Ekofin-budget, RådsPM - Rådets läsning av förslaget till EU-budget 2011
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23DF49
PM till Riksdagen | Fi2010/695 | |
2010-06-15 | ||
Finansdepartementet |
Budgetavdelningen |
EU-budgetenheten |
EU-nämnden
Inför Ekofinrådet den 15 juli 2010
Rådets läsning av förslaget till EU:s budget för 2011
EU:s budgetprocess
Kommissionen fattade beslut som sitt budgetförslag för 2011 den 27 april i år
Förslaget behandlas under maj och juni i rådets budgetkommitté och i Coreper II den 7 juli
Ekofinrådet antar rådets läsning 15 juli, alternativt antas läsningen som en A-punkt vid Ekofinrådet 13 juli.
Europaparlamentet antar sin läsning av budgetförslaget 21 oktober.
Förlikningskommitté under 21 dagar som kulminerar förlikningsmöte med Europaparlamentet 11 november.
Europaparlamentet fastställer budgeten senast 25 november.
Kommissionens förslag till årsbudget för 2011
Budgeten för 2011 är den femte inom ramen för den fleråriga budgetramen som sträcker sig över perioden 2007-2013. Enligt kommissionen ska budgeten för 2011 år framförallt inriktas mot att stödja de europeiska ekonomiernas återhämtning samt stärka tillväxt och sysselsättning, i enlighet med målen i EU 2020 strategin.
Kommissionens förslag till budget för 2011 innebär en ökning av åtagandeanslagen med totalt 1 085 miljoner euro till 142 576 miljoner euro, vilket motsvarar en ökning med 0,8% jämfört med budgeten för 2010. Förslaget lämnar därmed en marginal på 1 224 miljoner euro eller 0,9% av utrymmet under den fleråriga budgetramen. Åtagandena motsvarar 1,15% av medlemsstaternas samlade BNI, vilket kan jämföras med 1,18% i budgeten för 2010.
Betalningsanslagen föreslås öka med 7 190 miljoner euro till totalt 130 147 miljoner euro, vilket motsvarar en ökning med 5,8% jämfört med budgeten för 2010. Betalningsnivån motsvarar 1,05% av medlemsstaternas samlade BNI, vilket kan jämföras med 1,02% för budgeten 2010.
Om den Europeiska återhämtningsplanen exkluderas ur 2010 års budget, innebär budgetförslaget för 2011 en ökning med 2,2% för åtaganden och 5,9% för betalningar i förhållande till 2010.
KOM:s budgetförslag ligger inom de utgiftsramar som rådet, Europaparlamentet (EP) och KOM beslutat om i den fleråriga budgetramen. Taket för åtaganden i budgetramen för år 2011 uppgår till 1,15% av medlemsstaternas BNI och betalningsnivån uppgår till 1,08 % av medlemsstaternas BNI.
Tabell 1. Översikt över budgetförslaget för 2011
De huvudsakliga orsakerna till ökningen av åtaganden är hänförliga till sammanhållningspolitiken, den externa verksamheten och EU:s administration. Sammanhållningspolitiken föreslås öka i enlighet med den profil som beslutats i den fleråriga budgetramen för 2007-2013. Inom den externa verksamheten föreslås ökningar inom framförallt utvidgningspolitiken, grannskapspolitiken och inom biståndsområdet. Inom de administrativa utgifterna föreslås ökningar för att täcka utgifter för löner, pensioner och resursbehov med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande. När det gäller betalningar ökar även dessa för 2011 i enlighet med den profil som beslutats i den fleråriga budgetramen.
Det är först när beslutet om årsbudgeten har fattats som den svenska EU-avgiften för 2011 med säkerhet kan fastställas. Även om en mängd faktorer kan påverka prognosen kan dock preliminärt konstateras att kommissionens förslag innebär en högre avgift med ca 100 miljoner kronor jämfört med prognosen för avgiften i 2010 års vårproposition. Skillnaden förklaras i huvudsak av högre betalningsnivåer och valutakursförändringar.
Svensk ståndpunkt
Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Detta innebär även strikt budgetdisciplin.
Sveriges övergripande målsättning för 2011 års budget är därmed, liksom tidigare år, att den slutligt antagna budgeten för år 2011 med god marginal ska rymmas inom den fleråriga budgetramen för åren 2007-13 och att den ska utgå från realistiska och väl underbyggda prognoser för att på så sätt minska risken för överbudgetering. I en situation där medlemsstaterna har höga krav på konsolidering av sina offentliga finanser är det särskilt angeläget med en restriktiv årsbudget för 2011.
Sverige förespråkar därför sänkta åtagandeanslag i förhållande till kommissionens budgetförslag i syfte att skapa marginaler för oförutsedda utgifter under det löpande budgetåret. Detta är särskilt viktigt för rubrik 1a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning och rubrik 4 EU som global partner. Om förslag till neddragningar av anslag läggs fram i budgetkommittén som går utöver vad som är en rimlig nivå med hänsyn till behov och absorptionsförmåga ska Sverige dock värna svenska prioriteringar.
Trots att kommissionens budgetförslag i stort följer den profil som beslutats i den fleråriga budgetramen anser Sverige, mot bakgrund av tidigare års överbudgetering, att vissa betalningsnivåer kan ifrågasättas.
Avseende rubrik 1a, Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, bör vi försöka identifiera fleråriga program som utifrån resultatinformation och/eller gjorda utvärderingar fungerar dåligt, har dåligt genomförande, dvs. låg utbetalningstakt, låg måluppfyllelse och/eller svaga motiv för att anslå medel till verksamheten samtidigt som det måste beaktas att stora delar av budgeten är fastlagd i fleråriga program. Det kan finnas anledning att ifrågasätta storleken på och minska nivån på dessa program. I granskningen av förslaget bör kommissionens bedömning av medelsåtgång prioriteras, bland annat utifrån förra programperiodens utfall.
För rubrik 1b, Ökad sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, handlar det i första hand om att uppnå realistiska prognoser för betalningsanslagen. År 2011 är det femte året i innevarande programperioden och det är viktigt att överensstämmelse mellan budget och utfall är god. Förslagen till betalningsanslag bör därför analyseras noggrant.
Ambitionen inom rubrik 2, Bevarande och förvaltning av naturresurser,
bör vara att i första hand få bort överbudgetering så att prognoserna stämmer bättre och att den svenska avgiften inte blir onödigt hög. Detta bör helst ske genom riktade insatser mot vissa identifierade utgiftsposter men kan också ske genom horisontella neddragningar.
Avseende rubrik 3a, Frihet, säkerhet och rättvisa, bör vi vara observanta på förändringar mellan enskilda år. Uppföljning av utfallet är viktigt med tanke på den jämförelsevis stora ökning av budgeten för rättsliga och inrikesfrågor under åren 2007-2013.
Rubrik 3b, Medborgarskap, är en liten rubrik sett till tilldelade medel och förändringarna mellan åren är små. I första hand bör en jämförelse med implementeringsgraden under föregående år göras.
Inom rubrik 4, EU som global partner, bör neddragningar genomföras på anslag som bedöms överbudgeterade och i syfte att skapa en rimlig marginal inför oförutsedda utgifter. Betalningsanslagen bör granskas för att identifiera områden med risk för överbudgetering.
Avseende rubrik 5, Administration, bör områden identifieras där effektivitetsvinster kan göras. Sverige kommer i förhandlingarna att fokusera både på institutionerna och de olika myndigheterna inom EU. Upprättandet av genomförandemyndigheter, som i sig kan vara ett kostnadseffektivt sätt att hantera ett program, bör inte leda till att administrationen tillåts öka. Ambitionen är att de samlade administrativa utgifterna högst får justeras upp med inflationstakten, beräknad till 2%.