Ekofin, Kommenterad dagordning 12 maj

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:39C4DB

Annotering

2015-05-04

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den

12 maj i Bryssel

Kommenterad dagordning

- enligt den preliminära dagordning som framkom den 27 april 2015

• Godkännande av den preliminära dagordningen

Lagstiftande verksamhet

• Godkännande av A-punktslistan

• Investeringsplan för Europa - Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

• Diskussionspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas informera om pågående triloger som behandlar förslaget till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). En allmän inriktning som lade fast rådets ståndpunkt beslutades av Ekofin den 10 mars. Den 20 april presenterade Europaparlamentets budgetutskott (BU) och utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON) Europaparlamentets rapport om kommissionens förslag till förordning om Efsi.

Regeringen har samrått med EU-nämnden om investeringsplanen vid ett flertal tillfällen. Samråd om kommissionens förslag till förordning ägde rum senast den 6 mars 2015 inför Ekofinrådets möte den 10 mars. Överläggning med Finansutskottet skedde den 10 februari 2015.

Förslaget till förordning om Efsi utgör en del av kommissionens investeringsplan för Europa. Kommissionens förslag till förordning om Efsi redogörs för i Faktapromemoria 2014/15: FPM18. Kommissionens meddelande om investeringsplanen redogörs för i Faktapromemoria 2014/15: FPM13.

Förhandlingarna med Europaparlamentet väntas bland annat kretsa kring finansieringen och styrningen av Efsi. Avsikten är fortsatt att förordningen ska kunna träda ikraft senast vid halvårsskiftet.

Regeringens ståndpunkt

I det fortsatta lagstiftningsarbetet med Europaparlamentet avser regeringen fortsätta att driva de ståndpunkter som redovisats för riksdagen.

Regeringen har välkomnat investeringsplanen, där Efsi ingår, som syftar till att öka investeringar i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential. Investeringsplanen kan under de kommande tre åren bli ett viktigt komplement till de åtgärder som genomförs på nationell nivå, inklusive strukturreformer, för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling.

Det är bra att planen fokuserar på att stimulera privata investeringar. Regeringen stödjer ambitionen att förbättra investeringsklimatet genom bättre lagstiftning och enklare regler samt fördjupning av den inre marknaden, särskilt den digitala inre marknaden. Av vikt är även att fortsatt verka för en öppen och fri världshandel. Det är viktigt med hållbara investeringar på energi-, miljö- och klimatområdet med fokus på innovativa teknologier. Investeringsplanen ska bidra till omställningen till en grön resurseffektiv ekonomi.

Generellt anser regeringen att det är viktigt att värna sunda offentliga finanser och att EU:s fleråriga budgetram för 2014-2020 respekteras. Regeringen ska aktivt arbeta för att eventuella ökade risker för EU:s budget, som investeringsplanen kan innebära, minimeras och att eventuella tillkommande utgiftsbehov inte får leda till ökade medlemsavgifter utan hanteras genom omprioriteringar. Beträffande Efsi avser regeringen vidare verka för att EIB:s roll blir central, att styrformerna inte kringskär EIB:s beslutsautonomi och att projekt granskas och bedöms - och finansiering beviljas - på transparenta och objektiva grunder.

• (ev.) Ränte- och royaltydirektivet

• Beslutspunkt

Avsikten är att uppnå en politisk överenskommelse avseende ändringar i ränte- och royaltydirektivet.

Överläggning med Skatteutskottet är planerad till den 7 maj 2015. Skatteutskottet informerades om frågan den 5 mars 2015.

Ränte- och royaltydirektivet innebär att källskatter inte ska tas ut på ränte- och royaltybetalningar mellan närstående företag i olika medlemsstater.

Kommissionen presenterade i november 2011 ett förslag till omarbetning av direktivet som beskrivs närmare i faktapromemoria 2011/12:FPM45. Förslaget har behandlats i rådsarbetsgruppen för skattefrågor, men någon överenskommelse har inte kunnat nås.

Det nuvarande lettiska ordförandeskapet har lämnat ett förslag till omarbetning av direktivet. Ordförandeskapet har i huvudsak föreslagit att det ska införas dels ett villkor enligt vilket friheten från källskatt på ränte- och royaltybetalningar bara ska gälla om betalningen faktiskt beskattas i mottagarstaten, dels en allmän anti-missbruksklausul liknande den som redan införts i moder- och dotterbolagsdirektivet.

Eftersom medlemsstaterna inte har kunnat enas kring dessa frågor har ordförandeskapet nu föreslagit en uppdelning av frågorna och att frågan om en allmän anti-missbruksklausul behandlas i ett första steg. Förhandlingarna i rådsarbetsgruppen ska återupptas inför Ekofinrådsmötet den 12 maj, men det är i skrivande stund osäkert hur förslaget som ska behandlas på Ekofinrådet kommer att se ut.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt att underlätta för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom den inre marknaden. Ränte- och royaltybetalningar mellan närstående bolag i olika medlemsstater bör därför inte beskattas mer än en gång. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att sådana betalningar inte helt undgår beskattning. Det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt motverka möjligheterna till skattefusk. Regeringen är därför positivt inställd till att det införs en allmän anti-missbruksregel i direktivet. Öppenhet mellan medlemsstaterna genom en förbättrad transparens i tillämpningen bör också främjas.

• Övriga frågor

• Aktuella lagstiftningsförslag

• Informationspunkt

Det har i skrivande stund inte kommit någon information från ordförandeskapet om vilka förslag informationen kommer avse.

Icke lagstiftande verksamhet

• Godkännande av A-punktslistan

• Uppföljning av det informella Ekofinmötet

• Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas följa upp Ekofinrådets informella möte i Riga den 24-25 april. Det är i skrivande stund inte klart vilka frågor som man avser att lyfta under dagordningspunkten. Under informella Ekofin diskuterade man bl.a. det ekonomiska läget och tillväxtfrågor, kommissionens förslag om en kapitalmarknadsunion samt EU:s arbete med att bekämpa skatteflykt och skatteundandragande.

• Den europeiska planeringsterminen

• Makroekonomiska obalansförfarandet: Fördjupade granskningar

• Beslutspunkt

Rådet ska anta slutsatser om kommissionens djupgranskningar av makroekonomiska obalanser i 16 medlemsstater.

Den europeiska terminen och kommissionens landrapporter, i vilka djupgranskningarna ingår, behandlades i EU-nämnden den 6 mars 2015 inför Ekofinrådets möte den 10 mars. Finansutskottet informerades om förfarandet kring landrapporterna och djupgranskningarna, inom ramen för det nationella reform- och konvergensprogrammet, den 21 april.

Det makroekonomiska obalansförfarandet 2015 inleddes i november då kommissionen publicerade förvarningsrapporten. I förvarningsrapporten identifierades att djupgranskningar skulle göras för 16 medlemsstater, däribland Sverige, för att avgöra om de hade makroekonomiska obalanser. I de landrapporter som kommissionen publicerade den 26 februari redogör kommissionen för dessa djupgranskningar. Kommissionen bedömer att Sverige fortfarande har makroekonomiska obalanser, som behöver åtgärdas och övervakas, särskilt på grund av de svenska hushållens skuldsättning. Av de 16 medlemsstater som har djupgranskats bedömer kommissionen att Bulgarien, Frankrike, Kroatien, Italien och Portugal har alltför stora makroekonomiska obalanser.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom förslaget till rådsslutsatser. Regeringen stödjer det makroekonomiska obalansförfarandet och att kommissionen gjort en djupgranskning av Sveriges ekonomi. Regeringen delar i stort kommissionens bild av att bl.a. hushållens skuldsättning utgör en potentiell risk.

• Genomförande av strukturreformer

• Diskussionspunkt

Ekofinrådet väntas diskutera genomförande av strukturella reformer i EU:s medlemsstater.

Den europeiska terminen behandlades senast i EU-nämnden den 6 mars 2015 inför Ekofinrådets möte den 10 mars.

Inom ramen för terminen publicerar EU-kommissionen varje år landrapporter för EU:s medlemsstater. I rapporterna redogör kommissionen för sin syn på respektive medlemsstats ekonomiska politik, inklusive en bedömning av reformgenomförande baserat på föregående års landspecifika rekommendationer. Dessa analyser väntas ligga till grund för Ekofinrådets diskussion. I kommissionens rapport om Sverige berörs bland annat hushållens skuldsättning, bostadsmarknaden och sysselsättningen.

Regeringens ståndpunkt

Det finns ett behov av att förbättra förutsättningarna för långsiktig tillväxt i EU. Fortsatta reformer behövs såväl på EU-nivå som i medlemsstaterna för att förbättra konkurrenskraften, stimulera skapandet av fler och bättre jobb och säkra en återhämtning av den europeiska ekonomin. Europa har fortsatt problem som i grunden är långsiktiga och strukturella.

En utgångspunkt för regeringen är att medlemsstaternas befogenheter gällande arbetsmarknad, utbildning, sociala frågor samt på skatteområdet inte försvagas.

• Åldranderapporten 2015

• Beslutspunkt

Ekofinrådet förväntas anta rådsslutsatser angående Åldranderapporten 2015.

Rapporten publiceras vart tredje år och kommer nu ut för femte gången. Åldranderapporten 2015 har inte tidigare behandlats i EU-nämnden. Åldranderapporten 2012 behandlades i EU-nämnden den 27 april 2012, inför Ekofinrådets möte den 2 maj 2012.

Ekofinrådet har initierat ett arbete med att senast 2015 ta fram en uppdaterad analys av de ekonomiska och budgetära konsekvenserna av den åldrande befolkningen i EU. Huvudsyftet med de EU-gemensamma projektionerna är att bidra till bedömningen av hållbarheten i de offentliga finanserna. Åldranderapporten 2015 – vilken kommer att följas av en hållbarhetsrapport senare under året - kommer bl.a. att utgöra ett av underlagen för landspecifika bedömningar inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar Åldranderapporten och stödjer förslaget till rådsslutsatser. Regeringen stödjer fortsatt gemensamt arbete inom detta område och att en ny rapport tas fram till 2018. Regeringen ser även fram emot kommissionens rapport angående hållbarheten i de offentliga finanserna för EU:s medlemsstater som beräknas bli klar senare i år.

• Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 16–17 april 2015 i Washington

• Informationspunkt

Ordförandeskapet och kommissionen väntas återrapportera från mötet mellan G20:s finansministrar och centralbankschefer i Washington den 16-17 april.

Ärendet har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.

Vid G20:s finansminister- och centralbankschefsmöte den 16-17 april beslutades att framstegen med medlemsländernas tillväxtstrategier kommer att avrapporteras vid toppmötet för G20:s stats- och regeringschefer i november i Antalya, Turkiet. I det fortsatta arbetet betonas också att G20 vill försäkra att den ekonomiska tillväxten kommer alla till del i medlemsländerna. Vidare uttryckte G20-länderna besvikelse över att USA hindrat de styrandereformer som medlemsländerna i IMF beslutade om 2010. Slutligen konstaterar G20 att 2015 är ett viktigt år för den globala utvecklingsagendan och understryker vikten av goda resultat från Financing for Development-konferensen i Addis Ababa, New York-toppmötet om utvecklingsagendan post-2015, samt COP21-konferensen i Paris. G20 kommer att stödja och hjälpa till med arbetet med att förbättra situationen för utvecklingsländer.

• Övriga frågor

Det finns i skrivande stund inte några övriga frågor anmälda.