Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B64A7

Annotering
2012-11-05	Fi 2012/166

Finansdepartementet

Till: Riksdagen

Ekofinrådets möte den

13 november 2012 i Bryssel

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 24 oktober 2012

Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftningsöverläggningar

Godkännande av listan över A-punkter

Ekonomisk styrning – tvåpacket

– - Lägesrapport

Det cypriotiska ordförandeskapet ska redogöra för läget i rådets förhandlingar med Europaparlamentet och kommissionen om de två förslagen till förordningar om stärkt ekonomisk styrning i euroländerna.

Samråd har skett med Finansutskottet 17 januari 2012. Samråd med EU-nämnden har skett vid ett flertal tillfällen, senast 6 juli 2012.

De två förslagen till förordningar rör förstärkning av budgetövervakningen i euroområdet och stärkt övervakning av euroländer som har, eller hotas av, allvarliga problem med sin finansiella stabilitet (se vidare Fakta-PM 2011/12:FPM70).

Ekofinrådet nådde den 21 februari en överenskommelse om en allmän inriktning. Europaparlamentet avslutade sin interna behandling av förslagen i juni i år och därefter inleddes i juli trilogförhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet.

Regeringen anser att de senaste årens utveckling tydligt har visat på behovet av stärkt efterlevnad av det ekonomiska regelverket i EU, och i synnerhet inom euroområdet. Det är därför rimligt att euroländerna vidtar åtgärder som möter de allvarliga utmaningar som det gemensamma valutasamarbetet står inför, bland annat genom åtgärder som gör det befintliga regelverket tydligare. Detta förbättrar förutsättningarna för medlemsstaternas efterlevnad av reglerna.

Reviderade regler för marknader för finansiella instrument (MiFiD)

– - Allmän inriktning

Punkten kommer att strykas från dagordningen

Reviderade kapitalkravsregler (CRD IV)

– - Information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet ska informera om det pågående arbetet med reviderade kapitaltäckningsregler.

Samråd har skett med såväl Finansutskottet som EU-nämnden. Finansutskottet informerades senast den 12 juni 2012. EU-nämnden informerades senast den 5 oktober inför Ekofinrådets möte den 9 oktober 2012.

Förslagen syftar till att införa den globala överenskommelsen Basel 3 och att harmonisera gällande kapitaltäckningsregler (se faktapromemoria 2010/11:FPM148). Regeringen är positiv till Basel 3-överenskommelsen och att den ska implementeras i EU. Därför är det viktigt att innehållet i överenskommelsen inte urvattnas när den genomförs som gällande rätt inom EU.

Förslagen består av två delar: ett direktiv och en förordning. De berör EU-reglerna för bland annat kreditinstituts och värdepappersbolags (instituts) kapitaltäckning, skuldsättningsgrad och likviditet. Dessutom innehåller förslaget delar som är inriktade mot bolagsstyrningsfrågor och sanktioner. Förordningen och direktivet ska ersätta de två gällande direktiven 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersbolag och kreditinstitut.

Den 15 maj 2012 enades Ekofinrådet om en allmän inriktning. Genom den allmänna inriktningen har medlemsstaterna förbättrade möjligheter (jämfört med tidigare förslag) att lägga på en systemriskbuffert på utvalda institut utan att behöva kommissionens godkännande.

Regeringen anser att flexibiliteten i rådets allmänna inriktning är en godtagbar kompromiss. Förslaget innebär att Sverige, utan att behöva kommissionens godkännande, kan genomföra lejonparten av det kapitalpåslag på de fyra storbankerna som man tillsammans med riksdagen, finansinspektionen och riksbanken beslutade om i november 2011.

Vidare har regeringen i den allmänna inriktningen fått igenom att lån med pant i bostadsrätter likställs med lån med pant i egna hem, genom att bostadsrätt definieras som bostadsfastighet.

Det pågår trilogförhandlingar med Europaparlamentet. I de kompromissförslag som har presenterats av ordförandeskapet hittills har de för Sverige viktiga punkterna från rådets allmänna inriktning varit kvar. Regeringen är därför hoppfull dels om ett för Sverige positivt slutresultat, dels att förhandlingarna i bästa fall kan avslutas under det cypriotiska ordförandeskapet.

Regeringen anser att förslagen bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten. Regeringen stödjer att det rådande regelverket med två direktiv i stora delar blir en förordning eftersom det bidrar till att skapa ett mer enhetligt regelverk inom EU och att stärka den inre marknaden på det finansiella området.

Banktillsynsmekanismen

– - Lägesrapport

Ordförandeskapet avser att ge en lägesbeskrivning av förhandlingarna kring kommissionens förslag till en gemensam tillsynsstruktur för banker, en del i den så kallade bankunionen.

Information och samråd med EU-nämnden har skett inför Europeiska rådets möten i juni och oktober samt den 5 oktober inför Ekofin 9 oktober. Överläggningar med Finansutskottet hölls den 16 oktober.

Vid Europeiska rådet den 28-29 juni noterade stats- och regeringscheferna en rapport framtagen av Van Rompuy, Draghi, Barroso och Juncker med förslag på hur EMU kan vidareutvecklas. Bl.a. talade rapporten om en bankunion bestående av gemensam banktillsyn, ett enda gemensamt insättningsgarantisystem, och en gemensam avvecklingsfond. Europeiska rådet uppdrog som uppföljning åt Van Rompuy att till Europeiska rådet i december utveckla en ”specific and time-bound roadmap for the achievement of a genuine [EMU]”. Vidare gav Eurogruppen i ett uttalande stöd för ambitionen att samla banktillsyn i eurozonen hos Europeiska centralbanken (ECB).

Med hänvisning till dessa uttalanden lämnade kommissionen den 12 september förslag om en samlad tillsynsmekanism för banker i eurozonen (se vidare Fakta-PM 2012/13:FPM10). Förslagen innebär i korthet följande.

ECB blir tillsynsmyndighet för samtliga kreditinstitut i eurozonen. En infasning sker dock. Från den 1 januari 2013 har ECB möjlighet att ta över tillsynen över kreditinstitut som fått eller kommer att få statligt stöd. Från den 1 juli 2013 ska ECB utöva tillsyn över systemviktiga kreditinstitut. Från den 1 januari 2014 ska ECB utöva tillsyn över alla kreditinstitut. Inom de områden där ECB tar över tillsynsansvaret, bl.a. i fråga om institutens efterlevnad av kapital- och likviditetskrav, blir ECB exklusivt ansvarig myndighet. Icke euroländer har möjlighet att på frivillig basis delta i bankunionen och därmed få ECB som tillsynsmyndighet.

ECB förs också in i arbetet i Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority, EBA) som är samordningsorgan för banktillsynsmyndigheter i alla medlemsstater. Det föreslås nya röstningsregler för vissa typer av EBA-beslut.

Det införs mekanismer för demokratiskt ansvarsutkrävande som innebär att ECB ska rapportera på olika sätt till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och eurogruppen.

Förhandlingar i rådsarbetsgrupp pågår. Förslagen har också diskuterats på Ekofin samt Europeiska rådet i oktober.

Sverige har starka invändningar mot utformningen av det framlagda förslaget till tillsynsmekanism avseende banktillsyn. Sverige är dock en konstruktiv deltagare i förhandlingarna och försöker bidra till att förbättra förslaget.

Regeringen ser ett behov av att skydda inre marknadens funktionssätt. Det är också viktigt att säkerställa att medlemsstaterna inte fråntas möjligheten att ställa upp högre kapitalkrav. Vidare anser regeringen att förslagen måste få en tydlig demokratisk förankring och att det måste finnas möjlighet till inflytande för de nationella parlamenten.

I fråga om övriga delar av bankunionen – gemensamt insättningsgarantisystem och gemensam avvecklingsmekanism för banker – ser regeringen att de skulle innebära att kostnaderna för att hantera bankkriser skulle få bäras av medlemsstaterna gemensamt, vilket skapar en risk att medlemsstater måste skjuta till medel ur sina nationella budgetar och att nationella parlaments makt över nationella budgetar påverkas negativt. Även gemensamma lösningar för insättningsgaranti och avveckling skapar negativa incitament eftersom de minskar det nationella ansvaret för banksektorn.

Skatt på finansiella transaktioner (FTT)

– - Lägesrapport

Ordförandeskapet avser att informera om nuvarande förhandlingsläge och det fortsatta arbetet med FTT med hänsyn till att KOM lagt fram ett förslag till beslut om bemyndigande att inleda ett fördjupat samarbete om en sådan skatt.

Regeringen har samrått med EU-nämnden den 19 oktober 2011 och haft överläggningar med Skatteutskottet senast den 29 mars 2012 och informerat Skatteutskottet den 12 juni 2012. FTT har även behandlats den 22 november 2011 samt den 25 oktober 2012 vid för Skatte- och Finansutskottet gemensam överläggning om EU:s framtida budget eftersom FTT föreslås utgöra en intäktspost i densamma.

Kommissionen presenterade den 28 september 2011 ett förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för finansiell transaktionsskatt (se vidare Fakta-PM 2011/12:FPM20). Vid Ekofinrådet den 22 juni 2012 blev det bekräftat att stödet för den FTT som föreslagits av kommissionen inte är enhälligt. Det fanns dock medlemsstater som uttryckte intresse av att gå vidare i ett fördjupat samarbete.

Kommissionens förslag till bemyndigande om att inleda ett fördjupat samarbete om FTT presenterades slutligt den 25 oktober 2012. Det föreslagna bemyndigandet omfattar elva medlemsstater (AT, BE, DE, EE, EL, ES, FR, IT, PT, SI och SK). Efter att beslut om bemyndigande har fattats kommer kommissionen att presentera ett förslag till en FTT. Kommissionen menar att FTT genom ett fördjupat samarbete i stora drag ska följa kommissionens tidigare direktivförslag om FTT.

Regeringen motsätter sig nya egna medel, inklusive FTT som egna medel. Regeringen ställer sig inte bakom en FTT i EU, i enlighet med kommissionens direktivförslag.

Det måste gå att överblicka konsekvenserna av ett fördjupat samarbete på skatteområdet. Regeringen kan därför i nuläget inte ta ställning till ett eventuellt fördjupat samarbete mellan vissa andra medlemsstater om en framtida FTT. Ett mandat om ett fördjupat samarbete om ett kommande skatteförslag måste vara förenligt med bestämmelserna i EUF-fördraget.

Övriga frågor

– - (ev.) Aktuella lagstiftningsförslag – information från ordförandeskapet

Ordförandeskapet har annonserat att man eventuellt kommer att informera om förhandlingarna kring några av de frågor som för närvarande är föremål för förhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet.

Icke lagstiftande verksamhet

Godkännande av listan över A-punkter

Förhandlingsmandat för ändringar av avtalen med tredjeländer om beskattning av inkomster från sparande

– - Riktlinjedebatt

Rådet ska diskutera hur man ska gå vidare för att nå enighet om utformningen av ett mandat för kommissionen att förhandla med Schweiz, Liechtenstein, Monaco, Andorra och San Marino om att dessa länder ska tillämpa ändringarna i sparandedirektivet med utgångspunkt i det liggande kompromissförslaget.

Ärendet har, inom ramen för god förvaltning i skatteärenden, varit uppe för samråd med Skatteutskottet vid två tillfällen, senast den 9 mars 2010. Samråd med EU-nämnden har skett vid sju tillfällen, senast den 15 maj 2012.

Kommissionens förslag syftar till att täppa till de kryphål som uppmärksammats under direktivets tillämpning och att höja kvaliteten på den information som utbyts (se vidare Faktapromemoria 2008/09:FPM71). De viktigaste ändringarna i förslaget gäller definitionen av räntebetalningar, som föreslås bli vidare än i dag, och även omfatta vissa ränteliknande inkomster. Vidare föreslås att direktivets räckvidd utvidgas till att under vissa förhållanden omfatta räntebetalningar som vissa juridiska personer och konstruktioner erhåller, men som slussas vidare till fysiska personer som faktiska betalningsmottagare. Det föreslås också vissa förbättringar vad gäller innehållet i den information som ska lämnas enligt direktivet och beträffande metoderna för att fastställa den faktiska betalningsmottagarens hemvist.

Kommissionen lämnade sitt förslag den 13 november 2008. Det nu liggande kompromissförslaget arbetades fram under det svenska ordförandeskapet.

Regeringen anser att det är angeläget att kvaliteten på den information som utbyts enligt sparandedirektivet förbättras och att de kryphål som uppmärksammats täpps till och stödjer därför det kompromissförslag som har tagits fram. Att kommissionen kan påbörja förhandlingarna med relevanta tredjeländer är ett viktigt steg för att komma vidare i processen mot ett antagande av ett reviderat sparandedirektiv.

(ev.) Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten – Grekland

– – - Antagande

Rådet ska inom ramen för stabilitet- och tillväxtpakten anta två beslut gällande Greklands underskottsförfarande. Besluten innebär dels en ändring av tidigare beslut om stärkt samordning och övervakning av Greklands budgetdisciplin, dels en ändring i Greklands föreläggande om att inom en fastställd tidsfrist vidta de åtgärder som rådet anser nödvändiga för att komma till rätta med det alltför stora budgetunderskottet.

Skriftligt samråd med EU-nämnden gällande Greklands föreläggande för att inom den fastställda tidsfristen komma till rätta med det alltför stora budgetunderskottet skedde den 12 mars 2012.

Som en del i stabilitets- och tillväxtpakten, beslutade rådet i maj 2010 att förelägga Grekland att inom en fastställd tidsfrist vidta nödvändiga åtgärder för komma till rätta med det alltför stora underskottet. Ett antal korrigeringar av föreläggandet har sedan dess gjorts för att säkerställa att underskottet understiger 3 procent av BNP år 2014, i enlighet med rådsbeslutet. Rådet antog även ett förfarande för att stärka samordningen och övervakningen av Greklands budgetdisciplin för att säkerställa att Greklands ekonomiska politik överensstämmer med de riktlinjer som har antagits för hela unionen.

Dokumenten som ska ligga till grund för besluten har ännu inte inkommit.

I beslut om Greklands underskottsförfarande har endast euroländerna rösträtt då Grekland är ett euroland.

Uppföljning av Europeiska rådets möte 18-19 december 2012

– - Diskussion

Rådet ska följa upp frågor från Europeiska rådet den 18-19 oktober.

Inför Europeiska rådet samrådde statsministern med EU-nämnden den 17 oktober. Statsministern återrapporterade från mötet till riksdagen den 23 oktober.

Det är i skrivande stund inte klart vilka frågor som kommer att lyftas under denna dagordningspunkt. Europeiska rådet dominerades av diskussionen om en gemensam tillsynsmekanism, vilket är en separat dagordningspunkt vid detta Ekofinmöte.

Uppföljning av IMF och Världsbankens vårmöten 12-14 oktober samt G20-mötet mellan finansministrar och centralbankschefer 4-5 november

– - Diskussion

Rådet ska diskutera resultatet av IMF och Världsbanksgruppens årsmöten och G20:s finansminister- och centralbankschefsmöte.

Samråd skedde med Finans- och Utrikesutskotten den 2 oktober. Samråd med EU-nämnden gällande förslag till EU:s gemensamma huvudbudskap inför G20-mötet skedde den 5 oktober.

IMF och Världsbankens årsmöten

IMF och Världsbankens årsmöten hölls i Tokyo den 12-14 oktober 2012.

En rapport från mötet har tidigare skickats till EU-nämnden.

G20:s finansminister- och centralbankschefsmöte

G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer träffas i Mexiko City 4-5 november. Huvudpunkterna på mötet väntas vara G20:s ramverk för stark och långsiktig tillväxt på global nivå, reformer och implementering av tidigare överenskommelser på finansmarknadsområdet, prisvolatilitet på energimarknaden och styrningsreformer i IMF.

Klimat – Förberedelser inför den 18:e sessionen av UNFCC i Quatar 26 november–7 december

– - Antagande av rådsslutsatser

Rådet ska anta slutsatser om internationell klimatfinansiering samt ge sitt stöd till EU:s rapport om snabbstartsfinansiering för 2012.

Frågan om klimatfinansiering och snabbstartsfinansiering hanterades senast i EU-nämnden den 11 maj 2012.

Rådslutsatserna ska ligga till grund för EU:s mandat om klimatfinansiering vid klimatmötet, COP 18, i Doha vid slutet av november.

Slutsatserna rapporterar hur EU ligger till i förhållande till sitt åtagande om snabbstartsfinansiering (2010-2012). Den separata snabbstartsrapporten innehåller ytterligare information om EU:s snabbstartsfinansiering för 2012, inklusive information om allokering och val av finansieringskanaler. EU avser att presentera den gemensamma snabbstartsrapporten vid UNFCCC COP 18 i Doha.

Utöver snabbstartsfinansiering syftar slutsatserna till att ge en tydlig försäkran om att EU kommer att fortsätta leverera klimatfinansiering till utvecklingsländer efter 2012, det vill säga efter att snabbstartsfinansieringsperioden har tagit slut.

Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna om klimatfinansiering och EU:s rapport om snabbstartsfinansiering. Regeringen har verkat för en ambitiös snabbstartfinansiering under perioden 2010-2012 och stödjer en fortsatt klimatfinansiering till utvecklingsländer efter 2012. Regeringen kommer att delta konstruktivt i EU:s arbete med att tillsammans med andra utvecklade länder identifiera sätt att öka klimatfinansieringen från en mängd olika källor i syfte att kunna uppfylla det gemensamma åtagandet om USD 100 miljarder 2020.

EU-statistik

– - Antagande av rådsslutsatser

Rådet ska anta slutsatser om EU-statistik. Detta är en årligt återkommande punkt som behandlar framstegen inom den europeiska statistiken.

Slutsatserna innehåller en bedömning av utvecklingen inom områden som Ekofinrådet tidigare pekat ut som prioriterade. Det handlar bl.a. om riktlinjer för europeisk statistik, prioriteringar och kvalitetsstyrning. Det handlar också om uppföljning av tillgänglighet och kvalitet i ett antal centrala ekonomiska indikatorer.

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser.

Modernisering av statsstödsregler i EU

– - Ordförandeskapets slutsatser

Ordförandeskapet ska anta slutsatser om statsstöd.

Frågan har tidigare behandlas i EU-nämnden den 25 maj inför mötet i konkurrenskraftsrådet den 30 maj.

Kommissionen presenterade den 8 maj sitt meddelande om modernisering av det statliga stödet i EU. Syftet är att möjliggöra en effektivare hantering och tydligare fokusera tillväxt och sysselsättning, bl.a. genom att inrikta kontrollen av statsstöd mot den typ av stöd som bedöms ha störst potentiella snedvridande effekter på den inre marknaden (se vidare Fakta-PM 2011/12:FPM152).

Vid Ekofinrådets möte den 13 november ska det cypriotiska ordförandeskapet presentera ordförandeskapsslutsatser med anledning av kommissionens meddelande. Ordförandeskapsslutsatser antas av ordförandeskapet självt och är inte bindande för medlemsstaterna.

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om moderniserade statsstödsregler och dess fokus på tillväxt och sysselsättning. Regeringen förespråkar strikta statsstödsregler med kommissionen som övervakare för att säkerställa en väl fungerande inre marknad.

Regeringen är positivt inställd till innehållet i de föreliggande ordförandeskapsslutsatserna.

Övriga frågor

–

Det har i skrivande stund inte presenterats några övriga ärenden.