Ekofin, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2010/11:293D4B
Annoteringar | ||
2011-06-13 | ||
Finansdepartementet |
Emil Antonsson |
Ekofinrådets möte i Luxemburg
den 20 juni 2011
Kommenterad dagordning
- enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 8 juni
1. Antagande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av listorna över A-punkter
3. Lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning
- uppdaterad allmän inriktning
Ekofinrådet ska på basen av de kompromissförslag som tagits fram av ordförandeskapet avseende lagstiftningspaketet för förstärkt ekonomisk styrning besluta om en ny position (uppdaterad allmän inriktning). Rådets position kommer sedan att vara föremål för omröstning i Europaparlamentet den 23 juni.
Redan vid sitt möte den 15 mars enades Ekofinrådet om en gemensam förhandlingsposition (allmän inriktning) angående lagstiftningsförslaget. Den 19 april röstade Europaparlamentet om en förhandlingsposition och sedan dess har förhandlingar pågått mellan det ungerska ordförandeskapet, kommissionen och Europaparlamentet i syfte att nå en gemensam överenskommelse.
Regeringskansliet har redogjort för kommissionens förslag om förstärkt ekonomisk styrning i faktapromemoria 2010/11:FPM7 samt för kommissionens tidigare meddelande inom samma område i faktapromemoria 2009/10:FPM99.
Något slutligt kompromissförslag finns ännu inte.
Den ekonomiska och finansiella krisen visar tydligt att det befintliga regelverket för ekonomisk styrning varit otillräckligt och att efterlevnaden varit bristfällig. Budgetsunderskott och offentliga skulder har vuxit sig stora i många medlemsstater samtidigt som betydande obalanser byggts upp i stora delar av EU. Mot denna bakgrund är det mycket angeläget att förstärka regelverket i syfte att förebygga framtida kriser och öka den ekonomiska och statsfinansiella stabiliteten. Regeringen har verkat som en konstruktiv kraft för att föra förhandlingarna framåt och fäster stor vikt vid att det nya förstärkta regelverket kommer på plats.
Under förhandlingarna har regeringen understrukit vikten av att arbetsmarknadens parter och de nationella systemen för lönebildning måste respekteras. Europaparlamentet har förslagit en rad tillägg i denna riktning och regeringen verkar för att de förslagen ska vara en del av den slutliga överenskommelsen.
4. Beviljande av externt lånemandat för Europeiska investeringsbanken
- beslut
Rådet ska ta ställning till ett kompromissförslag från ordförandeskapet om beslut om garanti från EU-budgeten för att täcka ev. förluster i samband med Europeiska investeringsbankens (EIB) långivning utanför EU (se vidare nedan).
Beslutet är resultatet av en halvtidsöversyn av EIB:s externa lånemandat och bygger på kommissionens förslag från april 2010, rådets allmänna orientering i ärendet från juni 2010, samt synpunkter från Europaparlamentet. Beslutet fattas gemensamt av rådet och Europaparlamentet och gäller ett totalt lånemandat på 29,484 miljarder euro för perioden 2007-2013. Förslaget innebär bl.a. att ett tilläggsmandat på 2 miljarder euro aktiveras för klimatinsatser och att taket för EIB:s utlåning därutöver höjs med 1,684 miljarder euro, d.v.s. en höjning med fyra procent för alla regioner förutom det södra närområdet där en högre höjning sker med 1 miljard euro (11 procent) riktat till länder i Nordafrika som genomför politiska reformer. Förslaget innebär även att gemensamma övergripande mål införs för långivning till samtliga regioner utanför EU, samt att EIB och kommissionen ökar sin samverkan.
Något slutligt kompromissförslag finns ännu inte.
Medlemsländerna och Europaparlamentet har hittills nått samsyn i de flesta frågorna kring beslutet, viss oenighet råder dock bl.a. om den totala utlåningsramen, huruvida EIB ska ha rätt att använda återflöden från tidigare riskkapitalinvesteringar finansierade från EU-budgeten, samt huruvida särskilda villkor ska vara uppfyllda innan Island får tillgång till finansiering från EIB under lånemandatet.
Regeringen anser att förslaget till beslut generellt sett är bra eftersom det bör leda till ökad effektivitet i EIB:s externa verksamhet, samt möjliggör extra klimatinsatser och insatser i Nordafrika. Regeringen ser dock inget behov av att därutöver ytterligare öka det externa mandatets lånetak.
Bakgrund
EIB:s verksamhet utanför EU uppgår årligen till ca 6-9 miljarder euro, vilket under 2010 motsvarade ca 13 procent av EIB:s totala aktiviteter. EIB har genom det externa lånemandatet möjlighet att ge lån till projekt i EU:s kandidatländer, östra och södra närområden, länder i Asien och Latinamerika, samt i Sydafrika. Det externa lånemandatet är fördelat på de olika geografiska områdena och uppgick enligt tidigare beslut till totalt 27,8 mdr euro för perioden 2007-2013. EIB:s långivning under det externa mandatet backas upp av en garanti från EU motsvarande 65 procent av de totala utestående beloppen. För att skydda EU-budgeten från oväntade förluster görs en riskavsättning från EU-budgeten till den s.k. garantifonden, på motsvarande nio procent av utlåningsvolymen.
Den geografiska fördelningen av det externa lånemandatet skulle enligt ordförandeskapets kompromissförslag se ut på följande sätt (tidigare lånemandat inom parantes), miljarder eurobj
Kandidatländer
9,048
(8,7)
Södra närområdet
9,7
(8,7)
Östra närområdet
3,848
(3,7)
Asien
1,04
(1,0)
Latinamerika
2,912
(2,8)
Sydafrika
0,936
(0,9)
Tilläggsmandat: Klimatinsatser (i alla regioner)
2,0 (2,0 tidigare dock ej aktiverat)
Utöver de externa lånemandatet har EIB under Cotonou-avtalet mandat att ge lån i AVS-regionen, dvs. till ca 80 länder i Afrika söder om Sahara, Västindien och Stilla havet med medel från Europeiska utvecklingsfonden samt med särskilda garantier från medlemsstaterna. EIB har också vissa möjligheter att låna ut till länder utanför EU genom att risken för utlåningen tas på EIB:s egen balansräkning, dvs. utan garanti från EU-budgeten.
5. Insättningsgaranti
- allmän inriktning
Ekofinrådet ska enas om en allmän inriktning om förslaget om ett omarbetat insättningsgarantidirektiv.
Kommissionen presenterade i juli 2010 ett förslag till ett omarbetat insättningsgarantidirektiv. Förslaget syftar till att harmonisera och stärka insättningsgarantisystemen. De viktigaste beståndsdelarna i förslaget är
(i) att den harmoniserade täckningsnivån om 100 000 euro slås fast, (ii) en långsiktig finansiering av insättningsgarantisystemen, (iii) införande av riskdifferentierade avgifter, (iv) att systemet för utbetalning av ersättning förbättras (v) att ansvaret mellan hemlandets och värdlandets insättningsgarantisystem förtydligas och (vi) att informationen till insättarna förbättras. Förslaget finns beskrivet i faktapromemoria 2009/10:FPM121.
Förhandlingar har pågått sedan september 2010 och kommer att pågå under tiden fram till Ekofin (Coreperbehandling 16 juni). Den stora frågan som kvarstår att lösa rör finansieringen av insättningsgarantisystemen, framför allt vilken målnivå som insättningsgarantifonderna ska ha. Ordförandeskapets senaste kompromissförslag innebär en miniminivå om 1 procent. Bland medlemsstaterna finns olika syn i denna fråga. Enstaka medlemsstater är emot ett förfinansierat insättningsgarantisystem medan en klar majoritet förespråkar detta. De medlemsstater som förespråkar ett förfinansierat system vill ha en målnivå som ligger på 0,2 - minst 1,5 procent.
Regeringen är för en harmonisering av insättningsgarantisystemen. Regeringen förespråkar en förfinansierad insättningsgaranti samt att målnivån för insättningsgarantifonderna ska vara en miniminivå. Miniminivån bör vara högre än 1,5 procent för att skapa ett trovärdigt och stabilt system. Vidare anser regeringen att det bör vara varje medlemsstats åtagande att garantera respektive lands insättningsgarantisystem.
Regeringen är emot en obligatorisk utlåning mellan medlemsstaternas insättningsgarantisystem. Den obligatoriska utlåningen har dock helt utgått från förslaget och är därmed inte längre ett problem.
6. OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister
- allmän inriktning
Ekofinrådet ska nå en allmän inriktning om ett kompromissförslag från det ungerska ordförandeskapet rörande en förordning om OTC-derivat(derivatkontrakt som handlas utanför reglerade marknader), centrala motparter och transaktionsregister.
Kommissionen lade hösten 2010 fram förslaget om en förordning om reglering av OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Regleringen syftar främst till förbättrad genomlysning och minskade motpartsrisker vid handel med OTC-derivat. Förslaget innebär att finansiella företag ska vara skyldiga att överlämna derivatkontrakt som är lämpade för det till en central motpart (s.k. clearing). Denna skyldighet ska också gälle icke-finansiella företag som ingår derivatkontrakt i stor omfattning och där syftet inte är begränsat till att hantera risker i deras verksamhet. I förslaget finns regler om tillstånd för och tillsyn över centrala motparter. Den behöriga myndigheten i en central motparts hemmedlemsstat ska fatta beslut om tillstånd och utöva tillsynen, men för varje central motpart ska det dessutom finnas ett tillsynskollegium där det ingår behöriga myndigheter från andra medlemsstater. Enligt förslaget ska både finansiella och icke-finansiella företag rapportera de derivatkontrakt som de har ingått till transaktionsregister. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) ska ansvara för registrering av och tillsyn över transaktionsregister. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska ha tillgång till de uppgifter som har rapporterats till ett transaktionsregister som de behöver för sin tillsyn. Förslaget beskrivs i faktapromemoria 2010/11:FPM6.
Förhandlingarna i rådet pågår för närvarande (behandlas av Coreper den 16 juni). Om det i de återstående diskussionerna i rådet inte görs några avgörande ändringar i förslaget kan regeringen ge sitt stöd till att anta kompromissförslaget som en allmän inriktning.
7. Ekonomisk styrning
- uppdaterad allmän inriktning
Se dagordningspunkt 3.
8. Den Europeiska terminen
- antagande av rekommendationer
Rådet ska diskutera och anta rekommendationer som ska riktas till medlemsstaterna och till Euroområdet som helhet inom ramen för den Europeiska terminen.
Den 7 juni presenterade kommissionen förslag till landspecifika rekommendationer till medlemsstaterna och euroområdet som helhet. Rekommendationerna baseras på kommissionens analys av medlemsstaternas rapportering inom ramen för Europa 2020-startegin (nationella reformprogram) samt stabilitets- och tillväxtpakten (stabilitets- och konvergensprogram). Dessutom presenterade kommissionen ett meddelande som sammanfattar genomförandet av den europeiska terminen.
Kommissionens förslag till landspecifika rekommendationer är för närvarande föremål för behandling i förberedande kommittéer.
Kommissionen har föreslagit tre rekommendationer riktade till Sverige. De rör (i) finanspolitiken, (ii) makroekonomiska risker förknippade med stigande huspriser och hushållens skuldsättning samt (iii) deltagandet på arbetsmarknaden bland unga och andra svaga grupper.
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och förslagen till landspecifika rekommendationer. Dessa utgör en viktig del av den Europeiska terminen som bidrar till förstärkt ekonomisk samordning inom EU och ett ambitiöst genomförande av Europa 2020-strategin samt stabilitets- och tillväxtpakten. Vidare anser regeringen att det är viktigt att medlemsstaterna nu genomför nödvändiga reformer. Gällande kommissionens föreslagna rekommendationer till Sverige ligger dessa huvudsakligen i linje med regeringens politik. Regeringen menar dock att det finns en bredare uppsättning möjliga reformer för att minska de makroekonomiska riskerna förknippande med stigande huspriser och hushållens skuldsättning än vad kommissionen föreslår.
9. Kvalitetshantering av den Europeiska statistiken
- antagande av slutsatser
Rådet ska anta slutsatser om kvalitetsstyrning för europeisk statistik. Slutsatserna tar sin utgångspunkt i kommissionens meddelande om en strategi för förbättringar av kvalitetssystemet för europeisk statistik (se vidare 2010/11:FPM107).
Ekofinrådet välkomnade den 17 november 2010 rekommendationerna i Van Rompuys arbetsgrupp om förstärkt ekonomisk styrning att stärka den europeiska statistiken och uppmanade kommissionen att presentera förslag baserade på rekommendationerna.
Kommissionen har nu presenterat ett meddelande som svar på Ekofinrådets uppmaning. Enligt meddelandet kommer kommissionen att vidta två typer av åtgärder för att utveckla kvalitetssystemet för europeisk statistik. Det första handlar om förebyggande åtgärder för att kontrollera statistiken över de offentliga finanserna inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Det andra handlar om kraftfullare styrning av det europeiska statistiksystemet.
Regeringen ställer sig bakom utkastet till slutsatser.
10. (ev.) Övriga ärenden
Det har i skrivande stund inte presenterats några övriga ärenden.