportionalitetsprincipen, tekniska parametrar i kapitalkravsberäkningen, regler som rör gränsöverskridande verksamhet och gruppregler. Kommissionen har även bett den Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten att analysera om det finns ett behov av försäkringsgarantisystem, krishanteringsregler och makrotillsynsverktyg, vilket är helt nya regelområden för försäkringssektorn. Hur försäkringssektorn kan bidra i omställningen till ett hållbart samhälle och dess roll som investerare i realekonomin är också frågor som översynen ska behandla.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar på ett övergripande plan den kommande översynen av Solvens II. Solvens II är ett överlag välfungerande regelverk som har bidragit till att stärka konsumentskyddet i försäkringssektorn. Målet med översynen bör vara att göra de justeringar av regelverket som bedöms nödvändiga för att stärka konsumentskyddet ytterligare, men utan att förändra regelverket i grunden. I denna bedömning bör avvägningen mellan konsumentskyddet och eventuellt ökade kostnader uppmärksammas. Finansmarknaden spelar en viktig roll i omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi och det är positivt att kommissionen beaktar detta i sitt kommande förslag.
13 (14)
b)Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om jämställdhetsintegrering i EU-budgeten
-Diskussionspunkt
Sverige väntas uppmärksamma Ekofinrådet på en rapport från Europeiska revisionsrätten (ECA) om jämställdhetsintegrering i EU:s budget.
Den aktuella rapporten har inte tidigare behandlats i riksdagen.
Regeringen har begärt att ECA:s rapport Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att omsätta ord i handling tas upp på mötet den 18 juni.
Rapporten publicerades den 26 maj och redogör för en granskning av huruvida jämställdhetsintegrering har tillämpats i EU:s budget från 2014 och framåt. Revisionen omfattade den gemensamma jordbrukspolitiken, de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Ersamusprogrammet. Revisionsrättens rapport omfattade också en granskning av två medlemsländer, Spanien och Rumänien.
ECA:s slutsats är att det ännu inte finns en ändamålsenlig ram för att stödja jämställdhetsintegrering och att jämställdhet inte har beaktats tillräckligt i EU:s budgetcykel. Vidare konstaterar rapporten att kommissionens jämställdhetsanalyser av EU:s politik och program varit bristfälliga, samt att kommissionen i begränsad utsträckning använt könsuppdelade data och indikatorer. Revisorerna konstaterade till exempel att endast 4 av de 58 utgiftsprogrammen för 2014–2020 hade tydliga jämställdhetsrelaterade mål, och endast fem utgiftsprogram hade jämställdhetsrelaterade indikatorer.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar rapporten och det arbete som Europeiska revisionsrätten har gjort för att granska hur kommissionen har levt upp till de krav som finns på jämställdhetsintegrering. Jämställdhet är en prioriterad fråga för regeringen i EU-arbetet. Regeringen fäster stor vikt vid att EU- medel hanteras på ett sätt som är ändamålsenligt och effektivt.
14 (14)