Ekofin - budget, Kommenterad dagordning Årsbudgetprocessen 2016 (EUN)
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2014/15:3C8B7B
Ekofin - budget
Promemoria
Fi2015/400
2015-06-15
Finansdepartementet
Budgetavdelningen
EU-nämnden
Kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2016
EU:s budgetprocess
Kommissionen antog den 27 maj sitt förslag till budget för 2016.
24 juli antas rådets läsning i Ekofin budget.
Europaparlamentet antar sin läsning av budgetförslaget i oktober.
Därefter följer ett förlikningsförfarande under tre veckor under vilket rådet och Europaparlamentet ska enas om ett gemensamt förslag.
Om en överenskommelse nås den 13 november ska Europaparlamentet inom 14 dagar fastställa budgeten för 2016.
Kommissionens budgetförslag för 2016
Budgeten för 2016 ska enligt kommissionen framförallt bidra till sysselsättning, tillväxt och investeringar, bl.a. genom inrättandet av den Europeiska Investeringsfonden (EFSI). En annan målsättning är att bidra till ökad solidaritet mellan medlemsstaterna och med EU:s närområde, bl.a. vad gäller hanteringen av migration samt ytterligare stärka EU:s roll som global aktör. De största procentuella ökningarna jämfört med år 2015 föreslår KOM inom rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap med 21,5 procent och rubrik 4 Europa i världen med 28,5 procent.
Förslaget till årsbudget utgår från de budgettak som är fastlagda för 2016 i den fleråriga budgetramen, den s.k. MFF (Multiannual Financial Framework) för 2014-2020. Budgettaken för åtaganden år 2016 är lägre än taken för 2015. Detta beror på att budgetramstaken i MFF-förordningen reviderades i början av år 2015 i enlighet med artikel 19 i samma förordning för att föra över anslag från 2014 års budget p.g.a. försenade program. Kommissionens förslag till åtagandeanslag för 2016 är 154 miljarder euro vilket motsvarar en minskning med 4,9 procent jämfört med budgeten för 2015. Om man skulle bortse från revideringen skulle åtagandena istället öka med 2,5 procent.
Förslaget lämnar en marginal till taket för åtaganden på 1,7 miljarder euro. I förslaget föreslås 1 miljard euro i särskilda instrument läggas utanför budgetramstaken. Kommissionen redovisar en marginal på 2,2 miljarder euro, eftersom de lägger till åtagandeanslagen för flexibilitetsinstrumentet (124 miljoner euro) och för den globala åtagandemarginalen (351 miljoner euro) i sin redovisning av marginalen.
Betalningsanslagen ökar med 2,3 miljarder euro till 143,6 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 1,6 procent jämfört med budgeten för 2015. Detta innebär en marginal till betalningstaket på 1,5 miljarder euro. Därtill föreslås ytterligare 434 miljoner euro i särskilda instrument vilket leder till en marginal till betalningstaket på 1,1 miljarder euro.
Tabell 1:
Sammanställning av kommissionens förslag
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kommer vid behandlingen av årsbudgetförslaget verka för budgetdisciplin och respekt för taken i den fleråriga budgetramen, att årsbudgeten beslutas med tillräckliga marginaler upp till taken för såväl åtaganden som betalningar samt, så långt möjligt, undvika att de särskilda instrumenten mobiliseras, då dessa riskerar öka den svenska EU-avgiften.
Otillräckliga marginaler riskerar att leda till krav på utnyttjande av särskilda instrument som leder till utgifter utöver budgetramen. Det lämnar heller inga möjligheter att omhänderta och finansiera oförutsedda händelser inom ram, vilket är problematiskt.
Åtaganden bör begränsas så att det finns utrymme för oförutsedda åtaganden under det löpande budgetåret. Det är också viktigt att åtaganden begränsas för att inte ytterligare underblåsa den stora mängden utstående åtaganden (RAL) som kommer att påverka medlemsstaternas avgifter under kommande år. Åtagandenivån för 2016 bör därför skapa utrymme för att möjliggöra att betala redan ingångna åtaganden.
Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Avbetalning på RAL måste alltid baseras på ett konstaterat behov. Summan av de särskilda instrument som kan mobiliseras över åtagandetaken måste rymmas i betalningsmarginalen eftersom betalningar som följer av dess åtaganden inte får innebära att betalningstaket överskrids. Utöver detta krävs ytterligare marginaler för att skapa beredskap för andra oförutsedda utgifter under det löpande budgetåret. Betalningsanslagen måste också begränsas för att inte undergräva medlemsstaternas fortsatta konsolideringsåtgärder.
Promemoria
Fi2015/400
2015-06-15
Finansdepartementet
Budgetavdelningen
EU-nämnden
Kommissionens förslag till EU:s årsbudget för 2016
EU:s budgetprocess
Kommissionen antog den 27 maj sitt förslag till budget för 2016.
24 juli antas rådets läsning i Ekofin budget.
Europaparlamentet antar sin läsning av budgetförslaget i oktober.
Därefter följer ett förlikningsförfarande under tre veckor under vilket rådet och Europaparlamentet ska enas om ett gemensamt förslag.
Om en överenskommelse nås den 13 november ska Europaparlamentet inom 14 dagar fastställa budgeten för 2016.
Kommissionens budgetförslag för 2016
Budgeten för 2016 ska enligt kommissionen framförallt bidra till sysselsättning, tillväxt och investeringar, bl.a. genom inrättandet av den Europeiska Investeringsfonden (EFSI). En annan målsättning är att bidra till ökad solidaritet mellan medlemsstaterna och med EU:s närområde, bl.a. vad gäller hanteringen av migration samt ytterligare stärka EU:s roll som global aktör. De största procentuella ökningarna jämfört med år 2015 föreslår KOM inom rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap med 21,5 procent och rubrik 4 Europa i världen med 28,5 procent.
Förslaget till årsbudget utgår från de budgettak som är fastlagda för 2016 i den fleråriga budgetramen, den s.k. MFF (Multiannual Financial Framework) för 2014-2020. Budgettaken för åtaganden år 2016 är lägre än taken för 2015. Detta beror på att budgetramstaken i MFF-förordningen reviderades i början av år 2015 i enlighet med artikel 19 i samma förordning för att föra över anslag från 2014 års budget p.g.a. försenade program. Kommissionens förslag till åtagandeanslag för 2016 är 154 miljarder euro vilket motsvarar en minskning med 4,9 procent jämfört med budgeten för 2015. Om man skulle bortse från revideringen skulle åtagandena istället öka med 2,5 procent.
Förslaget lämnar en marginal till taket för åtaganden på 1,7 miljarder euro. I förslaget föreslås 1 miljard euro i särskilda instrument läggas utanför budgetramstaken. Kommissionen redovisar en marginal på 2,2 miljarder euro, eftersom de lägger till åtagandeanslagen för flexibilitetsinstrumentet (124 miljoner euro) och för den globala åtagandemarginalen (351 miljoner euro) i sin redovisning av marginalen.
Betalningsanslagen ökar med 2,3 miljarder euro till 143,6 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 1,6 procent jämfört med budgeten för 2015. Detta innebär en marginal till betalningstaket på 1,5 miljarder euro. Därtill föreslås ytterligare 434 miljoner euro i särskilda instrument vilket leder till en marginal till betalningstaket på 1,1 miljarder euro.
Tabell 1:
Sammanställning av kommissionens förslag
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kommer vid behandlingen av årsbudgetförslaget verka för budgetdisciplin och respekt för taken i den fleråriga budgetramen, att årsbudgeten beslutas med tillräckliga marginaler upp till taken för såväl åtaganden som betalningar samt, så långt möjligt, undvika att de särskilda instrumenten mobiliseras, då dessa riskerar öka den svenska EU-avgiften.
Otillräckliga marginaler riskerar att leda till krav på utnyttjande av särskilda instrument som leder till utgifter utöver budgetramen. Det lämnar heller inga möjligheter att omhänderta och finansiera oförutsedda händelser inom ram, vilket är problematiskt.
Åtaganden bör begränsas så att det finns utrymme för oförutsedda åtaganden under det löpande budgetåret. Det är också viktigt att åtaganden begränsas för att inte ytterligare underblåsa den stora mängden utstående åtaganden (RAL) som kommer att påverka medlemsstaternas avgifter under kommande år. Åtagandenivån för 2016 bör därför skapa utrymme för att möjliggöra att betala redan ingångna åtaganden.
Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Avbetalning på RAL måste alltid baseras på ett konstaterat behov. Summan av de särskilda instrument som kan mobiliseras över åtagandetaken måste rymmas i betalningsmarginalen eftersom betalningar som följer av dess åtaganden inte får innebära att betalningstaket överskrids. Utöver detta krävs ytterligare marginaler för att skapa beredskap för andra oförutsedda utgifter under det löpande budgetåret. Betalningsanslagen måste också begränsas för att inte undergräva medlemsstaternas fortsatta konsolideringsåtgärder.