Ekofin, kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23D02A
Annoteringar | ||
2010-05-06 | ||
Finansdepartementet |
Peter Holmgren |
Ekofinrådets möte i Bryssel
den 18 maj 2010
Ekofin
Ekofin
Kommenterad dagordning- enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 6 maj
1. Antagande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av listan över A-punkter
Det finns ännu inga uppgifter om tänkbara a-punkter.
3. (ev.) Direktiv om förvaltare av alternativa
investeringsfonder
- allmän inriktning
Ekofinrådet ska nå en allmän inriktning om ett kompromissförslag från det spanska ordförandeskapet rörande förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Kommissionen lade våren 2009 fram förslaget om ett direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förslaget innebär att förvaltare av alternativa investeringsfonder regleras. Krav på tillstånd ska gälla för sådana förvaltare och de ska stå under finansiell tillsyn. Förslaget omfattar förvaltare av fonder såsom hedgefonder, riskkapitalfonder (private equity) och fastighetsfonder. Dessa fonder är i dag inte reglerade på EU-nivå (de omfattas inte av det s.k. UCITS-direktivet) och marknadsförs ofta främst till professionella investerare (t.ex. finansiella företag och institutionella investerare). Förslaget beskrivs i faktapromemoria 2008/09:FPM130.
Det spanska ordförandeskapet lade fram kompromissförslaget redan inför Ekofinrådets möte den 16 mars 2010, men tog då bort frågan från dagordningen på morgonen samma dag.
Förhandlingarna i rådet pågår i skrivande stund (behandlas av Coreper den 12 maj). Förhandlingsläget är för närvarande svårbedömt. Om det i de återstående diskussionerna i rådet inte görs några avgörande ändringar i förslaget bör regeringen ha beredskap för att lägga ner sin röst eller motsätta sig att kompromissförslaget antas som en allmän inriktning.
4. Förslag till EU-budget för 2011
- presentation
Kommissionen ska presentera sitt förslag till EU:s budget för 2011. Punkten är en informationspunkt.
Rådet antog vid Ekofin den 16 mars budgetriktlinjer för 2011. Syftet med slutsatserna är att tydliggöra rådets prioriteringar inför arbetet med budgeten för 2010 så att kommissionen kan ta hänsyn till dessa i budgetförslaget. Riktlinjerna är från svensk utgångspunkt bra och överensstämmer väl med principer i det svenska budgetarbetet. Rådet betonar generellt vikten av budgetdisciplin. Vidare pekar man på vikten av att respektera de finansiella ramarna 2007-2013 samt att skapa marginaler för att kunna möta oförutsedda händelser.
Kommissionen antog budgetförslaget för 2011 den 27 april. Under maj och juni behandlas förslaget i rådets Budgetkommitté och därefter förväntas rådet anta sin läsning av budgetförslaget vid Ekofin den 15 juli. Europaparlamentet genomför sin läsning den 21 oktober. Därefter vidtar ett förlikningsförfarandet som kulminerar i förlikningsmötet mellan Europaparlamentet och rådet i samband med Budgetekofin den 11 november. Europaparlamentet fastställer därefter budgeten senast den 25 november.
5. (ev.) Skatteärenden
5.1 Sparandedirektivet
- politisk överenskommelse
Rådet ska anta en politisk överenskommelse till ett ändringsdirektiv avseende sparandedirektivet. Ärendet har varit med på agendan inför Ekofin vid två tidigare tillfällen. Det togs dock bort från agendan vid Ekofinrådets möte den 2 december 2009. Vid mötet den 19 januari 2010 nåddes ingen överenskommelse.
Kommissionens förslag syftar till att täppa till de kryphål som uppmärksammats under direktivets tillämpning och att höja kvaliteten på den information som utbyts. Förslaget omarbetades väsentligt under det svenska ordförandeskapet, inte minst med sikte på att göra texten mer begriplig.
Ändringsförslaget avser huvudsakligen följande förändringar i förhållande till det gällande direktivet:
- räntebetalningar som går via obeskattade juridiska konstruktioner utanför EU(utpekas i en bilaga) till fysiska personer inom EU, ska omfattats av sparandedirektivet genom en s.k. genomlysningsmetod,
- konstruktionen att den som mottar en räntebetalning ska agera som betalningsombud i vissa fall förtydligas, så att alla obeskattade juridiska konstruktioner omfattas med vissa uttryckliga undantag (de som omfattas utpekas i en bilaga),
- införande av begreppet ’place of effective management’ för att i vissa fall fastställa var en juridisk konstruktion hör hemma,
- utökande av tillämpningsområdet till att omfatta utbetalningar från vissa strukturerade investeringsprodukter och vissa livförsäkringar, och
- införande av ett kommittéförfarande för vissa rent tekniska frågor.
Det är angeläget att kvaliteten på den information som utbyts enligt sparandedirektivet förbättras och att de kryphål som uppmärksammats täpps till. Regeringen stödjer därför det kompromissförslag som nu ska behandlas.
5.2 Direktiv om administrativ skattesamarbete
- politisk överenskommelse
Rådet ska nå en politisk överenskommelse rörande ett förslag till nytt direktiv för administrativt samarbete i fråga om beskattning. Förslaget innehåller följande väsentliga skillnader jämfört med det nu gällande direktivet:
Utökat tillämpningsområde.
OECD:s standard för informationsutbyte på begäran gäller.
Automatiskt informationsutbyte rörande vissa inkomster.
Ett mer effektivt informationsutbyte genom gemensamma tekniska format.
Kommissionen lämnade sitt ursprungliga förslag i februari 2009 och det bearbetades i arbetsgrupp under det svenska ordförandeskapet. Förslaget ingår i ett paket med förslag rörande god förvaltning på skatteområdet och har funnits på Ekofins dagordning tidigare, senast vid sammanträdet i januari 2010. Någon samlad överenskommelse rörande hela paketet har dock inte gått att nå. När frågan nu åter tas upp är det beträffande detta direktiv samma text som lades fram vid de tidigare sammanträdena.
Regeringen ser frågan om en utbyggnad och effektivisering av samarbetet på detta område som viktig och välkomnar det nu liggande förslaget till nytt direktiv.
5.3 Avtal om bekämpning av skattefusk med tredje land
- politisk överenskommelse om Liechtenstein
- antagande av förhandlingsmandat övriga tredje land
Rådet ska nå en politisk överenskommelse rörande ett antibedrägeriavtal med Liechtenstein. Förhandlingarna med Liechtenstein inleddes 2006. Avtalet syftar till att säkerställa administrativ och rättslig hjälp för en fullständig tillämpning av gällande gemenskapsrätt, särskilt i fråga om bedrägeribekämpning. Under förhandlingarnas gång har avtalet utvidgats till att omfatta även informationsutbyte i administrativa skatteärenden enligt OECD:s internationellt vedertagna standard.
Kopplat till avtalet med Liechtenstein finns antagandet av ett förhandlingsmandat som ger kommissionen mandat att förhandla om liknande avtal med Andorra, Monaco, Schweiz och San Marino. Dessa stater har liksom Liechtenstein ett nära samarbete med EU, varför avtalen är viktiga. Beträffande Schweiz är det fråga om att komplettera ett redan befintligt antibedrägeriavtal, främst vad avser avtalets tillämpningsområde för direkta skatter och informationsutbyte i administrativa skatteärenden i enlighet med OECD:s standard.
Avtalet och mandatet ingår i ett paket med förslag rörande god förvaltning på skatteområdet och har funnits på Ekofinrådets dagordning tidigare, senast i januari 2010. Någon samlad överenskommelse rörande hela paketet har dock inte gått att nå. När frågorna nu åter tas upp är det beträffande såväl avtal som mandat samma texter som lades fram vid de tidigare sammanträdena.
Regeringen ser det som angeläget att stater som har ett nära samarbete med Europeiska unionen lämnar information enligt OECD:s principer i skatteärenden och välkomnar därför antibedrägeriavtalet med Liechtenstein och förhandlingar om liknande avtal med Andorra, Monaco, San Marino och Schweiz.
6. Integrerade riktlinjer
- orienteringsdebatt
Ekofinrådet ska ha en första diskussion om kommissionens förslag till integrerade riktlinjer.
Vid Europeiska rådets möte i mars beslutade stats- och regeringscheferna om den övergripande inriktningen och styrningen av EU:s nya strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020-strategin. Vid mötet diskuterades även strategins fem övergripande målsättningar. Ett viktigt nästa steg blir att besluta om de integrerade riktlinjerna. Dessa utgör ett ramverk för genomförandet av strategin och ska vara vägledande för nationella såväl som gemensamma reformer. Vidare utgör de basen för arbetet med de nationella handlingsprogrammen. De integrerade riktlinjerna består av två delar, dels allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, dels riktlinjer för sysselsättningspolitiken. Förslaget består av tio riktlinjer, vilket kan jämföras med den tidigare Lissabonstrategins 24 riktlinjer.
Regeringen välkomnar kommissionens nya förslag till integrerade riktlinjer. Det utgör en god grund för fortsatta diskussioner. Det är positivt att riktlinjerna är färre till antalet, vilket skapar ett tydligare ramverk för medlemsstaternas genomförande av Europa 2020-strategin.
Vid Europeiska rådets möte i mars drev Sverige framgångsrikt ett tydligt jämställdhetsperspektiv i sysselsättningsmålet. Regeringen kommer även att i det fortsatta arbetet med utformningen av Europa 2020-strategin framhålla vikten av att skapa förutsättningar och incitament för att höja kvinnors arbetskraftsdeltagande eftersom detta är en viktig faktor för att höja tillväxtpotentialen i EU.
Ekofinrådet kommer att återkomma till frågan vid mötet i juni för att förbereda Europeiska rådets möte den 17-18 juni, där en politisk överenskommelse förväntas nås om de integrerade riktlinjernas utformning.
7. (ev.) Förstärkt ekonomiskt samarbete
- presentation
Kommissionen ska presentera sitt meddelande om förstärkt ekonomisk-politisk samordning. Meddelandet ska antas av kommissionen den 12 maj och förväntas innebära förslag om skärpningar i Stabilitets- och tillväxtpakten, fördjupning och breddning av den ekonomiska övervakningen samt tillskapande av en mekanism för krishantering.
Ekofinrådet kommer sannolikt att återkomma till denna fråga för en fördjupad diskussion vid ett senare tillfälle. Dessutom har Europeiska rådet gett till en expertgrupp under ledning av Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy i uppdrag att se över vilka åtgärder som behövs för att nå målsättningarna om en
förbättrad ram för krislösning och bättre budgetdisciplin.
Mot bakgrund av utvecklingen i Grekland och de effekter det har haft anser regeringen att det är angeläget att inleda en diskussion om den ekonomisk-politiska samordning inom EU.
8. Exitstrategier för finanssektorn
- rådets slutsatser
Rådet ska ge sitt stöd till den strategi som EU-kommissionen föreslagit för att fasa ut stödåtgärderna till den finansiella sektorn.
Kommissionen har i nära samarbete med ECB tagit fram en rapport om garantiprogrammens framtid. I den konstateras att det finns en risk för att konkurrensen snedvrids mellan banker som utnyttjar statliga garantier och banker som finansierar sig på marknaden.
Kommissionen vill därför skärpa villkoren för bankernas upplåning med statliga garantier under perioden 1 juli till 31 december.
Dessa innebär att priserna på nya garantier höjs för att bättre spegla marknadsprissättningen och institutens kreditvärdighet.
Bankernas tillgång till marknadsfinansiering har samtidigt förbättrats. Det finns därför skäl att också utvärdera de banker som lånar större belopp med statlig garanti. Dessa kommer att behöva ta fram planer för hur de ska återgå till marknadsfinansiering (s.k. viability plans).
Sammantaget ger de nya villkoren starka incitament till banker som förlitar sig på statliga garantier att istället söka finansiering på marknaden.
Regeringen anser att det är bra att garantiprogrammen finns kvar under ytterligare en tid. De förändrade villkoren innebär att programmen fasas ut gradvis för att inte störa den ekonomiska och finansiella återhämtningen. De nya villkoren är väl avvägda.
9. Krishantering
- rådets slutsatser
Rådet ska besluta om det fortsatta arbetet de närmaste två åren att stärka EU:s olika arrangemang för krishantering. Det arbetet sker längs tre huvudspår.
Kommissionen har presenterat inriktningen av ett regleringsarbete. Det syftar till att myndigheterna har tillräckliga legala verktyg och ingripandemöjligheter för att dels på ett tidigt stadium förhindra att allvarliga kriser utvecklas, dels effektivt och samordnat kunna hantera en kris om den väl uppkommer. Det övergripande syftet är att bevara finansiell stabilitet, upprätthålla centrala funktioner som kreditförsörjning och allmänhetens tillgång till bankmedel samt minimera statens långsiktiga kostnader.
Det tredje området avser den viktiga frågan om att den finansiella sektorn långsiktigt ska stå för de kostnader samhället förorsakas. Här är ett centralt inslag att införa avgifter på de finansiella instituten. Förutom att täcka framtida kostnader syftar avgifterna även till att minska systemriskerna i det finansiella systemet. Kommissionen ska arbeta fram gemensamma principer inom EU för ett sådant system och som är väl koordinerat på global nivå. Strävan är inte absolut likformighet mellan länderna men god internationell konkurrensneutralitet ska upprätthållas.
Regeringen ser detta som ett högt prioriterat område för EU. Effektiv krishantering är ett helt centralt inslag i regleringen av den finansiella sektorn. Sverige har som bekant också redan infört en stabilitetsavgift.
10. Kommissionens arbetsprogram rörande finansmarknadslagstiftning
- diskussion
Rådet kommer att beredas möjlighet att diskutera kommissionens arbetsprogram avseende finansiella tjänster för de kommande månaderna och tillvägagångssättet för att påverka vissa specifika finansiella tjänster, inklusive regleringen av derivat som handlas över disk.
Centralt för arbetsprogrammet är ansträngningarna att ta sig ur krisen. Det finns i detta sammanhang tre uttalade mål:
Stärka ekonomisk övervakning och koordinering samt säkra styrningen inom euroområdet.
Underlätta återförandet av offentliga finanser till en hållbar bana.
Säkerställa förekomsten av stabila ansvarsfulla finansiella marknader.
När det gäller det sista målet om stabila ansvarsfulla finansiella marknader har kommissionen för avsikt att lägga fram sju s.k. strategiska åtgärder. Förslag kommer därför avseende:
Stärkande av transparens och stabilitet på derivatmarknader.
Lagstiftningsinitiativ avseende blankning och ”credit default swaps”.
Revidering av insättningsgarantidirektivet.
Revidering av marknadsmissbruksdirektivet.
Kommunikation om effektiva krishanteringsverktyg.
Revidering av kapitaltäckningsdirektiven.
Meddelande om alternativ avseende fonder för finansiering av åtgärder vid bankkriser.
11. Exitstrategier för finanspolitiken
- rådets slutsatser
Rådet ska anta slutsatser rörande finanspolitiska ramverk, på basis av den diskussion som ägde rum vid det informella Ekofinmötet i Madrid 16-17 april i år. Frågan togs upp av det svenska ordförandeskapet som ett element i de finanspolitiska exitstrategierna.
Detta är en hjärtefråga för Sverige. Sverige ligger väl framme när det gäller att tillämpa och också uppvisa positiva resultat som följd av vårt finanspolitiska ramverk. Det svenska finanspolitiska ramverket består av överskottsmål, utgiftstak, kommunalt balanskrav, en stram budgetprocess samt extern uppföljning och utvärdering av regeringens tillämpning av ramverket. Vi har också ett finanspolitiskt råd. De svenska erfarenheterna illustrerar tydligt betydelsen av finanspolitiska ramverk. Sådana ramverk minskar risken för kortsiktighet i finanspolitiken och förbättrar förutsättningarna för att nå de övergripande finanspolitiska målen. Ramverk är ett stöd för att hantera intresse- och målkonflikter. Vi kan också konstatera att ramverk är nödvändiga men inte tillräckliga villkor för budgetdisciplin, vilket erfarenheterna från t.ex. Storbritannien och Lettland visar. Ramverken måste vara styrande i praktiken.
Det svenska finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl men kan förstärkas i olika avseenden. Ett arbete pågår med detta.
Vad vi bedömer som viktigt är ökad transparens samt förbättrade möjligheter till extern uppföljning och utvärdering
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser.
12. Förberedelser inför G 20
Rådet ska enas om EU:s gemensamma ståndpunkter inför G20:s finansminister- och centralbankschefsmöte i Korea den 4-5 juni. På det mötet ska bland annat det vidare arbetet inom G20:s tillväxtramverk diskuteras. Inom ramverket ska G20:s medlemmar enas om hur de utifrån sina respektive förutsättningar kan vidta ekonomisk-politiska åtgärder för att bättre främja stark, långsiktig och balanserad tillväxt. En annan fråga som ska diskuteras på G20-mötet är stabilitetsavgifter inom banksektorn. Det spanska ordförandeskapet, kommissionen och Europeiska centralbanken representerar EU på G20-mötet.
Regeringen stöder arbetet för att på global nivå hitta gemensamma principer för hur finansmarknaden bära kostnaden för negativa effekter som den kan orsaka. En lösning skulle kunna vara att införa internationellt koordinerade stabilitetsavgifter.
13. Finansiering av klimatförändringar
- lägesrapport inför Bonn-mötet om ”fast start”
Rådet ska behandla en rapport om ett snabbspår rörande klimatfinansiering som ska presenteras inför FN:s klimatkonferens i Bonn i månadsskiftet maj/juni.
Det handlar för EU:s del framförallt om att bekräfta det löfte som gavs i Köpenhamn om 2,4 mdr euro årligen under perioden 2010-2012 i ”fast start financing”.
Regeringen är angelägen om att EU sänder en stark signal som bekräftar att man står fast vid åtagandet från Köpenhamn.
14. (ev.) Övriga ärenden
Inga övriga ärenden har ännu annonserats.