Ekofin, Kommenterad dagordning
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23508B
Annoteringar
2009-10-12
Finansdepartementet
Peter Holmgren
Ekofinrådets möte i Luxembourg
den 20 oktober 2009
Kommenterad dagordning
- enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 8 oktober
1. Antagande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av listan över A-punkter
3. Förberedelser inför G 20 (finans) 7-8 november
Ministrarna ska enas om ett Terms-of-Reference (ToR) om ska ligga till grund för den gemensamma EU-position som ordförandeskapet ska framföra och verka för på G20:s finansministermöte i St Andrews den 6-7 november. Det ämnesmässiga innehållet i St Andrews är att konkretisera de åtaganden som antogs vid G 20:s toppmöte i Pittsburgh. De områden som finansministrarna specifikt har fått i uppdrag att arbeta vidare med är utvecklingen av samordnade s.k. exit-strategier; IMF:s och G20:s roll i övervakning av makroekonomiska obalanser; finansieringen av åtgärder mot klimatförändringarna; Den brittiske premiärministerns rapport om de internationella finansiella institutionernas flexibilitet och anpassningsbarhet samt utfasning av subventioner till fossila bränslen.
Ordförandeskapets ambition är att ministrarna ska kunna enas om ett ToR som kan bidra till genomslag för EU:s hållning i de olika sakfrågorna.
4. Förberedelser inför Europeiska rådet 29-30 oktober
4.1 “Exit Strategy”
- rådet slutsatser
Rådet ska enas om slutsatser rörande s.k. finanspolitik exit baserat på den diskussion som ägde rum vid Informella Ekofin i Göteborg och som bygger på att hitta gemensamma principer för hur de offentliga finanserna på sikt kan återges balans.
Vid diskussionen på Informella Ekofin enades finansministrarna om följande fyra byggstenar för finanspolitisk exit:
återtagande av de extraordinära stimulansåtgärderna när återhämtningen i ekonomierna säkerställts;
strukturell konsolidering av de offentliga finanserna på mer än 0,5 procent av BNP per år;
strukturella reformer för att stärka sysselsättning och potentiell tillväxt, inkluderat arbetsmarknadsreformer och långsiktiga investeringar; samt
stärkta nationella finanspolitiska ramverk.
Vidare enades ministrarna om att exitstrategierna ska beskrivas i ländernas stabilitets- och konvergensprogram.
Regeringen välkomnar att enighet om byggstenarna i exitstrategin kunde uppnås på Informella Ekofin vilket bör underlätta en återgång till sunda offentliga finanser.
Ordförandeskapets ambition är att rådet ska formalisera överenskommelsen från Informella Ekofin.
4.2 Finansiering av klimatförändringar
- rådets slutsatser
Rådet ska anta slutsatser om vissa aspekter rörande finansiering av klimatåtgärder som komplement till miljörådets förberedelser inför Europeisk rådets möte i oktober och klimatmötet i Köpenhamn i december. Utkastet till slutsatser bygger väsentligen på kommissionens meddelande i frågan från den 10 september.
Slutsatser ska söka svar på ett antal utestående svåra men vikiga frågor:
I vilken mån kommissionens uppskattningar av globalt finansiellt behov utgör bra utgångspunkt för att bestämma storleken på EU:s bidrag. Precisering av vad som bör vara EU:s rimliga andel av totalt internationellt offentligt bidrag samt vilka principer som är rimliga för fördelning av den offentliga finansieringen.
I vilken storleksordning olika finansieringskällor kan bidra.
Hur en decentraliserad styrning av klimatfinansieringen kan utformas.
Regeringen är angelägen om att finna en lösning, avseende fördelning av den offentliga finansieringen, som kan godtas av alla medlemsstater.
Ordförandeskapets ambition är att slutsatserna ska vara ett uttryck för höga klimatpolitiska ambitioner, vara ekonomiskt rättvist fördelade och finansiellt möjliga.
4.3 Finanstillsyn
- muntlig rapport från ordförandeskapet
Ordförandeskapet ska rapportera om förhandlingsläget rörande de två centrala elementen i förslaget om förstärkt finanstillsyn i Europa: dels makrodelen om ett Europeiskt organ för övervakning av makrorisker (ESRB), dels mikrodelen om ett europeisk system av tillsynsmyndigheter (ESFS). Se vidare under punkten 6.2.
Ordförandeskapets ambition är att vid Ekofinrådets möte den 20 oktober kunna enas kring en allmän riktlinje i makrodelen och att vid Ekofinrådets möte den 2 december kunna enas på samma sätt om mikrodelen. Härigenom skapas förutsättningar för ett genomförande under 2010.
5. Förstärkning av EU:s finansiella stabilitet
- rådets slutsatser
Rådet ska anta slutsatser och en färdplan med tidtabell för att utveckla och stärka den finansiella krishanteringen som diskuterades vid Informella Ekofin i Göteborg. Slutsatserna baseras på en rapport från en arbetsgrupp ledd av vice riksbankschefen Lars Nyberg.
En huvuduppgift är att stärka den praktiska koordineringen mellan länderna och utveckla principer om bördefördelning om statliga medel måste tillskjutas. Ekonomiska och finansiella kommittén har den centrala rollen i den vidare beredningen av ärendet och ska leverera ett reflektionspapper till Ekofinrådets möte i december.
En annan huvuduppgift ligger på regleringsområdet, dels att utveckla effektiva legala verktyg för att lösa allvarliga problem i gränsöverskridande banker, dels att reformera insättningsgarantisystemen. Kommissionen har här den centrala rollen och ska leverera ett dokument om lösning av bankproblem senare i oktober för bred konsultation. Ett förslag om reformerat insättningsgarantisystem förutses första halvåret 2010.
Det är ordförandeskapets och regeringens ambition att få en bred uppslutning om slutsatserna och färdplanen. Erfarenheterna från krisen visar att vi måste driva på utvecklingen mot effektivare arrangemang och regleringar för att hantera finansiella kriser.
6. Europeiska organet för övervakning av makrorisker
- ESRB
6.1 Förordning som etablerar ESRB
- allmän riktlinje
Punkterna 6.1 och 6.2 ingår i ett paket och behandlas tillsammans under 6.2.
6.2 Rådets beslut om att ge ECB speciella uppgifter åt ESRB
- allmän riktlinje
Rådet ska anta allmänna riktlinjer beträffande dels en förordning som inrättar ett Europeiskt organ för övervakning av makrorisker (ESRB), dels ett rådsbeslut som slår fast att ECB ska tillhandahålla ESRB:s sekretariat.
Den finansiella krisen har visat på allvarliga brister i tillsynen över de finansiella marknaderna. Kommissionen lade därför den 23 september ett paket med förslag till ett nytt europeiskt tillsynssystem. I detta ingår att ESRB ska inrättas. Organet ska bestå av främst representanter för medlemsstaternas centralbanker och tillsynsmyndigheter. Dess uppgift ska vara att utöva s.k. makrotillsyn, dvs. att bevaka utvecklingen på finansmarknaderna för att vid behov kunna utfärda varningar och rekommendationer om åtgärder om den finansiella stabiliteten hotas. Inrättandet av ESRB ska ske genom en förordning. ECB ska bistå med ESRB:s sekretariat, vilket ska slås fast i ett rådsbeslut.
Som ytterligare komponenter i kommissionens tillsynspaket ingår förslag till förordningar som inrättar tre nya europeiska tillsynsmyndigheter (European System of Financial Supervision - ESFS). Dessa tre myndigheter ska utöva s.k. mikrotillsyn, vilket innebär att de ska verka för att nationella tillsynsmyndigheter samarbetar och utövar likartad tillsyn över finansiella institut. Myndigheterna ska som ett led i detta bl.a. kunna utfärda tekniska standarder och även medla mellan nationella myndigheter vid oenighet.
Tillsynsfrågan är en av regeringens stora prioriteringar under ordförandeskapet. Sverige driver därför förhandlingarna i rådet i mycket snabb takt. I makrodelen siktar regeringen som framgått på en allmän riktlinje nu i oktober. I mikrodelen (som är mycket mer omfattande) är målsättningen allmän riktlinje i december.
7. Antibedrägeriavtal med tredje land
Rådet ska dels nå en politisk överenskommelse om ett antibedrägeriavtal mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan och Liechtenstein å andra sidan, dels anta ett mandat för kommissionen att förhandla om liknande avtal med Andorra, Monaco, Schweiz och San Marino.
Avtalet med Liechtenstein är en följd av landets anslutning till Schengen och syftar till att säkerställa administrativ och rättslig hjälp för en fullständig tillämpning av gällande gemenskapsrätt, särskilt i fråga om bedrägeribekämpning. Avtalet har utvidgats till att omfatta även informationsutbyte i skatteärenden enligt OECD:s internationellt vedertagna standard. Mandaten för kommissionen avser förhandlingar med AN, CH, MO och SM om liknande avtal.
Regeringen välkomnar att avtal nu kommer att kunna ingås med dessa stater och att de även omfattar OECD:s standarder.
Ordförandeskapets ambition är att nå en politisk överenskommelse om utkastet till avtal med Liechtenstein och att kunna avsluta förhandlingarna under det svenska ordförandeskapet samt att kommissionen med detta avtal som grund snarast kan inleda förhandlingarna med övriga tredje länder.
8. Övriga ärenden
Inga övriga ärenden planerade
_______________________
2009-10-12
Finansdepartementet
Peter Holmgren
Ekofinrådets möte i Luxembourg
den 20 oktober 2009
Kommenterad dagordning
- enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 8 oktober
1. Antagande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av listan över A-punkter
3. Förberedelser inför G 20 (finans) 7-8 november
Ministrarna ska enas om ett Terms-of-Reference (ToR) om ska ligga till grund för den gemensamma EU-position som ordförandeskapet ska framföra och verka för på G20:s finansministermöte i St Andrews den 6-7 november. Det ämnesmässiga innehållet i St Andrews är att konkretisera de åtaganden som antogs vid G 20:s toppmöte i Pittsburgh. De områden som finansministrarna specifikt har fått i uppdrag att arbeta vidare med är utvecklingen av samordnade s.k. exit-strategier; IMF:s och G20:s roll i övervakning av makroekonomiska obalanser; finansieringen av åtgärder mot klimatförändringarna; Den brittiske premiärministerns rapport om de internationella finansiella institutionernas flexibilitet och anpassningsbarhet samt utfasning av subventioner till fossila bränslen.
Ordförandeskapets ambition är att ministrarna ska kunna enas om ett ToR som kan bidra till genomslag för EU:s hållning i de olika sakfrågorna.
4. Förberedelser inför Europeiska rådet 29-30 oktober
4.1 “Exit Strategy”
- rådet slutsatser
Rådet ska enas om slutsatser rörande s.k. finanspolitik exit baserat på den diskussion som ägde rum vid Informella Ekofin i Göteborg och som bygger på att hitta gemensamma principer för hur de offentliga finanserna på sikt kan återges balans.
Vid diskussionen på Informella Ekofin enades finansministrarna om följande fyra byggstenar för finanspolitisk exit:
återtagande av de extraordinära stimulansåtgärderna när återhämtningen i ekonomierna säkerställts;
strukturell konsolidering av de offentliga finanserna på mer än 0,5 procent av BNP per år;
strukturella reformer för att stärka sysselsättning och potentiell tillväxt, inkluderat arbetsmarknadsreformer och långsiktiga investeringar; samt
stärkta nationella finanspolitiska ramverk.
Vidare enades ministrarna om att exitstrategierna ska beskrivas i ländernas stabilitets- och konvergensprogram.
Regeringen välkomnar att enighet om byggstenarna i exitstrategin kunde uppnås på Informella Ekofin vilket bör underlätta en återgång till sunda offentliga finanser.
Ordförandeskapets ambition är att rådet ska formalisera överenskommelsen från Informella Ekofin.
4.2 Finansiering av klimatförändringar
- rådets slutsatser
Rådet ska anta slutsatser om vissa aspekter rörande finansiering av klimatåtgärder som komplement till miljörådets förberedelser inför Europeisk rådets möte i oktober och klimatmötet i Köpenhamn i december. Utkastet till slutsatser bygger väsentligen på kommissionens meddelande i frågan från den 10 september.
Slutsatser ska söka svar på ett antal utestående svåra men vikiga frågor:
I vilken mån kommissionens uppskattningar av globalt finansiellt behov utgör bra utgångspunkt för att bestämma storleken på EU:s bidrag. Precisering av vad som bör vara EU:s rimliga andel av totalt internationellt offentligt bidrag samt vilka principer som är rimliga för fördelning av den offentliga finansieringen.
I vilken storleksordning olika finansieringskällor kan bidra.
Hur en decentraliserad styrning av klimatfinansieringen kan utformas.
Regeringen är angelägen om att finna en lösning, avseende fördelning av den offentliga finansieringen, som kan godtas av alla medlemsstater.
Ordförandeskapets ambition är att slutsatserna ska vara ett uttryck för höga klimatpolitiska ambitioner, vara ekonomiskt rättvist fördelade och finansiellt möjliga.
4.3 Finanstillsyn
- muntlig rapport från ordförandeskapet
Ordförandeskapet ska rapportera om förhandlingsläget rörande de två centrala elementen i förslaget om förstärkt finanstillsyn i Europa: dels makrodelen om ett Europeiskt organ för övervakning av makrorisker (ESRB), dels mikrodelen om ett europeisk system av tillsynsmyndigheter (ESFS). Se vidare under punkten 6.2.
Ordförandeskapets ambition är att vid Ekofinrådets möte den 20 oktober kunna enas kring en allmän riktlinje i makrodelen och att vid Ekofinrådets möte den 2 december kunna enas på samma sätt om mikrodelen. Härigenom skapas förutsättningar för ett genomförande under 2010.
5. Förstärkning av EU:s finansiella stabilitet
- rådets slutsatser
Rådet ska anta slutsatser och en färdplan med tidtabell för att utveckla och stärka den finansiella krishanteringen som diskuterades vid Informella Ekofin i Göteborg. Slutsatserna baseras på en rapport från en arbetsgrupp ledd av vice riksbankschefen Lars Nyberg.
En huvuduppgift är att stärka den praktiska koordineringen mellan länderna och utveckla principer om bördefördelning om statliga medel måste tillskjutas. Ekonomiska och finansiella kommittén har den centrala rollen i den vidare beredningen av ärendet och ska leverera ett reflektionspapper till Ekofinrådets möte i december.
En annan huvuduppgift ligger på regleringsområdet, dels att utveckla effektiva legala verktyg för att lösa allvarliga problem i gränsöverskridande banker, dels att reformera insättningsgarantisystemen. Kommissionen har här den centrala rollen och ska leverera ett dokument om lösning av bankproblem senare i oktober för bred konsultation. Ett förslag om reformerat insättningsgarantisystem förutses första halvåret 2010.
Det är ordförandeskapets och regeringens ambition att få en bred uppslutning om slutsatserna och färdplanen. Erfarenheterna från krisen visar att vi måste driva på utvecklingen mot effektivare arrangemang och regleringar för att hantera finansiella kriser.
6. Europeiska organet för övervakning av makrorisker
- ESRB
6.1 Förordning som etablerar ESRB
- allmän riktlinje
Punkterna 6.1 och 6.2 ingår i ett paket och behandlas tillsammans under 6.2.
6.2 Rådets beslut om att ge ECB speciella uppgifter åt ESRB
- allmän riktlinje
Rådet ska anta allmänna riktlinjer beträffande dels en förordning som inrättar ett Europeiskt organ för övervakning av makrorisker (ESRB), dels ett rådsbeslut som slår fast att ECB ska tillhandahålla ESRB:s sekretariat.
Den finansiella krisen har visat på allvarliga brister i tillsynen över de finansiella marknaderna. Kommissionen lade därför den 23 september ett paket med förslag till ett nytt europeiskt tillsynssystem. I detta ingår att ESRB ska inrättas. Organet ska bestå av främst representanter för medlemsstaternas centralbanker och tillsynsmyndigheter. Dess uppgift ska vara att utöva s.k. makrotillsyn, dvs. att bevaka utvecklingen på finansmarknaderna för att vid behov kunna utfärda varningar och rekommendationer om åtgärder om den finansiella stabiliteten hotas. Inrättandet av ESRB ska ske genom en förordning. ECB ska bistå med ESRB:s sekretariat, vilket ska slås fast i ett rådsbeslut.
Som ytterligare komponenter i kommissionens tillsynspaket ingår förslag till förordningar som inrättar tre nya europeiska tillsynsmyndigheter (European System of Financial Supervision - ESFS). Dessa tre myndigheter ska utöva s.k. mikrotillsyn, vilket innebär att de ska verka för att nationella tillsynsmyndigheter samarbetar och utövar likartad tillsyn över finansiella institut. Myndigheterna ska som ett led i detta bl.a. kunna utfärda tekniska standarder och även medla mellan nationella myndigheter vid oenighet.
Tillsynsfrågan är en av regeringens stora prioriteringar under ordförandeskapet. Sverige driver därför förhandlingarna i rådet i mycket snabb takt. I makrodelen siktar regeringen som framgått på en allmän riktlinje nu i oktober. I mikrodelen (som är mycket mer omfattande) är målsättningen allmän riktlinje i december.
7. Antibedrägeriavtal med tredje land
Rådet ska dels nå en politisk överenskommelse om ett antibedrägeriavtal mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan och Liechtenstein å andra sidan, dels anta ett mandat för kommissionen att förhandla om liknande avtal med Andorra, Monaco, Schweiz och San Marino.
Avtalet med Liechtenstein är en följd av landets anslutning till Schengen och syftar till att säkerställa administrativ och rättslig hjälp för en fullständig tillämpning av gällande gemenskapsrätt, särskilt i fråga om bedrägeribekämpning. Avtalet har utvidgats till att omfatta även informationsutbyte i skatteärenden enligt OECD:s internationellt vedertagna standard. Mandaten för kommissionen avser förhandlingar med AN, CH, MO och SM om liknande avtal.
Regeringen välkomnar att avtal nu kommer att kunna ingås med dessa stater och att de även omfattar OECD:s standarder.
Ordförandeskapets ambition är att nå en politisk överenskommelse om utkastet till avtal med Liechtenstein och att kunna avsluta förhandlingarna under det svenska ordförandeskapet samt att kommissionen med detta avtal som grund snarast kan inleda förhandlingarna med övriga tredje länder.
8. Övriga ärenden
Inga övriga ärenden planerade
_______________________