Ekofin, Kommenterad dagordning

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2011/12:29DB77

Annotering

2011-10-31

Finansdepartementet

Emil Antonsson

Ekofinrådets möte den 8 november i Bryssel

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 18 oktober

1.Antagande av den preliminära dagordningen Lagstiftningsverksamhet

2.Godkännande av listorna över A-punkter

3.Skatt på finansiella transaktioner

- Föredragning av kommissionens förslag

Kommissionen har den 28 september 2011 presenterat ett förslag till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på finansiella transaktioner (FTT).

Kommissionen anger att förslaget är ett första steg:

–för att undvika uppsplittring av den inre marknaden för finanstjänster, med tanke på det ökande antal icke-samordnade nationella skatteåtgärder som håller på att införas,

–för att se till att finansinstituten i rimlig utsträckning bidrar till att täcka kostnaderna för den senaste krisen och för att skapa likvärdig beskattning av denna sektor jämfört med andra sektorer1,

–för att på lämpligt sätt avskräcka från transaktioner som inte förbättrar finansmarknadernas effektivitet och därigenom komplettera regelgivningen för att undvika framtida kriser.

Kommissionens preliminära bedömning är att inkomsterna från FTT, beroende på hur marknaden reagerar, skulle kunna uppgå till 57 miljarder euro per år för hela EU.

FTT har under juni 2011 föreslagits av kommissionen som en ny kategori av egna medel dvs. som en ny post på EU- budgetens intäktssida. Enligt

1Flertalet finans- och försäkringstjänster är undantagna från mervärdesskatteplikt.

2

kommissionen förväntas detta nya egna medel 2020 generera 37 miljarder euro, motsvarande 22,7 procent av EU:s totala egna medel.2

Den finansiella sektorns risktagande är ett problem. Det visade sig under den senaste finanskrisen. Den finansiella sektorn ska bära sin rättmätiga del av kostnaderna för finansiella kriser. Det finns dock andra och bättre lämpade åtgärder för att hantera finanssektorns risktagande och ansvar i finansiella kriser än att införa en FTT.

Det är högst oklart om finanssektorns risktagande skulle påverkas av det förslag om transaktionsskatt som KOM nu har presenterat. Regeringen delar KOM:s analys att skatten förväntas ha negativa effekter på den reala ekonomin och att det kan förväntas att en del av handeln med finansiella instrument flyttar från EU. Sammanfattningsvis är nackdelarna med KOM:s förslag tydliga, medan fördelarna är oklara. Det finns bättre sätt att påverka finanssektorns agerande och det finns bättre sätt att få in skatteintäkter. Av dessa skäl ställer sig regeringen inte bakom införandet av en transaktionsskatt i EU. Regeringen motsätter sig även alla förslag till nya egna medel.

4.(ev.) Energiskattedirektivet - Riktlinjedebatt

ORDF:s syfte med diskussionen är att ge riktlinjer för det fortsatta arbetet i rådsarbetsgruppen.

Kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till ändringar av energiskattedirektivet. Det nuvarande direktivet är föråldrat och behöver ändras så att det i högre grad stämmer överens med EU:s energi- och klimatpolitiska mål och underlättar för medlemsstaterna att nå dessa mål. En av huvuddelarna i förslaget är att en uppdelning av beskattningen av bränslen i en energiskatt och en CO2-skatt (se vidare faktapromemoria 2010/11:FPM113).

Ärendet har varit föremål för överläggningar mellan regeringen och Skatteutskottet den 27 oktober 2011.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag och verkar för att direktivet antas så snart som möjligt. Principen om en uppdelning i beskattningen i en energiskatt och en CO2-skatt stöds.

Regeringen verkar för att förslaget noggrant i alla delar analyseras och diskuteras i rådsarbetsgruppen, i syfte att skapa underlag för en bred överenskommelse, där de grundläggande delarna av förslaget bevaras. En sådan del är att tvingande regler införs om att medlemsstaterna ska ta ut

2KOM(2011) 510 Förslag till rådets beslut om systemet för Europiska unionens egna medel, s. 6.

3

en CO2-skatt på fossila bränslen som förbrukas i sektorer utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Regeringen anser dock att arbetet med analyserna ännu inte nått så långt i rådsarbetsgruppen att det är lämpligt att förslaget diskuteras av finansministrarna. I vart fall bör en sådan diskussion i detta tidiga skede av förhandlingarna inte utmynna i att några delar av förslaget nu förkastas.

Icke lagstiftande verksamhet

5.Godkännande av listorna över A-punkter

6.Uppföljning av Europeiska rådet den 23 oktober 2011 - Diskussion

Ekofinrådets ordförande förväntas muntligen informera om diskussionerna om den grekiska problematiken, en förstärkt EFSF, tillväxt och betydelsen av den inre marknaden, Ekonomisk styrning och klimatförändringar.

Sannolikt kommer ordföranden också att informera om utfallet av det informella Europeiska rådet samt mötet mellan Euroländernas stats- och regeringschefer den 26 oktober 2011.

7.Uppföljning av G20-toppmötet den 3-4 november - Diskussion

Ordförandeskapet och kommissionen väntas avrapportera från G20 toppmötet i Cannes 3-4 november.

Eurokrisen kommer vara i fokus vid toppmötet där EU väntas söka internationellt stöd för de åtgärder som nyligen beslutats om vid Europeiska Rådet och vid mötet mellan Euroländernas stats- och regeringschefer den 26 oktober.

En diskussion om åtgärder för att förhindra spridningseffekter från eurokrisen till världsekonomin förutses föras vid toppmötet. Toppmötet kommer även diskutera reform av det internationella monetära systemet, utvecklingsfinansiering på basis av en rapport som tagits fram av Bill Gates, klimatfinansiering på basis av en rapport som tagits fram av IMF på uppdrag av G20 samt global governance på basis av en rapport som Storbritanniens premiärminister David Camerons tagit fram.

Då toppmötet hålls först nästa vecka är det i skrivande stund svårt att förutse vilka konkreta åtgärder toppmötet väntas besluta om.

2

8.(ev.) Ekonomiskt bistånd till Grekland - utbetalning - Rådets beslut

Ekofinrådet väntas anta beslut om en ändring i föreläggandet gällande de åtgärder som krävs av Grekland för att inom den fastställda tidsfristen komma till rätta med sitt alltför stora budgetunderskott. Föreläggandet är en del i den korrigerande delen i stabilitets- och tillväxtpakten.

I samband med trojkans femte översyn av Greklands anpassningsprogram, har kommissionen kunnat konstatera att målen för budgetunderskottet år 2011 inte kommer att uppnås. Den grekiska regeringen har med anledning av detta beslutat om nya åtgärder för att minimera avvikelsen från målet år 2011 och samtidigt fastställa att underskottet för nästkommande år inte överstiger den beslutade nivån.

Kommissionen föreslår därför en ändring i Greklands föreläggande för att inkludera nya åtgärder som krävs för att Greklands underskott, trots avvikelser år 2011, ska understiga 3 procent av BNP år 2014 i enlighet med rådsbeslutet.

Regeringen välkomnar de nya åtgärderna som den grekiska regeringen har beslutat om. Dessa åtgärder är nödvändiga för att skapa en stabilitet inför framtiden. Det är samtidigt viktigt att framhålla betydelsen av att Grekland genomför sitt anpassningsprogram fullt ut.

Då Grekland är ett Euroland har Sverige ingen röst i beslutet om förändringar i föreläggande för Grekland.

9.Ekonomisk styrning – utformning av scoreboard - Antagande av slutsatser

Ekofinrådet ska anta slutsatser om utformningen av den scoreboard inom EU:s nya process för övervakning av makroekonomiska obalanser.

Scoreboarden består av ett antal indikatorer – i dagsläget 10 stycken – som ska användas för att bevaka att eventuella makroekonomiska obalanser inte byggs upp. Det är med andra ord ett slags ”early-warning” system för att i god tid uppmärksamma obalanser i syfte att medlemsländer ska kunna genomföra åtgärder för att förhindra en ohållbar utveckling.

För samtliga indikatorer finns gränsvärden som är satta utifrån rent statistiska kriterier. När en indikator över eller underskrider gränsen utfärdas en s.k. varningsflash. Kommissionen kommer årligen göra en ekonomisk tolkning av eventuella varningsflashar och bedöma om ett land ska hamna i s.k. ”Excessive Imbalance Procedure (EIP)”. Det finns ingen

3

automatik att ett visst antal varningar ska leda till EIP – det är en bedömningsfråga från fall till fall.

Regeringen stödjer utkastet till slutsatser.

10.Klimatfinansiering

- Antagande av slutsatser

Ekofinrådet förväntas anta rådsslutsatser om internationell klimatfinansiering, med fokus på snabbstartsfinansiering. Rådet förväntas också stödja EU:s rapport om snabbstartsfinansiering för 2011.

Slutsatserna bekräftar EU:s åtagande om snabbstartsfinansiering och framhåller vikten av att leverera i enlighet med åtagandet om snabbstartsfinansiering. Den separata snabbstartsrapporten innehåller ytterligare information om EU:s snabbstartsfinansiering för 2011, inklusive information om allokering och val av finansieringskanaler. EU avser att presentera den gemensamma snabbstartsrapporten i Durban.

Utöver snabbstartsfinansiering uppmärksammar slutsatserna även i viss mån frågor kopplade till långsiktig klimatfinansiering.

Frågan om snabbstartsfinansiering hanterades senast i EUN den 13 maj 2011.

Regeringen kan ställa sig bakom slutsatserna och EU:s rapport om snabbstartsfinansiering.

11.(ev.) Övriga frågor

Det har i skrivande stund inte presenterats några övriga ärenden.