Ekofin, Kommenterad dagordning (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:29FCC3)

Kommenterad dagordning rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott)

Kulturdepartementet2011-11-16

Utbildningsdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 28-29 november 2011

MÖTE MÅNDAGEN DEN 28 NOVEMBER 2011 (kl. 9.30)

DP 1. Godkännande av dagordningen

Lagstiftningsöverläggning

(offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

DP 2. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

UTBILDNING

Icke lagstiftande verksamhet

DP 1. (ev.) Godkännande av A-punktslistan

DP 2. Utkast till rådets slutsatser om språkkunskaper för ökad rörlighet − Antagande

Dok. 16744/11 EDUC 269 SOC 982 CULT 99

Tidigare behandling i EU-nämnden

I rådets resolution från den 21 november 2008 om en europeisk strategi för flerspråkighet uppmanades medlemsstaterna att främja flerspråkighet för

att stärka social sammanhållning, interkulturell dialog och uppbyggnaden av Europa, den europeiska ekonomins konkurrenskraft och människors rörlighet och anställbarhet samt att främja Europeiska unionens språk i världen. Denna rådsresolution behandlades i EU-nämnden den 14 november 2008.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna betonar framför allt vikten av språkinlärning för att främja mobilitet och anställningsbarhet. I detta sammanhang uppmanas MS och kommissionen att stödja studenternas och lärarnas mobilitet i samband med språkinlärning och att motivera elever och studenter att skaffa sig kunskaper i minst två främmande språk. Förbättrad grundutbildning och fortbildning av språklärare framhålls också särskilt.

Svensk ståndpunkt

SE har under förhandlingarna ställt sig allmänt positiv till inriktningen i rådsslutsatserna och regeringen kan stödja slutsatserna.

- Rådsslutsatserna bifogas.

DP 3. Utkast till rådets slutsatser om moderniseringen av den högre utbildningen

−Antagande

Dok. 16746/11 EDUC 271 COMPET 502 RECH 366 SOC 984

Tidigare behandling i EU-nämnden

Den 23 november 2007 antog rådet en resolution om modernisering av universiteten för Europas konkurrenskraft. Resolutionen lade ut riktningen för en rad initiativ med syfte att stödja och driva på moderniseringen av Europas universitet. Inte minst uppmärksammades kopplingen till innovation och forskning. Resolutionen behandlades i EU-nämnden den 16 november 2007.

Den 26 november 2009 fattade rådet, under det svenska ordförandeskapet, beslut om slutsatser rörande utbildningens roll i en väl fungerande kunskapstriangel. Bland prioriteringarna i dessa slutsatser framhölls bl.a. vikten av att i detta sammanhang modernisera universitet och högskolor i Europa. Denna rådsslutsats behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Rådsslutsatserna från den 14 februari 2011 om utbildningens roll i förverkligandet av Europa2020-strategin lyfte fram att universitet och högskolor bör öka kvaliteten och relevansen i utbildningsutbudet och attrahera ett bredare urval ur befolkningen samt att samarbete mellan lärosäten, forskningsinstitut och företag bör öka för att förverkliga den s.k. kunskapstriangeln. Dessa rådsslutsatser behandlades i EU-nämnden den 11 februari 2011.

Bakgrund och innehåll

Förutom tidigare rådsresolution och rådsslutsatser i frågan, bygger dessa slutsatser även på det meddelande som kommissionen presenterade den 20 september 2011. I slutsatserna fokuseras på behovet av att modernisera institutionerna för högre utbildning så att dessa blir mer internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva. Ett stort fokus ligger också på att främja studenternas anställningsbarhet i större utsträckning än i dag, bl.a. genom ett närmande mellan utbildningsvärlden och arbetsmarknaden.

Bland de frågor som varit föremål för mer intensiva diskussioner i Utbildningskommittén återfinns förslaget att lansera ett europeiskt transparensinstrument (”U-Multirank”) för att jämföra olika högre utbildningsinstitutioner med varandra. Vidare har skrivningarna om en europeisk studielånsmekanism till stöd för programmobilitet på masternivå (”Erasmus Master”) mötts av viss tvekan från flera MS.

Svensk ståndpunkt

SE har välkomnat att rådsslutsatserna anammat ett vidare perspektiv på moderniseringen av den högre utbildningen jämfört med kommissionens meddelande. SE är positivt till ett fortsatt arbete för moderniseringen av Europas universitet och regeringen kan därför stödja utkastet till rådsslutsatser.

- Rådsslutsatserna bifogas.

DP 4. Utkast till rådets resolution om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande

−Antagande

Dok. 16743/11 EDUC 268 SOC 981

Tidigare behandling i EU-nämnden

I rådets slutsatser från den 22 maj 2008 fastställde man för första gången en rad gemensamma prioriteringar för vuxenutbildningen. Detta banade väg för ett intensifierat europeiskt samarbete mellan olika intressenter på området, samt föreslog en rad särskilda åtgärder för perioden 2008–2010 i en handlingsplan som syftade till att öka deltagandet i och höja kvaliteten på vuxenutbildningen. Dessa rådsslutsatser behandlades i EU-nämnden den 16 maj 2008.

Bakgrund och innehåll

År 2006 presenterade kommissionen ett meddelande om vuxnas lärande: Det är aldrig för sent att lära. Utifrån detta utarbetades en gemensam handlingsplan som sedan 2008 legat till grund för samarbetet om utvecklingen av vuxnas lärande. Som en fortsättning av detta arbete har nu

ordförandeskapet presenterat ett utkast till en rådsresolution om en förnyad agenda för vuxnas lärande (2012-2014).

Bakgrunden tecknas bland annat mot det strategiska ramverket Utbildning 2020, Europa 2020-strategin och det rådande ekonomiska läget. Man framhåller att det finns en växande konsensus om att vuxnas lärande är den svagaste länken i utvecklingen av nationella system för livslångt lärande. Vidare poängteras att agendan för vuxnas lärande bör fokusera på ”basic skills” och ”key competences” samt på att ge alla vuxna möjligheter att utveckla och höja dessa genom livet.

Svensk ståndpunkt

SE har under förhandlingen i Utbildningskommittén ställt sig allmänt positiv till utkastet till rådsresolution, som i många avseenden utgör en naturlig fortsättning på det arbete som bedrivits sedan den föregående handlingsplanen antogs. SE har i förhandlingen – med viss framgång – framhållit behovet av en tydligare prioritering i slutsatserna. Regeringen kan stödja detta utkast till resolution.

- Rådsresolutionen bifogas.

DP 5. Utkast till rådets slutsatser om ett riktmärke för rörlighet i utbildningssyfte

−Antagande

Dok. 16745/11 EDUC 270 SOC 983 JEUN 73

Tidigare behandling i EU-nämnden

Förslaget till slutsatser om riktmärke för rörlighet (mobilitet) har sin bakgrund i rådets slutsatser från den 12 maj 2009 om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet (”Utbildning 2020”), där kommissionen uppmanades att ta fram förslag till riktmärken för bl.a. mobilitet. Dessa slutsatser behandlades i EU-nämnden den 8 maj 2009.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna befäster det mobilitetsmål för högre utbildning som utbildningsministrarna redan enats om inom ramen för Bolognaprocessen, nämligen att 20 procent av alla högskolestuderande ska ha tillbringat en del av sin studietid utomlands år 2020. Utöver detta mobilitetsmål för högskolestuderande innehåller slutsatserna också ett förslag till mobilitetsmål för yrkesutbildning, samt en generell indikator för ungas mobilitet.

En av de stora tvistefrågorna under förhandlingarna har varit huruvida det skulle tas fram ett riktmärke för ungas mobilitet eller ej. Förslaget för ett riktmärke för ”unga i allmänhet” möttes av ett kompakt motstånd från många MS (däribland SE) och slutresultatet blev att en indikator för ungas mobilitet skulle tas fram.

En annan tvistefråga rörde definitionen av högskolemålet, där det ursprungliga förslaget slog fast att den mobilitet som ska räknas måste vara minst tre månader lång. Vidare uppstod en stor diskussion även om yrkesutbildningsmålet, där många MS, inklusive SE, ifrågasatte det realistiska i ambitionen att sex procent av målgruppen ska ha en utlandsstudieerfarenhet under sin studietid. Trots motsättningarna har dock MS enats om en kompromiss.

Svensk ståndpunkt

SE ifrågasatte under förhandlingarna definitionen av högskolemålet, dvs att mobilitetens period måste vara minst tre månader lång, och drev kraftfullt linjen att det inte är längden på utlandsstudierna som är avgörande utan kvaliteten. Dessutom hävdade SE (stöd av fr.a. NL och UK) att definitionen riskerar att utesluta kortare program för mobilitet, såsom vissa delar av Nordplusprogrammet.

I kompromissförslaget som förhandlades fram har det ursprungliga förslaget om ett riktmärke för ungas mobilitet ersatts med en indikator och högskolemålet har mjukats upp något vad gäller tremånaderskravet, vilket får ses som en viss framgång för svenskt vidkommande. Regeringen kan därför stödja rådsslutsatserna.

- Rådsslutsatserna bifogas.

DP 6. Effektiva investeringar i utbildning i kristid

−Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [på förslag av ordförandeskapet]) Dok. 16248/11 EDUC 265 SOC 935 ECOFIN 744

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Temat för ministerdebatten är exempel på effektiva sätt att investera i utbildning mot bakgrund av den ekonomiska krisen. Som introduktion till debatten kommer en professor från det europeiska expertnätverket för studier av ekonomiska effekter av utbildning (EENEE) att presentera ett antal nya rön, bl.a. om samhällskostnaden för skolavhopp i termer av arbetslöshet och social desintegration.

SE har återkommande uppmanat ordförandeskapen och rådssekretariatet att se över formerna för ministerdebatterna för att göra dessa mer intressanta för ministrarna. SE har därför särskilt välkomnat initiativet att bjuda in en forskare till denna debatt och ge ministrarna mer av substans att diskutera.

Svensk ståndpunkt

Sverige välkomnar det underlag som ordförandeskapet lagt fram som vägledning för ministrarnas diskussion.

- Diskussionsunderlag bifogas.

UNGDOM

Icke lagstiftande verksamhet

DP 7. Utkast till rådets slutsatser om den östliga

dimensionen av ungdomars delaktighet och rörlighet

−Antagande

Dok. 15952/11 JEUN 67 EDUC 260 SOC 907 RELEX 1087

Tidigare behandling i EU-nämnden

Resolutionen tar sin utgångspunkt i ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Iramverket för EU-samarbetet på ungdomsområdet för perioden 2010-

2018 identifieras ”ungas deltagande” och ”unga och världen” som två av

åtta prioriterade arbetsområden.

Mot bakgrund av detta och att Polen, tillsammans med Sverige under 2008, tog initiativ till EU:s östliga partnerskap, har det polska ordförandeskapet prioriterat frågan om att öka ungdomssamarbetet mellan EU och EU:s grannländer i öst och att öka kunskapen om unga och ungdomspolitik i dessa länder.

En central utgångspunkt i de aktuella rådsslutsatserna är att främjande av mobilitet bland och dialog mellan unga och ungdomsarbetare i EU och EU:s grannländer kan bidra till ömsesidig förståelse länderna emellan och en demokratisk utveckling. Samarbete kan stärka ungas kunskapsutveckling och anställningsbarhet, utveckling av det civila samhället, inte minst ungdomsorganisationer och leda till förbättrade kunskaper om ungdomar och ungdomspolitik.

I texten uppmuntras medlemsstaterna och Kommissionen att på olika sätt främja och undanröja hinder för samarbete mellan olika aktörer på ungdomsområdet. Detta bland annat genom information om samarbetsmöjligheter, främjande av studier i främmande språk och genom

att utnyttja de möjligheter som finns till samarbete inom exempelvis Östliga partnerskapets ungdomsprogram.

Svensk ståndpunkt

Som medinitiativtagare till EU:s ösliga partnerskap har Sverige kunnat ge ett övergripande stöd till textens inriktning.

- Rådsslutsatserna bifogas.

DP 8. Ungdomar i världen – ungdomssamarbete utanför

−Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [på förslag av ordförandeskapet])

Dok. 16141/11 JEUN 69 SOC 924 EDUC 263 RELEX 1112

Tidigare behandling i EU-nämnden

”Ungdomar i världen” är ett av åtta prioriterade arbetsområden i ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU (2010-2018), vilket behandlades i EU-nämnden den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

I ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU fastläggs att arbetet inom ramen för det prioriterade området ”Ungdomar i världen” ska syfta till att stödja ungdomars samarbete med ungdomar i länder utanför EU.

Polen har som ovan nämnts särskilt fokuserat på samarbete med EU:s grannländer i öst. Arbetet ska också syfta till att främja ungdomars deltagande i globala processer rörande frågor såsom exempelvis klimat och miljö, millenniemålen och mänskliga rättigheter.

För att diskutera hur ungdomssamarbete med länder utanför EU kan främjas ytterligare har ungdomsministrarna bjuds in att lyfta fram goda exempel på sådant samarbete från sina respektive länder, samt att ge sin syn på vilka åtgärder som skulle kunna vidtas på EU-nivå för att främja samarbete utanför EU.

Svensk ståndpunkt

Sverige har goda erfarenheter av olika former av ungdomssamarbete med länder utanför EU, som kan framföras. Sverige arbetar också aktivt för att unga ska kunna göra sina röster hörda i olika globala forum och processer. Sverige välkomnar diskussionen som en möjlighet att ta del av goda exempel på arbete på området från andra länder och att diskutera hur ungas inflytande i globala frågor kan stärkas.

- Diskussionsunderlaget bifogas.

MÖTE TISDAGEN DEN 29 NOVEMBER 2011 (kl. 930)

Icke lagstiftande verksamhet

AUDIOVISUELLA FRÅGOR

DP 9. Förslag till rådets beslut om undertecknande på unionens vägnar av den europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång

−Antagande

Dok. 16275/11 AUDIO 61 MI 540 TELECOM 163 CATS 104 COJUR 25 OC 13

Dok. 16546/11AUDIO 68 MI 554 TELECOM 170 CATS 106 COJUR 28 OC 22

Tidigare behandling i EU-nämnden

Ärendet har tidigare inte föredragits i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Kommissionen lämnade i december 2010 förslag till två rådsbeslut om undertecknande respektive ingående av Europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång, dvs. tillgång till en skyddad tjänst (t.ex. betal-tv) först efter att man blivit personligt godkänd som behörig.

Konventionen återger i stora delar bestämmelserna i rådets och Europaparlamentets direktiv 98/84/EG om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång, som har genomförts i svensk rätt genom lagen (2000:171) om förbud mot olovlig avkodningsutrustning. Genom att ratificera konventionen skulle EU sända ut en stark signal om att frågan är viktig. Det kan i sin tur få fler länder att ratificera konventionen, vilket innebär en utvidgning av det geografiska skyddet för tjänster som bygger på villkorad tillgång.

Både unionen och medlemsstaterna måste tillträda konventionen, och det aktuella beslutet innebär i ett första steg att rådet undertecknar konventionen på unionens vägnar. Beslut om att ingå konventionen kan fattas först efter att Europaparlamentet godkänt tillträdandet och samtliga medlemsstater ratificerat konventionen.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är angeläget att det finns ett så effektivt skydd som möjligt för skyddade tjänster som bygger på villkorad tillgång. Förslaget om att både EU och medlemsstaterna bör ratificera konventionen ligger därför i linje med regeringens prioriteringar. Sverige bör därför stödja

att EU undertecknar Europeiska konventionen om rättsligt skydd för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång.

- Beslut bifogas.

DP 10. Utkast till rådets slutsatser om skyddet av barn i den digitala världen

−Antagande

(f.n. Dok. 16155/11)

Tidigare behandling i EU-nämnden

Temat skydd av minderåriga och medier har behandlats flera gånger i EU- nämnden, senast vid förlängningen av gemenskapsprogrammet ”För ett säkrare Internet” den 16 maj 2008, och delvis i de rådsslutsatser om mediekompetens i den digitala miljön som föredrogs den 20 november 2009.

Bakgrund och innehåll

Rådsslutsatserna syftar i allt väsentligt till att uppmärksamma skyddsaspekten rörande barn och unga i den digitala världen. Slutsatserna knyter an till rekommendationerna om skydd av barn från 1998 och 2006 genom den tillämpningsrapport som kommissionen publicerat under hösten. Kommissionen konstaterar i rapporten att medlemsstaterna förvisso är aktiva men att insatserna sker på olika sätt och i olika hög grad och att en större samordning borde kunna ske när det gäller skyddet av barn och unga i den digitala medievärlden. Sammantaget uppmanas därför kommissionen och medlemsstaterna genom slutsatserna att bl.a. ytterligare verka för ökade medvetandehöjande insatser, effektivisera arbetet med att bekämpa illegalt och skadligt innehåll samt att uppmuntra intressenter inom relevanta branscher att ta ett större och bredare ansvar för sina tjänster och produkter, t.ex. genom ökad innehållsklassificering och andra självreglerande insatser.

Svensk ståndpunkt

Regeringen anser att arbetet med skydd av minderåriga är en prioriterad fråga. Sverige har aktivt verkat för att fokus i dessa rådsslutsatser ska ligga på medvetandegörande insatser och kunskap snarare än på tekniska lösningar och verktyg för skydd och/eller kontroll. En annan viktig ståndpunkt för Sverige har varit att upprätthålla balansen mellan insatser och åtgärder och yttrandefriheten. Sverige har i allt väsentligt fått mycket stort gehör för sina ståndpunkter och regeringen föreslår att Sverige stödjer slutsatserna.

- Rådsslutsatser bifogas.

KULTUR

Icke lagstiftande verksamhet

DP 11. Utkast till rådets slutsatser om kulturell och kreativ kompetens och den roll som sådan kompetens har inom uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital

−Antagande

Dok. 16227/11 CULT 90 EDUC 264 JEUN 71 SOC 929

Bakgrund och innehåll

Med avstamp i rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande ( 2006/962/EC ) och med stöd från bl.a. slutsatserna om Främjandet av en kreativ generation: att utveckla barns och ungdomars kreativitet och innovativa förmåga genom kulturyttringar och tillgång till kultur(2009)har ordförandeskapet presenterat rådslutsatser med avsikt att stärka och utveckla Europas intellektuella kapital.

Sammantaget uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma den roll som utvecklingen av kulturell och kreativ kompetens - speciellt nyckelkompetens för kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer - kan ha både vid utformningen av kommande program m.m och inom ramen för andra politikområden.

Svensk ståndpunkt

Sverige har aktivt verkat för att konkretisera temat i syfte att föra diskussionen och insatserna framåt och bl.a. lyft fram våra egna erfarenheter och insatser och föreslår därför att Sverige stödjer slutsatserna.

- Rådsslutsatser bifogas.

DP 12. Kultursektorns bidrag till ekonomisk återhämtning och tillväxt, skapande av sysselsättning och social utveckling – förbättring av faktaunderlaget

−Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [på förslag av ordförandeskapet]) Dok. 16321/11 CULT 93

Riktlinjedebatten

Det polska ordförandeskapet vill understryka behovet av tillförlitlig och jämförbar statistik på europeisk nivå som kan stödja och ytterligare påvisa kultursektorns och de kulturella och kreativa näringarnas faktiska bidrag till europeisk ekonomisk och social utveckling. Det finns även sedan tidigare underlag som visar att den kulturella och den kreativa sektorn i betydande grad driver på tillväxten och sysselsättningen, att den är en viktig källa till kreativitet och innovation och i hög grad bidrar till social sammanhållning och välfärd – och således även bidrar till målen i Europa 2020-strategin. Av rapporten om den europeiska konkurrenskraften för 2010 framgår att den kulturella och den kreativa sektorn står för 3,0 % av den totala sysselsättningen (2008) och 3,3 % av BNP (2006) och att sysselsättningen i sektorn 2000–2007 i genomsnitt ökade mycket snabbare än i EU:s ekonomi som helhet1.

Det polska ordförandeskapet har presenterat följande frågor för övervägande inför diskussionen:

Fråga 1: Inser beslutsfattarna på nationell nivå fullt ut kultursektorns betydelse som en viktig bidragsgivare för ekonomisk tillväxt, skapande av sysselsättning och social utveckling? Vilket mervärde erhålls genom utarbetande av gemensamma metoder för mätning av detta bidrag på EU- nivå? Skulle jämförbara uppgifter vara användbara t.ex. i samband med debatter om nationella och europeiska budgetfrågor?

Fråga 2: Vilka åtgärder krävs nu av medlemsstaterna och EU? Bör de nationella statistiska myndigheterna bli mer medvetna om det akuta behovet av statistik inom kultursektorn? Hur kan den av ESSnet-kultur föreslagna ramen genomföras på bästa sätt, nu när den införts?

Fråga 3: Är ert land intresserat av att delta i den fortsatta utvecklingen av den europeiska ramen för kulturstatistik, också genom deltagande i särskilda arbetsgrupper och pilotprojekt och genom utbyte av erfarenheter och bästa praxis? Vilken form av stöd väntar ni er från Europeiska kommissionen och Eurostat?

Svensk ståndpunkt

I samband med riktlinjedebatten avser regeringen bl.a. framhålla att det i Sverige finns en samsyn och ett nära och engagerat samarbete mellan Kultur – och näringsdepartementen vad avser de kulturella och kreativa näringarnas roll och betydelse. SE kan generellt välkomna initiativ som kan uppdatera och utveckla en jämförbar och vederhäftig statistik för sektorn. Vidare kommer regeringen att understryka att statistikinhämtning inte bara lämpar sig väl för samordning på EU nivå utan är absolut nödvändig

för att skapa en tydlig bild av utvecklingen. I sammanhanget finns också anledning att understryka att det är angeläget att så snart som möjligt kunna presentera användbara resultat. SE ser naturligtvis positivt på utbyte av bästa praxis och erfarenheter.

- Diskussionsunderlag bifogas

MÖTE TISDAGEN DEN 29 NOVEMBER (kl. 15.00)

IDROTT

Icke lagstiftande verksamhet

DP 13. Utkast till resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om EU-medlemsstaternas representation i Wadas styrelse och om samordning av EU:s och medlemsstaternas ståndpunkt inför mötena inom Wada

−Antagande

Dok. 16577/11 SPORT 40 DOPAGE 10 SAN 232 JAI 811

Tidigare behandling i EU-nämnden

Denna fråga har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Det internationella arbetet mot dopning inom idrotten leds och koordineras av Världsantidopningsbyrån WADA som är en stiftelse med säte i Schweiz. Världens regeringar tillsätter hälften av stiftelsestyrelsen och idrotten tillsätter andra hälften. Europa har fem styrelseplatser varav tre ska vara EU MS. Den paneuropeiska koordineringen inför WADA-möten sker inom ramen för Europarådet.

Den nuvarande ordningen för EU:s medlemsstaters representation följer en gammal modell med mandatperioder om 18 månader för den så kallade ordförandeskapstrojkan. Denna ordning har bedömts som bristfällig och genom slutsatserna görs mandatperioderna treåriga.

Samordningen av EU:s och dess medlemsstaters ståndpunkter inför möten inom WADA är komplicerad eftersom EU:s behörighet måste avgöras för varje fråga. Slutsatserna lägger fast riktlinjer för hur samordningen ska ske.

Svensk ståndpunkt

Regeringen har aktivt verkat för treåriga mandatperioder i stiftelsestyrelsen för att få större kontinuitet och engagemang i styrelsearbetet. I samordningsfrågan har regeringen aktivt värnat den existerande paneuropeiska samordning som sker inom Europarådet och verkat för att EU:s medlemsstater endast ska samordna i frågor där EU har

lagstiftningskompetens. Regeringen föreslår att Sverige accepterar slutsatserna

- Rådsslutsatser bifogas.

DP 14. Utkast till rådets slutsatser om främjande av aktivt medborgarskap genom frivilligarbete inom idrotten

−Antagande

Dok. 16349/11 SPORT 36 SOC 943 JEUN 72 CULT 95

Tidigare behandling i EU-nämnden

Denna fråga har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Mot bakgrund av att 2011 är EU:s år för frivilligarbete lyfter PL frågan om frivilligarbetets roll på olika politikområden. Rådet antog den 3 oktober 2011 slutsatser om frivilligarbetets roll inom socialpolitiken.

Slutsatserna kan ses som ett politiskt stöd för frivilligarbete inom idrotten med uppmaningar om främjandeinsatser till olika intressenter. Av särskilt intresse är uppmaningen till kommissionen att vid utarbetandet av förslag till ny EU-lagstiftning bedöma förslagens eventuella inverkan på frivilligarbetet inom idrotten.

Svensk ståndpunkt

Regeringen värderar ideellt engagemang och det arbete som ideella organisationer gör högt och ser den ideella sektorn som en central del av demokratin. Regeringen värnar dock principen att idrottspolitik först och främst är en nationell angelägenhet och har därför aktivt motarbetat skrivningar som föregriper diskussioner om ett eventuellt idrottsprogram inom EU.

I förhandlingarna om slutsatserna har regeringen aktivt verkat för att få in skrivningar som skulle lyfta den för Sverige så viktiga frågan om mervärdesskatt för den ideella sektorn. Dessa förslag mötte dock hårt motstånd från medlemsstater som av principiella skäl inte vill hantera skrivningar om skattefrågor i andra rådskonstellationer än Ekofin. Slutsatsernas uppmaning till kommissionen att vid utarbetandet av förslag till ny EU-lagstiftning bedöma förslagens eventuella inverkan på frivilligarbete inom idrotten blir därmed än viktigare. SE avser att inför rådet beklaga att mervärdesskattefrågan för den ideella sektorn inte behandlas av slutsatserna, men regeringen föreslår ändå att Sverige accepterar slutsatserna.

- Rådsslutsatser bifogas.

DP 15. Utkast till rådets slutsatser om bekämpande av uppgjorda matcher

−Antagande

Dok. 16819/11 SPORT 39 MI 545 COMPET 485 JAI 793 JUR 546

Tidigare behandling i EU-nämnden

Denna fråga har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Bakgrund och innehåll

Uppgjorda matcher är sedan några år varit en flitigt debatterad fråga i Europa såväl bland regeringar som inom idrotten. En bild som målats upp är att den europeiska idrotten är en av de återstående som ännu inte helt korrumperats. Det största hotet anses allmänt komma från illegala asiatiska spelsyndikat som främst anordnar spel på europeiska fotbollsmatcher med påföljande försök till manipulation av matchresultatet. Den faktiska omfattningen av problemet är dock ännu oklar och en nyligen publicerad studie pekar på relativt få fall av spelrelaterade uppgjorda idrottsresultat i Europa.

Inom EU pågår redan arbete med att kartlägga problemets omfattning och inom Europarådet antogs i september 2011 en rekommendation om idrottens integritet och mot manipulation av idrottsresultat.

I Sverige är debatten om match fixing i princip helt frånvarande i brist på uppmärksammade fall inom svensk idrott. Underhandskontakter med Riksidrottsförbundet och Fotbollförbundet har hittills bekräftat stöd för den svenska avvaktande hållningen inför internationella (statliga) åtgärder mot match fixing.

Slutsatserna ska i första hand ses som ett politiskt budskap om att EU ser allvarligt på frågan. Behovet av kunskapsinhämtning, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan berörda intressenter betonas.

Svensk ståndpunkt

I förhandlingarna om slutsatserna har regeringen aktivt verkat för att i detta kunskaps- och beredningsläge inte dra alltför långtgående slutsatser om vilka åtgärder som är nödvändiga. Regeringen har även verkat för att tona ner EU:s framtida roll och istället lyfta fram idrottens och speloperatörernas ansvar. Sverige har en reservation mot en skrivning i slutsatsernas punkt 3.2 som vi bedömer inbjuder till skapandet av en internationell konvention mot uppgjorda matcher. En motsvarighet till vad

viidag har på antidopnings- och läktarvåldsområdet. SE anser det vara oklokt att i detta tidiga skede spekulera i behovet av nya konventioner på idrottsområdet. Det primära ansvaret för problem inom idrotten ska alltid ligga hos idrotten själv. Flera medlemsstater är inne på samma linje men det är osäkert vilket stöd SE får för reservationen. Om SE inte får stöd avser

vidra tillbaka reservationen men inför rådet beklaga den aktuella

skrivningen. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att Sverige accepterar slutsatserna.

- Slutsatser bifogas

DP 16. Goda styrelseformer inom idrotten

−Riktlinjedebatt

(Offentlig debatt i enlighet med artikel 8.2 i rådets arbetsordning [på förslag av ordförandeskapet]) Dok. 16357/11 SPORT 37

Tidigare behandling i EU-nämnden

Frågan har inte tidigare behandlats i EU-nämnden

Bakgrund och innehåll

Goda styrelseformer inom idrotten är en prioriterad fråga inom EU:s idrottspolitiska arbete och den anses särskilt viktig för frågan om idrottens integritet och bekämpandet av uppgjorda matcher. Det polska ordförandeskapet vill också se en bredare diskussion om goda styrelseformer utifrån aspekter om idrottens självständighet och dess förhållande till det allmänna.

Ordförandeskapet vill att EU:s idrottsministrar ska besvara följande frågor:

1.Vilka är de viktigaste inslagen i goda styrelseformer? Hur kan de mätas? Är några aspekter särskilt brådskande och angelägna?

2.Finns det exempel på bästa praxis inom idrottens styrelseformer, i medlemsstaterna eller internationellt, som man kan lära av?

Svensk ståndpunkt

Regeringen avser att på den första frågan lyfta fram öppen medlemsantagning, föreningsdemokrati, transparens och frånvaro av privata vinstintressen som viktiga förutsättningar för goda styrelseformer inom idrott.

På den andra frågan avser regeringen att lyfta fram den sammanhållna svenska ideella idrottsrörelsen som ett gott exempel.

- Diskussionsunderlag bifogas.

DP 17 Övriga frågor

Utbildning

17.a) Rapport om ministerkonferensen (Gdańsk den 11 oktober

2011), ministerdebatten "Go East, Erasmus" (Białystok den 28 september 2011) och andra viktiga ordförandeskapsevenemang

−Information från ordförandeskapet

b)Juvenes Translatores

−Information från kommissionen

Ungdom

c)Rapport om EU:s strukturerade dialog med ungdomar

−Information från ordförandeskapet

Audiovisuella frågor/kultur

d)Rapport om det informella mötet mellan ministrarna för kultur och audiovisuella frågor (Wrocław den 9 september 2011) och andra viktiga ordförandeskapsevenemang

−Information från ordförandeskapet

e)Utkast till rådets beslut om de praktiska förfarandena för rådets utnämning av fyra ledamöter i den europeiska juryn för Europeiska unionens insats för det europeiska kulturarvsmärket

−Information om läget från ordförandeskapet

f)Kommissionens rekommendation om digitalisering och elektronisk tillgång till kulturellt innehåll och digitalt bevarande

−Föredragning av kommissionen

g)Lägesrapport och utsikter för den audiovisuella sektorn i den digitala eran

−Muntlig information från kommissionen

h)(ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet för ett kreativt Europa: ett stödprogram för den kulturella och kreativa sektorn

−Föredragning av kommissionen

16324/11 CULT 94

i)Maribor och Guimarães – europeiska kulturhuvudstäder år 2012

−Föredragning av den slovenska och portugisiska delegationen

Sport

j)Rapport om det informella ministermötet (Kraków den 13 och 14 oktober 2011) och andra viktiga ordförandeskapsevenemang

−Information från ordförandeskapet

k)Möte inom Internationella antidopningsbyråns (Wada)

styrelse

(Montreal den 20 november 2011)

−Information från ordförandeskapet

l)UEFA EURO 2012™: reklamfilm och presentation

−Information från ordförandeskapet

m)Olympiaden i London 2012: reklamfilm och presentation

−Information från Förenade kungarikets delegation

° °

n)(ev.) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av "Erasmus för alla": EU-programmet för utbildning, ungdom, kultur och idrott

−Information från kommissionen

o)Arbetsprogram för nästa ordförandeskap

−Information från den danska delegationen