Ekofin, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2012/13:2B5FF5
Annotering | ||
2012-10-01 | Fi 2012/166 | |
Finansdepartementet |
Till: Riksdagen
Ekofinrådets möte den
9 oktober 2012 i Luxemburg
Kommenterad dagordning
- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 20 september
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
Lagstiftningsöverläggningar
2. Godkännande av listan över A-punkter
3. Skatt på finansiella transaktioner
- Lägesrapport
En lägesrapport avseende förhandlingarna om kommissionens förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner (FTT) kommer att tas upp. Frågan om ett ev. fördjupat samarbete mellan vissa medlemsstater avseende en transaktionsskatt kommer att diskuteras.
Regeringen har samrått med EU-nämnden den 19 oktober 2011 och haft överläggningar med Skatteutskottet vid flera tillfällen, senast den 29 mars 2012, samt informerat Skatteutskottet den 12 juni 2012. FTT har även behandlats den 22 november 2011 vid för Skatte- och Finansutskottet gemensam överläggning om EU:s framtida budget eftersom FTT föreslås utgöra en intäktspost i densamma.
Kommissionen presenterade den 28 september 2011 ett förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för finansiell transaktionsskatt (FTT) (se även FPM 2011/12:20). Direktivförslaget har behandlats på tjänstemannanivå och en första teknisk genomgång är klar.
Vidare har kommissionen i sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2014–2020 (MFF) föreslagit att 2/3 av intäkterna från en FTT ska utgöra EU:s egna medel. Enligt kommissionen beräkningar från den 22 mars 2012 kommer en FTT under 2014, det år kommissionen vill att skatten ska börja gälla, att inbringa 38,1 mdr euro till EU:s egna medel. Enligt kommissionen kommer intäkterna från FTT att öka stadigt till 2020 då de beräknas bli 54,2 mdr euro.
Vid Ekofinrådet den 22 juni 2012 blev det bekräftat att stödet för den FTT som föreslagits av kommissionen inte är enhälligt. Det fanns dock medlemsstater som uttryckte intresse av att gå vidare i ett fördjupat samarbete. Vid Europeiska rådet den 28-29 juni 2012 bekräftade stats- och regeringscheferna att en FTT inte kunde antas inom en rimlig tidsrymd, samt att flera medlemsstater skulle komma att lämna en begäran om ett fördjupat samarbete på detta område till kommissionen, så att förslaget kan antas senast i december 2012.
Frankrike och Tyskland har nu riktat en begäran till kommissionen att den till rådet ska lämna ett förslag till beslut om fördjupat samarbete avseende en skatt på finansiella transaktioner. Regeringen kan för närvarande inte ta ställning till ett ev. fördjupat samarbete mellan vissa andra medlemsstater, eftersom det eventuella förslagets detaljer, eller vilka medlemsstater som vill delta, inte är känt. Det är viktigt att ett fördjupat samarbete inte medför nackdelar för de medlemsstater som inte deltar.
Regeringen motsätter sig nya egna medel, inklusive FTT som egna medel. Regeringen ställer sig inte bakom en FTT i EU, i enlighet med kommissionens direktivförslag.
4. Reviderade kapitaltäckningsregler (CRDIV/CRR)
- Information från ordförandeskapet
Ordförandeskapet ska informera om det pågående arbetet med reviderade kapitaltäckningsregler.
Samråd har skett med såväl Finansutskottet samt EU-nämnden. Finansutskottet informerades senast den 12 juni 2012 och samråd med EU-nämnden skedde senast inför Ekofinrådets möte den 10 juli 2012.
Förslagen syftar till att införa den globala överenskommelsen Basel 3 och att harmonisera gällande kapitaltäckningsregler (se faktapromemoria 2010/11:FPM148). Regeringen är positiv till Basel 3-överenskommelsen och att den ska implementeras i EU. Därför är det viktigt att innehållet i överenskommelsen inte urvattnas när den genomförs som gällande rätt inom EU.
Förslagen består av två delar: ett direktiv och en förordning. De berör EU-reglerna för bland annat kreditinstituts och värdepappersbolags (instituts) kapitaltäckning, skuldsättningsgrad och likviditet. Dessutom innehåller förslaget delar som är inriktade mot bolagsstyrningsfrågor och sanktioner. Förordningen och direktivet ska ersätta de två gällande direktiven 2006/48/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och 2006/49/EG om kapitalkrav för värdepappersbolag och kreditinstitut.
Den 15 maj 2012 enades Ekofin om en allmän inriktning. Genom den allmänna inriktningen har medlemsstaterna förbättrade möjligheter (jämfört med tidigare förslag) att lägga på en systemriskbuffert på utvalda institut utan att behöva kommissionens godkännande. Regeringen anser att flexibiliteten i det liggande förslaget är en godtagbar kompromiss. Förslaget innebär att Sverige kan genomföra lejonparten av det kapitalpåslag på de fyra storbankerna som man tillsammans med riksdagen, finansinspektionen och riksbanken beslutade om i november 2011, utan att behöva kommissionens godkännande. Vidare har regeringen i den allmänna inriktningen fått igenom att lån med pant i bostadsrätter likställs med lån med pant i egna hem, genom att bostadsrätt definieras som bostadsfastighet.
Det pågår trilogförhandlingar med Europaparlamentet.
Regeringen anser att förslagen bidrar till att stärka den finansiella stabiliteten. Regeringen stödjer att det rådande regelverket med två direktiv i stora delar blir en förordning eftersom det bidrar till att skapa ett mer enhetligt regelverk inom EU och att stärka den inre marknaden på det finansiella området.
5. Övriga frågor
a) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen
- Information från kommissionen
Kommissionär Semeta ska presentera förslag till direktiv om skydd av EU:s finansiella intressen genom straffrättsliga bestämmelser.
Information om förslaget har lämnats till Justitieutskottet den 27 september 2012. Förslaget har inte behandlats i EU-nämnden.
Den 11 juli 2012 presenterade kommissionen det nu aktuella förslaget till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen, som föreslås ersätta 1995 års konvention om skydd av EU:s finansiella intressen (bedrägerikonventionen) och dess tre protokoll.
Förslaget innehåller regler om bland annat brottsdefinitioner avseende bedrägerier, liksom bedrägerirelaterad brottslighet som oredlighet vid offentlig upphandling eller bidragsförfaranden, penningtvätt, korruption och förskingring. Vidare innehåller förslaget minimiregler om påföljdsnivåer vid allvarligare brott enligt direktivet samt regler om jurisdiktion och preskription. Se vidare faktapromemorian, 2011/12:FPM181.
Regeringen välkomnar en översyn av möjligheterna att mer effektivt bekämpa brott mot EU:s finansiella intressen. En viss tillnärmning av regleringen på det straffrättsliga området kan bidra till ökad kunskap och ökat förtroende för andra medlemsstaters straffrättsliga system. Detta kan i sin tur bidra till ökad effektivitet när det gäller att bekämpa brott mot unionens finansiella intressen.
Förslaget är dock i vissa avseenden långtgående, särskilt när det gäller påföljder och preskription. Att genom bedrägeri tillskansa sig en miljon kronor är lika allvarligt oavsett om det handlar om pengar från den nationella budgeten eller den gemensamma EU-budgeten. Det finns med den utgångspunkten inte anledning att särbehandla EU-bedrägerier jämfört med bedrägerier mot nationella intressen. Under det kommande förhandlingsarbetet kommer regeringen att verka för en utformning av bestämmelserna om påföljder och preskription som passar bättre in i det svenska straffrättsliga systemet.
Regeringen ställer sig också tveksam till den av kommissionen åberopade rättsliga grunden i artikel 325 och bedömer istället att korrekt rättslig grund finns i artikel 83 som till skillnad från artikel 325 uttryckligen ger EU befogenhet att inom vissa områden anta straffrättsliga bestämmelser och som omgärdas av ett antal begränsningar.
b) (ev.) Aktuella lagstiftningsförslag
Ordförandeskapet kommer eventuellt att informera om förhandlingarna kring några aktuella lagstiftningsförslag.
Icke-lagstiftande verksamhet
6. Godkännande av listan över A-punkter
7. Uppföljning av informella Ekofin
- Information från ordförandeskapet
Rådet ska följa upp det som diskuterades vid det informella Ekofin-mötet den 14-15 september. Ordförandeskapet har inte annonserat vilka frågor det avser ta upp vid mötet, men förväntat är kommissionens förslag till en gemensam tillsynsstruktur för banker, en del i den så kallade bankunionen.
Fredrik Reinfeldt informerade EU-nämnden om den så kallade EMU-rapporten inför mötet i Europeiska rådet i juni. Peter Norman informerade finansutskottet den 28 augusti om bankunionen och Anders Borg kommer att informera finansutskottet den 2 oktober, framförallt om förslag om en samlad tillsynsmekanism.
Vid Europeiska rådet den 28-29 juni noterade stats- och regeringscheferna en rapport framtagen av Van Rompuy, Draghi, Barroso och Juncker med förslag på hur EMU kan vidareutvecklas. Bl.a. talade rapporten om en bankunion bestående av gemensam banktillsyn, ett enda gemensamt insättningsgarantisystem samt en gemensam avvecklingsfond. Europeiska rådet uppdrog som uppföljning åt Van Rompuy att till Europeiska rådet i december ”utarbeta en särskild färdplan med bestämda tidsramar för hur en verklig ekonomisk och monetär union ska uppnås”. Vidare gav Eurogruppen i ett uttalande stöd för ambitionen att samla banktillsyn i eurozonen hos Europeiska centralbanken (ECB).
Med hänvisning till ovanstående uttalanden lämnade kommissionen den 12 september förslag om en samlad tillsynsmekanism för banker i eurozonen. Kommissionens föreslår i korthet följande:
ECB blir tillsynsmyndighet för samtliga kreditinstitut i eurozonen. En infasning sker dock. Från den 1 januari 2013 har ECB möjlighet att ta över tillsynen över kreditinstitut som fått eller kommer att få statligt stöd. Från den 1 juli 2013 ska ECB utöva tillsyn över systemviktiga kreditinstitut. Från den 1 januari 2014 ska ECB utöva tillsyn över alla kreditinstitut. Inom de områden där ECB tar över tillsynsansvaret, bl.a. i fråga om institutens efterlevnad av kapital- och likviditetskrav, blir ECB exklusivt ansvarig myndighet. Icke euroländer har möjlighet att på frivillig basis delta i bankunionen och därmed få ECB som tillsynsmyndighet.
ECB förs också in i arbetet i Europeiska bankmyndigheten (EBA) som är samordningsorgan för banktillsynsmyndigheter i alla medlemsstater. Det föreslås nya röstningsregler för vissa typer av EBA-beslut. Det införs mekanismer för demokratiskt ansvarsutkrävande som innebär att ECB ska rapportera på olika sätt till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Eurogruppen.
Förhandlingar i arbetsgrupp påbörjades 27-28 september.
Regeringen har starka invändningar mot utformningen av det framlagda förslaget till tillsynsmekanism avseende banktillsyn. Regeringen kommer att vara en konstruktiv deltagare i förhandlingarna och försöka bidra till att förbättra förslaget.
Regeringen analyserar förslaget och har ingen definitiv ståndpunkt, men ser ett behov av att skydda den inre marknadens funktionssätt. Det är också viktigt att säkerställa att medlemsstaterna inte fråntas möjligheten att ställa upp högre kapitalkrav. Vidare anser regeringen att förslagen måste få en tydlig demokratisk förankring och att det måste finnas möjlighet till inflytande för de nationella parlamenten.
I fråga om övriga delar av bankunionen – gemensamt insättningsgarantisystem och gemensam avvecklingsmekanism för banker – ser regeringen att de skulle innebära att kostnaderna för att hantera bankkriser skulle få bäras av medlemsstaterna gemensamt, vilket skapar en risk att medlemsstater måste skjuta till medel ur sina nationella budgetar och att nationella parlaments makt över nationella budgetar påverkas negativt. Även gemensamma lösningar för insättningsgaranti och avveckling skapar negativa incitament eftersom de minskar det nationella ansvaret för banksektorn.
8. Den europeiska planeringsterminen 2012
- Erfarenhetsutbyte
Rådet ska diskutera genomförandet av den europeiska planeringsterminen 2012 och möjliga förbättringar avseende processen.
Samråd med EU-nämnden har tidigare skett inför Ekofinrådet, Epscorådet, allmänna rådet och Europeiska rådet juni 2012. Det senaste samrådet ägde rum 21 september inför GAC och avsåg processen kring den europeiska terminen.
Kommissionen har bland annat aviserat att den avser publicera viktiga byggstenar i den europeiska terminen, såsom den årliga tillväxtöversikten samt förvarningsmekanismrapporten och djupanalyserna i förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser, i ett tidigare skede.
Regeringen anser att det är viktigt att ytterligare förbättra processerna kring genomförandet av den europeiska planeringsterminen. Det är därför välkommet att kommissionen aviserat att den kommer att publicera viktiga dokument i ett tidigare skede samt att den avser stärka dialogen mellan kommissionen och medlemsstaterna.
9. (ev.) Genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten (begränsad krets)
- Utkast till rådets beslut och utkast till rådets rekommendation
I skrivande stund har inget underlag inkommit för denna punkt.
10. Internationella möten
a) Uppföljning av G20-mötet mellan biträdande finansministrar i Mexiko City den 23–24 september 2012 och förberedelser inför G20-mötet mellan finansministrar och centralbankschefer i Mexico City den 4–5 november 2012
Rådet kommer hålla en orienteringsdiskussion inför kommande möte mellan G20:s finansministrar och centralbankschefer den 4-5 november.
Som ett led i de reguljära förberedelserna inför G20:s finansministermöten tas ärendet upp i Ekofinrådet. På basis av diskussionen kommer EU:s positioner på relevanta områden att utarbetas i ett underlagsdokument, Terms-of-Reference.
I skrivande stund har inget slutgiltigt utkast till Term-of-Reference cirkulerats. Regeringen återkommer därför med ståndpunkter.
b) Förberedelser inför det årliga mötet mellan IMF och Världsbanksgruppen i Tokyo den 12–14 oktober 2012
Rådet ska godkänna EU-ordförandeskapets utkast på skriftligt anförande.
IMF och Världsbankens årsmöten hålls i Tokyo den 12-14 oktober. Inför International Monetary and Financial Committees (IMFC) möte har EU-ordförandeskapet tagit fram ett utkast på skriftligt anförande. Anförandet kommenterar det globala ekonomiska läget och policyfrågor i IMF.
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets utkast.
11. Övriga frågor
I skrivande stund har inga övriga frågor inkommit.