Ekofin, Kommenterad dagordning 17 februari

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:34200F

Annotering

2015-02-09

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den

17 februari i Bryssel

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 29 januari 2015

• Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftande verksamhet

• (ev.) Godkännande av A-punktslistan

• Investeringsplan för Europa - Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI)

• Diskussionspunkt

Vid mötet väntas kommissionen och ordförandeskapet redogöra för förhandlingsläget beträffande förordningen om den Europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI) som utgör en del av kommissionens investeringsplan för Europa.

Samråd med EU-nämnden om kommissionens investeringsplan har skett vid ett flertal tillfällen. Samråd om kommissionens förslag till förordning ägde rum den 23 januari 2015 inför Ekofinrådets möte den 27 januari.

Finansutskottet informerades senast den 22 januari 2015 och överläggning planeras äga rum den 10 februari 2015.

Kommissionens meddelande om investeringsplanen redogörs för i Faktapromemoria 2014/15:FPM13.

Kommissionen presenterade den 13 januari en förordning i syfte att genomföra den del av investeringsplanen som avser inrättandet av EFSI, inklusive en garanti från EU-budgeten, en europeisk rådgivningshub (European Investment Advisory Hub) samt en europeisk projektlista. Förhandlingar har inletts i en för ändamålet särskilt inrättad rådsarbetsgrupp. Förordningen avses kunna träda ikraft senast vid halvårsskiftet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen har välkomnat investeringsplanen och välkomnar att delar av den nu konkretiseras genom lagstiftningsförslag. Investeringsplanen, där EFSI ingår, syftar till att öka investeringar i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential.

Investeringsplanen kan under de kommande tre åren bli ett viktigt komplement till de åtgärder som görs på nationell nivå, inklusive strukturreformer, för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling.

Det är bra att planen fokuserar på att stimulera privata investeringar. Sverige stödjer ambitionen att förbättra investeringsklimatet genom bättre lagstiftning och enklare regler samt fördjupning av den inre marknaden, särskilt den digitala inre marknaden. Av vikt är även att fortsatt verka för en öppen och fri världshandel. Det är viktigt med hållbara investeringar på energi-, miljö- och klimatområdet med fokus på innovativa teknologier. Investeringsplanen ska bidra till omställningen till en grön resurseffektiv ekonomi.

Generellt anser regeringen att det är viktigt att värna sunda offentliga finanser och att EU:s fleråriga budgetram för 2014-2020 respekteras. Regeringen verkar också för att eventuella ökade risker för EU:s budget som investeringsplanen kan innebära minimeras. Beträffande EFSI avser regeringen verka för att EIB:s roll blir central, att styrformerna inte kringskär EIB:s beslutsautonomi och att projekt granskas och bedöms - och finansiering beviljas - på transparenta och objektiva grunder. Förhandlingar om EFSI förväntas pågå under en stor del av våren. Regeringen kommer att få anledning att återkomma till riksdagen.

• Övriga frågor

• Aktuella lagstiftningsförslag

• Informationspunkt

Det har i skrivande stund inte kommit någon information från ordförandeskapet vilka förslag informationen kommer avse.

Icke lagstiftande verksamhet

• Godkännande av A-punktslistan

• a) Årliga tillväxtöversikten 2015

• Beslutspunkt

Kommissionen presenterade i november den årliga tillväxtöversikten för 2015. Ekofinrådet ska nu, efter att ha diskuterat rapporten vid mötet den 9 december, anta rådsslutsatser om densamma.

Samråd med EU-nämnden om tillväxtrapporten har skett vid ett flertal tillfällen. Samråd inför möte i Ekofinrådet skedde senast den 5 december 2014.

Tillväxtöversikten 2015 publicerades den 28 november och utgör starten på 2015 års europeiska termin. I rapporten redovisar kommissionen sina prioriteringar inom den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för 2015. En faktapromemoria om tillväxtrapporten har överlämnats till riksdagen (2014/15:FPM17).

På basis av rapporten tas ett utkast till rådsslutsatser fram. Ekofinrådets slutsatser kommer att utgöra ett underlag till Europeiska rådets möte den 19-20 mars.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

Regeringen välkomnar tillväxtöversikten 2015 och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande 12 månaderna.

Det finns ett behov av att stimulera tillväxten i EU, bland annat genom ökade investeringar för att nå en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning. Investeringsklimatet för privata investeringar bör förbättras.

Fortsatta reformer är nödvändiga såväl på EU-nivå som i medlemsstaterna för att förbättra konkurrenskraften, stimulera skapandet av fler och bättre jobb och säkra en varaktig återhämtning. Långsiktigt hållbara offentliga finanser bör utgöra en grund i EU:s fortsatta tillväxtdiskussioner.

b) Förvarningsrapporten för 2015

• Beslutspunkt

Kommissionen presenterade i november den årliga förvarningsrapporten för 2015. Ekofinrådet diskuterade rapporten den 9 december. Avsikten med den aktuella behandlingen i Ekofinrådet är att anta rådsslutsatser om rapporten.

Samråd om förvarningsrapporten för 2015 har skett med EU-nämnden den 5 december 2014 inför Ekofinrådets möte den 9 december.

Förvarningsrapporten 2015 publicerades den 28 november och utgör starten för 2015 års makroekonomiska obalansförfarande (MIP). Kommissionen identifierar i rapporten de medlemsstater som kommer att bli föremål för fördjupad granskning under våren 2015, liksom motiv för detta. Kommissionen kommer utifrån dessa fördjupade granskningar att avgöra om det föreligger makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna ifråga.

Sverige hör till de 16 medlemsstater som enligt rapporten kommer att bli föremål för fördjupad granskning. Likt förra året uppges att den fördjupade granskningen bl.a. ska undersöka om den privata sektorns höga och ökande skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden fortfarande utgör makroekonomiska obalanser.

På basis av förvarningsrapporten tas ett utkast till rådsslutsatser fram.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser. Regeringen välkomnar förvarningsrapporten 2015 som ett led i det viktiga arbetet med att tidigt upptäcka makroekonomiska obalanser. Regeringen välkomnar även den fördjupade analysen som kommissionen kommer att genomföra av Sverige i vår.

• Uppföljning av G20-mötet mellan finansministrar och centralbankschefer 9-10 februari 2015 i Istanbul

• Informationspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas återrapportera från mötet mellan G20:s finansministrar och centralbankschefer i Istanbul den 9-10 februari 2015.

Samråd om EU:s gemensamma mandat (Terms of Reference) inför G20-mötet i Istanbul skedde i EU-nämnden den 23 januari inför möte i Ekofinrådet den 27 januari 2015.

Mötet mellan G20:s finansministrar och centralbankschefer har i skrivande stund inte avslutats. Huvudpunkter på G20-mötet förväntas vara läget i den globala ekonomin, G20:s tillväxtstrategier, investeringar i infrastruktur, finansmarknadsregleringar, skattefrågor och reformer av IMF.

• Beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för 2013

• Beslutspunkt

Rådet ska anta en rekommendation till Europaparlamentet om huruvida kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för 2013.

EU-nämnden informerades om den Europeiska revisionsrättens årsrapport den 5 december 2014 inför möte i Ekofinrådet den 9 december 2014.

Ansvarsfrihetsprövningen sker varje år och baseras främst på revisionsrättens årsrapport från granskningen av genomförandet av budgeten.

För 20:e året i rad har revisionsrätten lämnat en revisionsförklaring med reservation vad gäller lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisionsrätten har efter granskning av kommissionens genomförande av budgeten för 2013 redovisat en i princip oförändrad felprocent jämfört med föregående år (4,7 jämfört med 4,8 procent).

Ordförandeskapets förslag är att rådet ska rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.

Till rekommendationen om ansvarsfrihet bifogas rådets slutsatser med förslag på hur kommissionen ska arbeta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten har identifierat.

Rådet fattar beslut med kvalificerad majoritet.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen ser allvarligt på att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan reservation för alla delar av budgeten. Det är angeläget att kommissionen vidtar åtgärder för att förbättra genomförandet.

Rådsslutsatserna innehåller tydliga förbättringsförslag och speglar väl revisionsrättens rekommendationer varför regeringen kan acceptera slutsatserna.

Regeringen avser dock att återkomma i frågan om hur Sverige ska rösta vid Ekofinrådet vad gäller rekommendationen att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.

• Budgetriktlinjer för 2016

• Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om vilka prioriteringar man vill se i kommissionens förslag till EU-budget för 2016.

Ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen.

I slutsatserna anser rådet att EU:s budget bör tillhandahålla resurser som bidrar till att mildra de negativa effekterna av den rådande ekonomiska och sociala situationen på nationell nivå, särskilt genom att utnyttja investeringar och tillhandahålla lämpliga resurser för att öka tillväxt och sysselsättning. Rådet anser att en balans mellan finanspolitisk konsolidering och investeringar behövs för att öka tillväxten.

Rådet understryker behovet av att lämna tillräckliga marginaler i årsbudgeten för att kunna hantera oförutsedda omständigheter samt att alla justeringar av budgeten under året bör begränsas till det absolut nödvändiga och ska respektera taken i budgetramen.

Vid utarbetandet av budgetförslaget bör kommissionen ta hänsyn till det nära sambandet mellan åtagande- och betalningsnivåerna, nivån på utestående åtaganden, behovet av att respektera taken i den fleråriga budgetramen, absorptionskapacitet och tidigare genomförande.

Rådet uppmanar kommissionen att förbättra och förtydliga de dokument som biläggs budgetförslaget. Vidare uppmanas institutionerna att inte öka sina administrativa utgifter och fortsätta minska antalet tjänster under 2016.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till slutsatser eftersom det innehåller sådana budgetrestriktiva skrivningar som regeringen eftersträvat.

• Högnivågrupp om egna medel – första utvärderingsrapporten

• Diskussionspunkt

Presentation av den första delrapporten från Högnivågruppen för översyn av systemet för EU:s egna medel.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Finansutskottet informerades om frågan den 3 februari 2015.

Som en del av uppgörelsen mellan rådet och Europaparlamentet i juni 2013 om regleringen av budgetramen för 2014-2020 antog kommissionen, rådet och Europaparlamentet en gemensam deklaration om översyn av egna medelsystemet och inrättandet av en högnivågrupp för detta ändamål. Gruppen inledde sitt arbete våren 2014 och det ska avslutas under 2016.

Gruppens första delrapport överlämnades till ordförandena i rådet, kommissionen och Europaparlamentet den 17 december 2014. Vid Ekofinrådets möte väntas högnivågruppens ordförande Mario Monti presentera rapporten.

Rapporten är huvudsakligen återblickande och deskriptiv. Den nämner problem med nuvarande system som olika aktörer framfört och tar vidare upp frågan om vilka kriterier som kan användas för att utvärdera nuvarande system. Den reser också ett antal frågor som ledning för gruppens kommande arbete. Rapporten innehåller inga förslag. Ytterligare delrapporter väntas presenteras innevarande år. Slutrapport läggs fram troligen tidigt 2016.

Regeringens ståndpunkt

Stats- och regeringscheferna kom överens om vilket system för EU:s egna medel som skall gälla för perioden 2014-2020. Regeringen anser därför att de förslag som kan bli resultatet av högnivågruppens arbete bör ha bäring på perioden efter 2020.

Regeringen anser att nuvarande system huvudsakligen är ändamålsenligt och fungerar väl. Det är dessutom viktigt med en rättvis och rimlig bördefördelning i finansieringen av EU-budgeten. Regeringen ser alltså inget behov av förändringar.

• Övriga frågor

Det finns i skrivande stund inga övriga frågor anmälda.