Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:35AC72

Annotering

2015-03-02

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den

10 mars i Bryssel

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 23 februari 2015

• Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftande verksamhet

• (ev.) Godkännande av A-punktslistan

• Investeringsplan för Europa - Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

• Beslutspunkt

Rådet väntas besluta om en allmän inriktning gällande förslaget till förordningen om den Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Den allmänna inriktningen lägger fast rådets ståndpunkt i det fortsatta lagstiftningsarbetet med Europaparlamentet. Förslaget utgör en del av kommissionens investeringsplan för Europa.

Regeringen har samrått med EU-nämnden om investeringsplanen vid ett flertal tillfällen. Samråd om kommissionens förslag till förordning ägde rum senast den 13 februari 2015 inför Ekofinrådets möte den 17 februari. Överläggning med Finansutskottet skedde den 10 februari 2015.

Kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar redogörs för i Faktapromemoria 2014/15: FPM18. Kommissionens meddelande om investeringsplanen redogörs för i Faktapromemoria 2014/15: FPM13.

Kommissionen presenterade den 13 januari en förordning i syfte att genomföra den del av investeringsplanen som avser inrättandet av Efsi, inklusive en garanti från EU-budgeten, en europeisk rådgivningshub (European Investment Advisory Hub) samt en europeisk projektlista. Förordningen avses kunna träda ikraft senast vid halvårsskiftet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringens bedömning är att den allmänna inriktningen i huvudsak kommer att avspegla Sveriges syn på Efsi väl. Ett slutgiltigt ställningstagande får ske i ljuset av resultatet av de förhandlingar som äger rum innevarande vecka.

I det fortsatta lagstiftningsarbetet med Europaparlamentet avser regeringen fortsätta att driva de ståndpunkter som redovisats för riksdagen.

Regeringen har välkomnat investeringsplanen och välkomnar att delar av den nu konkretiseras genom lagstiftning. Investeringsplanen, där Efsi ingår, syftar till att öka investeringar i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential. Investeringsplanen kan under de kommande tre åren bli ett viktigt komplement till de åtgärder som genomförs på nationell nivå, inklusive strukturreformer, för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling.

Det är bra att planen fokuserar på att stimulera privata investeringar. Regeringen stödjer ambitionen att förbättra investeringsklimatet genom bättre lagstiftning och enklare regler samt fördjupning av den inre marknaden, särskilt den digitala inre marknaden. Av vikt är även att fortsatt verka för en öppen och fri världshandel. Det är viktigt med hållbara investeringar på energi-, miljö- och klimatområdet med fokus på innovativa teknologier. Investeringsplanen ska bidra till omställningen till en grön resurseffektiv ekonomi.

Generellt anser regeringen att det är viktigt att värna sunda offentliga finanser och att EU:s fleråriga budgetram för 2014-2020 respekteras. Regeringen ska aktivt arbeta för att eventuella ökade risker för EU:s budget, som investeringsplanen kan innebära, minimeras och att eventuella tillkommande utgiftsbehov inte får leda till ökade medlemsavgifter utan hanteras genom omprioriteringar. Beträffande Efsi avser regeringen vidare verka för att EIB:s roll blir central, att styrformerna inte kringskär EIB:s beslutsautonomi och att projekt granskas och bedöms - och finansiering beviljas - på transparenta och objektiva grunder.

• Övriga frågor

• Aktuella lagstiftningsförslag

• Informationspunkt

Det har i skrivande stund inte kommit någon information från ordförandeskapet om vilka förslag informationen kommer avse.

Icke lagstiftande verksamhet

• Godkännande av A-punktslistan

• Genomförande av bankunionen

• Diskussionspunkt

Rådet ska diskutera genomförandet av bankunionsregelverket. Information väntas om den gemensamma resolutionsnämnden och hur arbetet fortskrider med att etablera gemensamma strukturer för bank-krishantering i de medlemsstater som deltar i bankunionen, samt om genomförandet av krishanteringsdirektivet (Bank Recovery and Resolution Directive, BRRD).

Samråd har skett med EU-nämnden om frågor som rör bankunionen vid ett flertal tillfällen sedan 2012. Överläggningar har skett med och information getts till Finansutskottet vid ett antal tillfällen. Frågor om det praktiska genomförandet av regelverket har dock inte behandlats tidigare i EU-nämnden eller varit föremål för överläggning med eller information i Finansutskottet.

Reglerna om gemensamma strukturer för bankkrishantering i bankunionsländerna träder, till största delen, i kraft den 1 januari 2016. Nu pågår det praktiska arbetet med att sätta upp de strukturer som krävs, i synnerhet den gemensamma resolutionsnämnden. Den gemensamma resolutionsnämnden har huvudansvaret för krishantering i bankunionsländerna, inklusive att försätta banker i resolution.

Krishanteringsdirektivet som publicerades i juni 2014 gäller för alla EU:s medlemsstater. Sverige arbetar, i likhet med många andra medlemsstater, ännu med att genomföra direktivet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar informationen om resolutionsnämndens pågående arbete, som främst rör bankunionsländerna. När det gäller kris–hanteringsdirektivet verkar regeringen för att det omfattande regelverket i direktivet ska kunna genomföras i Sverige så snart som möjligt.

• Bidrag till Europeiska rådet den 19-20 mars 2015

(ev.) Europeiska planeringsterminen: Landrapporter

Informationspunkt

Kommissionen ska ge en första presentation av de landrapporter som tas fram för EU:s medlemsländer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Ärendet har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Samråd om den europeiska terminen skedde senast inför antagande av rådsslutsatser om den årliga tillväxtöversikten och den årliga förvarningsrapporten den 13 februari 2015 inför möte i Ekofinrådet den 17 februari.

Inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2015 publicerade EU-kommissionen den 26 februari landrapporter för EU:s medlemsländer, vilka utgör grunden för de landspecifika rekommendationerna som kommissionen väntas publicera senare i vår. För de 16 medlemsländer som granskas inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet redogör även kommissionen för sina djupanalyser, d.v.s. deras bedömning av huruvida makroekonomiska obalanser föreligger eller ej i dessa medlemsländer. Kommissionens rapport om Sverige berör bland annat hushållens skuldsättning, bostadsmarknaden och sysselsättningen.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens landrapporter som en del av den europeiska terminen och som ett led i att förebygga makroekonomiska obalanser, och ser fram emot en första presentation av kommissionen.

(ev.) Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

Diskussionspunkt

Rådet väntas hålla en första diskussion om kommissionens förslag till uppdaterade allmänna ekonomiska riktlinjer för den ekonomiskpolitiska samordningen på EU-nivå.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

De allmänna ekonomiska riktlinjerna är riktlinjer för den ekonomiskpolitiska samordningen på EU-nivå. De är fördragsfästa (121.2 EUF) och de senaste riktlinjerna antogs av Ekofinrådet på rekommendation av kommissionen år 2010. Tillsammans med sysselsättningsriktlinjerna utgör dessa de integrerade riktlinjerna som ligger till grund för Europa 2020-strategin.

När de nu gällande riktlinjerna antogs slogs det fast att de skulle gälla till 2014. Nu väntas därför kommissionen lägga fram ett förslag om uppdaterade ekonomiska riktlinjer samt sysselsättningsriktlinjer, vilka ska antas av Ekofinrådet respektive Epscorådet senare under året. Förslaget till riktlinjer har i skrivande stund inte publicerats.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar en första diskussion om de ekonomiska riktlinjerna som är en grund för den ekonomiskpolitiska samordningen som genomförs genom den europeiska terminen.

• (ev.) Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten

Ekofinrådet väntas anta rådsbeslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del.

Samråd med EU-nämnden om beslut relaterade till medlemsstaternas positioner i stabilitets- och tillväxtpakten skedde senast den 13 juni 2014 inför möte i Ekofinrådet den 20 juni.

Förfarandet för alltför stora underskott (Excessive Deficit Procedure, EDP) inom stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del innebär en noggrann övervakning av medlemsländernas offentliga finanser med syfte att underskotten korrigeras. För närvarande är elva medlemsstater i förfarandet.

Utifrån kommissionens vinterprognos, som publicerades den 5 februari, har kommissionen gjort nya bedömningar av de offentliga finanserna i EU:s medlemsstater. I ett förslag till rådsbeslut föreskriver kommissionen en förlängd tidsfrist till 2017 för Frankrike att åtgärda sina alltför stora budgetunderskott.

Regeringens ståndpunkt

Endast länder med euro som valuta har rösträtt då rådsbeslut inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten tas gällande andra euroländer.

Generellt anser regeringen att det är viktigt att medlemsstaterna följer reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten.

• (ev.) Makroekonomiska obalansförfarandet

Kommissionen väntas redogöra för sina analyser i djupgranskningarna, vilka ingår i de landrapporter som tas fram inom ramen för den europeiska terminen.

Samråd med EU-nämnden om den årliga förvarningsrapporten skedde senast den 13 februari 2015 inför möte i Ekofinrådet den 17 februari.

Det makroekonomiska obalansförfarandet inrättades som en del av det s.k. sex-packet år 2011. Syftet med förfarandet är att upptäcka, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser hos EU:s medlemsländer. Förfarandet är en del av den europeiska terminen.

Det makroekonomiska obalansförfarandet 2015 inleddes i november då kommissionen publicerade den årliga förvarningsrapporten. I denna rapport identifierades 16 medlemsländer, däribland Sverige, som kommissionen ansåg borde granskas närmare genom s.k. djupgranskningar för att avgöra huruvida makroekonomiska obalanser föreligger eller ej. I de landrapporter som publicerades den 26 februari redogör kommissionen för dessa djupgranskningar. Kommissionen anser likt tidigare år att Sverige fortfarande har makroekonomiska obalanser.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen stödjer det makroekonomiska obalansförfarandet, som också utgör del av den europeiska terminen, och välkomnar kommissionens djupgranskning av Sverige.

• Övriga frågor

Det finns i skrivande stund inga övriga frågor anmälda.