Ekofin, återrapport Ekofin 7 juli 2009 EXT
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:23508C
Sveriges ständiga representation ()
vid Europeiska Unionen
13 juli 2009
Till: Riksdagen
Ekofin-rådet den 7 juli 2009: Mötesrapport
Mötet leddes av finansminister Anders Borg.
Dagordningen för Ekofin-mötet finns fogad till rapporten som bilaga 1.
Sammanfattning
2. Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan antogs.
3. Redovisning av ordförandeskapets arbetsprogram
Borg redovisade prioriteringarna för ordförandeskapets Ekofinprogram:
- förbättrad tillsyn
- återskapa sunda offentliga finanser
- tackla utmaningar på arbetsmarknaden
- stärka Lissabonstrategin
- göra framsteg i klimatförhandlingarna
Därutöver skulle G20 förberedelser utgöra en viktig punkt.
4. Uppföljning av Europeiska rådets möte den 18–19 juni
Borg redogjorde för uppföljningen med fokus på tillsyn resp. finansiering av klimatförändringar. Beträffande tillsyn meddelade KOM att nästa steg i processen var antagandet av de relevanta lagförslagen vilka KOM avsåg att lägga fram den 23 september. Angående klimatfrågan redogjorde Borg för processen fram till Köpenhamn där såväl Ekofin- som Miljörådet skulle vara inblandade.
5. Förberedelser inför G20-gruppens möten
Borg betonade vikten av EU-koordinering inför toppmötet i Pittsburgh den 24-25 september. Väntade inlägg kom från KOM och UK. Lagarde (FR) framhöll att koordinering även borde ske med länderna i medelhavsunionen. Eventuellt skulle ett dokument om framsteg som gjorts sedan Londontoppmötet tas fram av UK.
6. Procyklikalitet
Slutsatserna antogs utan ändringar. Dessutom övertalades DE att ta bort "sin" fotnot om vikten av kortfristiga och snabba ändringar i kapitaltäckningsreglerna. KOM gavs i uppdrag att titta närmare på tre frågor i ljuset av det aktuella läget: effekterna av värdering av externa kreditvärderingsinstitut, kapitaltäckningskraven och bankernas långivning till den reella ekonomin. KOM skulle återrapportera till informella Ekofin den 1- 2 oktober och Ekofin den 20 oktober.
7. Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (begränsad krets)
a) Antagande av rättsakter inom ramen för förfarandet vid alltför
stora underskott
Huvudpunkten vid mötet. KOM och ECB betonade vikten av att värna stabilitets- och tillväxtpakten och principen att alla länder skulle behandlas lika. LV, LT, HU, MT, PL och RO fick rekommendationer av rådet om att vidta inledande åtgärder senast den 7 januari 2010 för att komma tillrätta med sina underskott inom beslutade frister. HU fick förlängd frist med att korrigera sitt underskott till 2011.
Vidare informerade KOM att de kommer att anta ett förslag till reviderat beslut om finansiellt stöd till LV som sedan kommer att snabbehandlas i rådet för att möjliggöra den planerade utbetalningen den 27 juli.
b) Antagande av rådets yttranden om uppdateringar av
stabilitets- och konvergensprogram
Rådet antog yttranden om årliga uppdateringar av stabilitets- och konvergensprogram för BE, AT, RO (konvergensprogram), SK och SI.
8.
Övriga frågor (begränsad krets)
Rådet noterade en fråga som tillkommit på slovenskt initiativ beträffande medelfristiga budgetmål (MTO). SI uttryckte missnöje över den metod som MS ska använda när de formulerar sina medelfristiga mål. Borg konstaterade att det var viktigt att gå vidare med att genomföra det beslut som fattats av rådet 2005 och även att det var viktigt att MS genomförde pensionsreformer där så var påkallat.
Dp 1 Godkännande av den preliminära dagordningen
Dagordningen godkändes.
Dp 2 Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan (11546/09) antogs.
Dp 3 Redovisning av ordförandeskapets arbetsprogram
– Offentlig debatt
Borg redogjorde för ordförandeskapsprioriteringarna på Ekofin-rådets område: förbättrad tillsyn och reglering av finansmarknaderna, återgång till sunda offentliga finanser, möta utmaningarna på arbetsmarknaden, hantera finansiella aspekter av klimatförhandlingarna, och att ge förnyad kraft åt Lissabonstrategin. Därutöver kommer det svenska ordförandeskapet att ge hög prioritet åt G20-förberedelser.
Almunia (KOM) välkomnade programmet och instämde i behovet att diskutera så kallade ”exit-strategier”, dvs. hur en återgång till sunda offentliga finanser kunde ske. En rad länder väntades bli föremål för proceduren för alltför stora underskott under det svenska ordförandeskapet. Vidare betonade Almunia vikten av att nå framsteg vad gällde de finansiella aspekterna av klimatförhandlingarna. På detta område avsåg KOM att presentera förslag inför toppmötet i Köpenhamn.
McCreevy (KOM) välkomnade även han programmet och lyfte fram det arbete om finansiell tillsyn som kommer att bedrivas under det svenska ordförandeskapet. Han meddelade att kommissionens lagstiftningsförslag på området skulle presenteras den 23 september.
En minister framhöll vikten av att framsteg gjordes på området finansiell tillsyn. Även strategier för budgetkonsolidering, klimatförhandlingarna och Lissabonstrategin var mycket angelägna för det inkommande spanska ordförandeskapet.
En minister uttryckte sin uppskattning för programmet och tillade att IAS 39, som bl.a. behandlade tidpunkten för när ett finansiellt instrument skulle redovisas, borde diskuteras av ministrarna. Vidare kunde det övervägas att genomföra en principdiskussion om erfarenheterna av EU-koordinering av åtgärder som MS vidtagit med anledning av den finansiella krisen.
En minister ansåg att länken mellan de som utöver tillsyn och de som får stå för eventuella budgetmässiga kostnaderna för att åtgärda uppkomna problem på finansmarknaderna inte fick brytas.
Borg tackade för inläggen och det stöd som uttalats för det svenska ordförandeskapsprogrammet.
Dp 4 Uppföljning av Europeiska rådets möte den 18–19 juni
Borg informerade om hur man avsåg att följa upp slutsatserna från Europeiska rådet med fokus på dels frågan om finansiell tillsyn, dels området finansiering av klimatförändringar.
Beträffande finansiell tillsyn nämnde Borg nämnde att Europeiska rådet hade enats om starka och tydliga slutsatser avseende den nya tillsynsstrukturen, en fråga som var av mycket stor betydelse.
McCreevy (KOM) kommenterade kort att KOM just nu arbetade på lagstiftningsförslagen och avsåg att anta dessa den 23 september 2009.
Borg informerade vidare om att frågan om finansiering av klimatförändringarna i upptakten till Köpenhamnsmötet i december skulle komma att beröra såväl Ekofin-rådet som Miljörådet, där finansministrarna skulle få ett särskilt ansvar för de finansiella aspekterna av klimatfrågan.
Almunia (KOM) och Trichet (ECB) delade ordförandeskapets syn på uppföljningen.
Dp 5 Förberedelser inför G20-gruppens möten
– Diskussion
Borg redogjorde för sin syn på förberedelserna av G20 mötet i september vilka skulle läggas upp på ett sådant sätt så att det europeiska inflytandet kunde maximeras. Ordförandeskapet fäste stor vikt vid G20 arbetet och skulle arbeta aktivt för att få till stånd en koordinerad EU-position.
Viktiga frågor som kunde komma upp vid toppmötet i Pittsburgh var bl.a. reformer av internationella finansiella institutioner, tillsyn av de finansmarknaderna och möjligen finansieringsaspekter av klimatförändringarna. På samtliga dessa områden var det angeläget att få till stånd en enhetlig EU-position. Ordförandeskapet avsåg att arbeta nära tillsammans med KOM, ordförandeskapet i G20 och Ekofin-rådet för att kunna presentera och försvara en EU-position vid kommande möten. Ett viktigt led i förberedelserna av kommande G20 möten utgjordes av det informella finansministermötet som skulle äga rum i Bryssel den 2 september.
Darroch (UK) prioriterade att genomföra de åtgärder som beslutats i London innan mötena med G20 finansministrarna den 4-5 september och Pittsburgh den 24-25 september. Medan Londonmötet hade fokuserat på omedelbar krishantering låg utmaningen nu i att säkerställa en uthållig och stadig återhämtning. Vid G20 ställföreträdarmötet i Basel hade framsteg gjorts och man hade bl.a. enats om att IMF skulle arbeta med riktlinjer för hur en mer balanserad och stabil tillväxt kunde uppnås. UK avsåg att ta fram ett papper med förslag om IMF styrning (governance) inför G20-mötet i Pittsburgh. Dessutom skulle eventuellt ett dokument om framsteg som gjorts sedan Londontoppmötet tas fram av UK.
En minister framhöll att koordinering även borde ske med länderna i Medelhavsunionen (UfM). Vidare fruktade denne att agendan var alltför omfattande för att framsteg skulle kunna nås på samtliga områden – det fanns ett behov av tydligare fokus. Ministern frågade UK om pappret om framsteg skulle göras tillgängligt för alla inför Pittsburgh. UK replikerade att detta var avsikten.
Borg noterade ministern önskemål om att göra länderna i Medelhavsunionen delaktiga i koordineringen. Han tackade för informationen från UK och konstaterade att tidschemat var mycket pressat fram till Pittsburgh och att en EU-position skulle tas fram.
Dp 6 Procyklikalitet
– Rådets slutsatser
Efter inledande allmänna kommentarer och stöd för slutsatserna från KOM, EFK och ECB, samt kommentarer från FR avseende vikten av att IASB (International Accounting Standards Board) antog de nödvändiga ändringarna i redovisningsreglerna tog Steinbrück (DE) som väntat ordet och pläderade starkt för behovet av snabba och kortfristiga ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Frågan löstes ut genom att KOM gavs i uppdrag att undersöka frågan.
McCreevy (KOM) inledde med att konstatera att man till fullo stödde utkastet till slutsatser. Ändringar i kapitaltäckningsreglerna avseende bland annat avlöningssystem skulle läggas fram i juli. Regler som tillät banker att göra avsättningar i goda tider som sedan kunde tas i anspråk i sämre tider (”dynamic provisioning”) skulle läggas fram i oktober. McCreevy framhöll också nödvändigheten av att IASB fortsatte sitt arbete avseende snabba ändringar i redovisningsreglerna.
Wieser (EFK ordf) redogjorde kort för rapporten som låg till grund för slutsatserna och nämnde de långa diskussionerna i EFK avseende utkastet till slutsatser. Alla MS var ense om att avsaknaden av möjligheten för banker att skapa anti-cykliska buffertar hade fått allvarliga konsekvenser och höll med om vikten av framåtblickande avsättningar (”forward-looking provisioning”). En majoritet av MS förespråkade en lösning i form av ”dynamic provisioning”. Wieser underströk att det var viktigt att fortsätta att pressa IASB för snabba ändringar, men framhöll att det möjligen inte var tillräckligt att ändra redovisningsreglerna. Wieser noterade att det förelåg en viss asymmetri mellan de europeiska och de amerikanska reglerna och underströk avslutningsvis att slutsatserna var av avgörande betydelse och sände ett viktigt budskap inte bara internt inom EU utan också i ljuset av G20-arbetet.
En minister underströk betydelsen av slutsatserna, framför allt i ljuset av tendenserna inom finansindustrin att nu vilja falla tillbaka i gamla hjulspår avseende framför allt avlöningssystemen. Ministern pläderade även för vikten av snabba ändringar i redovisningsreglerna och föreslog att Herr Tweedie (ordförande i IASB) återigen skulle bjudas in till Ekofin för att avrapportera om det pågående arbetet.
Trichet (ECB) uttryckte sitt fulla stöd för slutsatserna och rapporten och underströk ett flertal gånger betydelsen av likvärdiga konkurrensförutsättningar (”level playing field”). Det var viktigt att arbeta för globala lösningar och ECB gav här sitt stöd för arbetet i KOM och IASB.
Trichet hänvisade även till de pågående arbetet i Basel-kommittén och vikten av att finna lösningar som medgav utjämningar över hela konjunkturcykeln. Kreditvärderingsinstituten och inverkan av deras verksamhet var en viktig aspekt att titta närmare på. Avslutningsvis uttryckte Trichet sitt stöd för vad som tidigare sagts avseende avlöningssystem.
En minister frågade sig om slutsatserna var tillräckliga i ljuset av den aktuella situationen. Två frågor behövde särskiljas, i) vikten av att ändra redovisningsreglerna i tid för bankernas redovisning för det sista kvartalet för 2009 och ii) behovet av snabba och kortfristiga ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Kreditvärderingsinstitutens nervärderingar av tillgångar som låg till säkerhet för vissa typer av värdepapper (”asset-based securities”) ledde till ökade kapitalkrav för bankerna vilket i värsta fall kunde leda till insolvens (med påföljande behov av statliga ingripanden). Dessutom ledde detta till att bankerna inte kunde låna ut de medel till små- och medelstora företag som dessa så väl behövde. Två typer av ändringar avseende de så kallade riskvikterna för dessa ”asset-based securities” var således nödvändiga enligt slagorden ”mapping” (hänför sig till de så kallade mappningstabeller som finns avseende riskvikter) och capping” (införandet av tak för vissa riskvikter), varav åtminstone det sistnämnda krävde lagändringar. Dessa frågor var oerhört viktiga och slutsatserna borde ändras på motsvarande sätt.
Borg underströk att ändringar i de överenskomna slutsatserna skulle undvikas.
McCreevy konstaterade att den komplexa fråga som berörts hade tagits upp i slutsatserna från Europeiska rådet i juni. KOM kunde åta sig att titta närmare på frågan och återrapportera till Ekofin-rådet.
En minister uttryckte sitt stöd för DE:s position.
En minister uttryckte sitt stöd för slutsatserna. Det var viktigt att kapitaltäckningsreglerna inte urvattnades, däremot skulle MS behålla visst handlingsutrymme för att hantera specifika situationer.
En minister underströk att det inte fick bli fråga om att ge banker en möjlighet att skönmåla sina räkenskaper. Det var viktigt att se till att det var samstämmighet mellan kapitaltäckningsreglerna och redovisningsreglerna.
En minister uttryckte sin uppskattning för KOM:s vilja att titta vidare på frågan och underströk vikten av att KOM skulle titta närmare på tre aspekter: effekterna av de värderingar som företogs av kreditvärderingsinstitut, kapitaltäckningskraven och bankernas långivning till den reella ekonomin.
Trichet tillade att frågan också tagits upp i Basel-kommittén. Det var således viktigt att detta diskuterades vidare vid informella Ekofin i oktober (i närvaro av centralbankscheferna) och i Ekofin-rådet.
Borg sammanfattade att slutsatserna kunde antas utan ändringar och på ORDF:s uttryckliga fråga till Steinbrück gick denne med på att fotnoten togs bort. Som avtalats skulle KOM titta på frågan och återrapportera till informella Ekofin i oktober och Ekofin i oktober.
Dp 7 Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (begränsad krets)
a) Antagande av rättsakter inom ramen för förfarandet vid alltför
stora underskott
– Rådets beslut om fastställande av att det föreligger ett
alltför stort underskott i Lettland, Litauen, Malta, Polen och
Rumänien, i enlighet med artikel 104.6 i fördraget
– Rådets rekommendationer till Lettland, Litauen, Malta,
Ungern, Polen och Rumänien i syfte att få situationen med ett
alltför stort offentligt underskott att upphöra, i enlighet med
artikel 104.7 i fördraget
Borg konstaterade att rådet hade att ta ställning till inledandet av proceduren för alltförstora underskott för LV, LT, MT, PL och RO samt den uppdaterade rekommendationen riktad till HU.
Almunia (KOM) betonade vikten av att lägga fast horisontella principer i syfte att säkerställa att alla länder behandlades lika. Mot bakgrund av KOM:s vårprognos för 2009 föreslog KOM att rådet skulle besluta att LV skulle korrigeras sitt underskott till under 3% av BNP före utgången av 2012, LT skulle göra så före utgången av 2011, MT 2010, PL 2012 och RO 2011. Givet att den ekonomiska krisen slagit särskilt hårt mot HU var målet att korrigera underskottet 2009 inte längre realistiskt utan nu fastställt till 2011.
Trichet (ECB) uttryckte skepsis mot att ge HU en förlängd frist eftersom ECB inte ansåg att ett sådant beslut var i linje med regelverket.
En minister konstaterade att målet för den ekonomiska politiken i sitt land var att kunna införa euron 2012. Sänkta pensioner och höjd moms planerades i syfte att åtgärda underskottet. Ministern underströk vidare vikten av att samarbeta nära med arbetsmarknadens parter i syfte att nå konsensus kring nödvändiga åtgärder.
En minister uttryckte uppskattning för att EFK och KOM visat förståelse för landets utsatta situation. Hela 70% av landets BNP utgjordes av export – en komponent av BNP som kraftigt minskat till följd av den ekonomiska krisen. Konsolideringsåtgärderna de senaste två åren hade dessutom varit mycket kraftfulla vilket bidragit till minskad konsumtion. Ministern kritiserade kommissionens modell för att uppskatta potentiell tillväxt och ansåg att kommittén för ekonomisk politik skulle titta närmare på denna. Till exempel kom OECD och KOM fram till helt olika uppskattningar.
En minister beskrev landets två huvudsakliga problem: för högt underskott resp. för höga löner. Båda dessa problem skulle nu åtgärdas.
Lönerna i offentlig sektor skulle sänkas med 20% innevarande år och underskottet skulle minskas enligt programmet tills man nådde 3% nivån 2012.
En minister informerade om att de åtgärder som sätts in för att stärka banksektorn i landet inte var att betrakta som subventioner utan var helt marknadskonforma och utan statsstödsimplikationer.
Borg summerade med att konstatera att likabehandling av länder var viktigt, likaså att det var väsentligt att i Ekofinrådet även få till stånd diskussioner som tog upp långsiktiga problem snarare än att bara prata om kortsiktig problemlösning av teknisk karaktär. Borg konstaterade att rådet antagit beslut om att alltför stora underskott förelåg i de aktuella länderna.
b) Antagande av rådets yttranden om uppdateringar av
stabilitets- och konvergensprogram
Borg övergick till punkten om att anta yttranden om stabilitets- och konvergensprogrammen för BE, AT, SI, SK och RO. Han konstaterade att texterna överenskommits i EFK varför någon längre diskussion inte bedömdes som nödvändig.
Almunia (KOM) påpekade att BE inte kommit in med ett fullödigt program i tid vilket var allvarligt utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Nu skulle BE inkomma med kompletterande information senast den 20 september.
Trichet (ECB) gav KOM stöd och menade att det var av stor vikt att BE verkligen inkom med kompletterande information den 20 september.
Borg konkluderade att yttrandena över de aktuella ländernas program antagits av rådet.
Dp 8 Övriga frågor (begränsad krets)
– Budgetmål på medellång sikt samt implicita skulder
Borg gav ordet till Krizanic (SI) som begärt att frågan om medelfristiga mål skulle sättas upp på dagordningen.
Krizanic kritiserade den modell som låg till grund för beräkningarna av medelfristiga mål. Denna modell betraktades som obalanserad av SI eftersom MS med mycket låg skuldbörda på ett oproportionerligt sätt straffades för åldersrelaterade kostnader. Krizanic föreslog ett intervall på mellan 20-33% för andelen av de åldersberoende kostnaderna som skulle ingå i beräkningen av målet. Om inte detta var möjligt så ville SI ha ett undantag från modellen på samma sätt som EL fått.
Wieser (EFK ordf) noterade SI:s önskan att ändra vikten för åldersberoende kostnader men konstaterade att en överväldigande majoritet i EFK var emot.
Borg noterade SI:s ståndpunkt och konstaterade att det var viktigt att gå vidare med att genomföra det beslut som fattats av rådet 2005 och även att det var viktigt att MS genomförde pensionsreformer där så var påkallat. Vidare framhöll ordföranden att EFK skulle göra en första utvärdering av metoden under nästa år, vilket kunde ses som en rimlig eftergift åt SI.
_____________________
BILAGA
EKOFIN-RÅDETS MÖTE DEN 7 JULI 2009
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
11546/09 PTS A 32
3. Redovisning av ordförandeskapets arbetsprogram
– Offentlig debatt
11444/09 ECOFIN 480
4. Uppföljning av Europeiska rådets möte den 18–19 juni
5. Förberedelser inför G20-gruppens möten
– Diskussion
6. Procyklikalitet
– Rådets slutsatser
11478/09 ECOFIN 481 EF 99 DRS 49
11479/09 ECOFIN 482 EF 100 DRS 50
7. Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (begränsad krets)
a) Antagande av rättsakter inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott
– Rådets beslut om fastställande av att det föreligger ett alltför stort underskott i Lettland, Litauen, Malta, Polen och Rumänien, i enlighet med artikel 104.6 i fördraget
– Rådets rekommendationer till Lettland, Litauen, Malta, Ungern, Polen och Rumänien i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra, i enlighet med artikel 104.7 i fördraget
Lettland Malta
11656/09 ECOFIN 487 UEM 200 11372/09 ECOFIN 459 UEM 169
11657/09 ECOFIN 488 UEM 201 11373/09 ECOFIN 460 UEM 170
11659/09 ECOFIN 489 UEM 202 11395/09 ECOFIN 471 UEM 182
11660/09 ECOFIN 490 UEM 203 11396/09 ECOFIN 472 UEM 183
Litauen Polen
11378/09 ECOFIN 462 UEM 173 11382/09 ECOFIN 465 UEM 176
11379/09 ECOFIN 463 UEM 174 11383/09 ECOFIN 466 UEM 177
11397/09 ECOFIN 473 UEM 184 11399/09 ECOFIN 475 UEM 186
11398/09 ECOFIN 474 UEM 185 11400/09 ECOFIN 476 UEM 187
Ungern Rumänien
11394/09 ECOFIN 470 UEM 181 11385/09 ECOFIN 468 UEM 179
11404/09 ECOFIN 479 UEM 190 11386/09 ECOFIN 469 UEM 180
11401/09 ECOFIN 477 UEM 188
11402/09 ECOFIN 478 UEM 189
b) Antagande av rådets yttranden om uppdateringar av stabilitets- och konvergensprogram
Stabilitetsprogram Kommissionens rekommendation Utkast till rådets yttrande
BE 9235/09 UEM 145 11326/09 UEM 163 DS 388/09
AT 9157/09 UEM 153 11328/09 UEM 165 DS 390/09
SI 9677/09 UEM 151 11329/09 UEM 166 DS 392/09
SK 9844/09 UEM 152 11330/09 UEM 167 DS 391/09
Konvergensprogrammet Kommissionens rekommendation Utkast till rådets yttrande
RO 11375/09 UEM 171 11327/09 UEM 164 DS 389/09
8. Övriga frågor (begränsad krets)
– Budgetmål på medellång sikt samt implicita skulder
o
o o
p.m.
Måndagen den 6 juli 2009
17.00 Eurogruppen
Tisdagen den 7 juli 2009
9.00 Frukost
11.45 Ministermöte (ekonomiska och finansiella frågor) för unionen för Medelhavsområdet
13.30 (ca) Ministermöte under lunch om faciliteten för investering och partnerskap för Europa–Medelhavsområdet (Femip)
________________________
Offentlig debatt enligt artikel 8.4 i rådets arbetsordning
vid Europeiska Unionen
13 juli 2009
Till: Riksdagen
Ekofin-rådet den 7 juli 2009: Mötesrapport
Mötet leddes av finansminister Anders Borg.
Dagordningen för Ekofin-mötet finns fogad till rapporten som bilaga 1.
Sammanfattning
2. Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan antogs.
3. Redovisning av ordförandeskapets arbetsprogram
Borg redovisade prioriteringarna för ordförandeskapets Ekofinprogram:
- förbättrad tillsyn
- återskapa sunda offentliga finanser
- tackla utmaningar på arbetsmarknaden
- stärka Lissabonstrategin
- göra framsteg i klimatförhandlingarna
Därutöver skulle G20 förberedelser utgöra en viktig punkt.
4. Uppföljning av Europeiska rådets möte den 18–19 juni
Borg redogjorde för uppföljningen med fokus på tillsyn resp. finansiering av klimatförändringar. Beträffande tillsyn meddelade KOM att nästa steg i processen var antagandet av de relevanta lagförslagen vilka KOM avsåg att lägga fram den 23 september. Angående klimatfrågan redogjorde Borg för processen fram till Köpenhamn där såväl Ekofin- som Miljörådet skulle vara inblandade.
5. Förberedelser inför G20-gruppens möten
Borg betonade vikten av EU-koordinering inför toppmötet i Pittsburgh den 24-25 september. Väntade inlägg kom från KOM och UK. Lagarde (FR) framhöll att koordinering även borde ske med länderna i medelhavsunionen. Eventuellt skulle ett dokument om framsteg som gjorts sedan Londontoppmötet tas fram av UK.
6. Procyklikalitet
Slutsatserna antogs utan ändringar. Dessutom övertalades DE att ta bort "sin" fotnot om vikten av kortfristiga och snabba ändringar i kapitaltäckningsreglerna. KOM gavs i uppdrag att titta närmare på tre frågor i ljuset av det aktuella läget: effekterna av värdering av externa kreditvärderingsinstitut, kapitaltäckningskraven och bankernas långivning till den reella ekonomin. KOM skulle återrapportera till informella Ekofin den 1- 2 oktober och Ekofin den 20 oktober.
7. Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (begränsad krets)
a) Antagande av rättsakter inom ramen för förfarandet vid alltför
stora underskott
Huvudpunkten vid mötet. KOM och ECB betonade vikten av att värna stabilitets- och tillväxtpakten och principen att alla länder skulle behandlas lika. LV, LT, HU, MT, PL och RO fick rekommendationer av rådet om att vidta inledande åtgärder senast den 7 januari 2010 för att komma tillrätta med sina underskott inom beslutade frister. HU fick förlängd frist med att korrigera sitt underskott till 2011.
Vidare informerade KOM att de kommer att anta ett förslag till reviderat beslut om finansiellt stöd till LV som sedan kommer att snabbehandlas i rådet för att möjliggöra den planerade utbetalningen den 27 juli.
b) Antagande av rådets yttranden om uppdateringar av
stabilitets- och konvergensprogram
Rådet antog yttranden om årliga uppdateringar av stabilitets- och konvergensprogram för BE, AT, RO (konvergensprogram), SK och SI.
8.
Övriga frågor (begränsad krets)
Rådet noterade en fråga som tillkommit på slovenskt initiativ beträffande medelfristiga budgetmål (MTO). SI uttryckte missnöje över den metod som MS ska använda när de formulerar sina medelfristiga mål. Borg konstaterade att det var viktigt att gå vidare med att genomföra det beslut som fattats av rådet 2005 och även att det var viktigt att MS genomförde pensionsreformer där så var påkallat.
Dp 1 Godkännande av den preliminära dagordningen
Dagordningen godkändes.
Dp 2 Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan (11546/09) antogs.
Dp 3 Redovisning av ordförandeskapets arbetsprogram
– Offentlig debatt
Borg redogjorde för ordförandeskapsprioriteringarna på Ekofin-rådets område: förbättrad tillsyn och reglering av finansmarknaderna, återgång till sunda offentliga finanser, möta utmaningarna på arbetsmarknaden, hantera finansiella aspekter av klimatförhandlingarna, och att ge förnyad kraft åt Lissabonstrategin. Därutöver kommer det svenska ordförandeskapet att ge hög prioritet åt G20-förberedelser.
Almunia (KOM) välkomnade programmet och instämde i behovet att diskutera så kallade ”exit-strategier”, dvs. hur en återgång till sunda offentliga finanser kunde ske. En rad länder väntades bli föremål för proceduren för alltför stora underskott under det svenska ordförandeskapet. Vidare betonade Almunia vikten av att nå framsteg vad gällde de finansiella aspekterna av klimatförhandlingarna. På detta område avsåg KOM att presentera förslag inför toppmötet i Köpenhamn.
McCreevy (KOM) välkomnade även han programmet och lyfte fram det arbete om finansiell tillsyn som kommer att bedrivas under det svenska ordförandeskapet. Han meddelade att kommissionens lagstiftningsförslag på området skulle presenteras den 23 september.
En minister framhöll vikten av att framsteg gjordes på området finansiell tillsyn. Även strategier för budgetkonsolidering, klimatförhandlingarna och Lissabonstrategin var mycket angelägna för det inkommande spanska ordförandeskapet.
En minister uttryckte sin uppskattning för programmet och tillade att IAS 39, som bl.a. behandlade tidpunkten för när ett finansiellt instrument skulle redovisas, borde diskuteras av ministrarna. Vidare kunde det övervägas att genomföra en principdiskussion om erfarenheterna av EU-koordinering av åtgärder som MS vidtagit med anledning av den finansiella krisen.
En minister ansåg att länken mellan de som utöver tillsyn och de som får stå för eventuella budgetmässiga kostnaderna för att åtgärda uppkomna problem på finansmarknaderna inte fick brytas.
Borg tackade för inläggen och det stöd som uttalats för det svenska ordförandeskapsprogrammet.
Dp 4 Uppföljning av Europeiska rådets möte den 18–19 juni
Borg informerade om hur man avsåg att följa upp slutsatserna från Europeiska rådet med fokus på dels frågan om finansiell tillsyn, dels området finansiering av klimatförändringar.
Beträffande finansiell tillsyn nämnde Borg nämnde att Europeiska rådet hade enats om starka och tydliga slutsatser avseende den nya tillsynsstrukturen, en fråga som var av mycket stor betydelse.
McCreevy (KOM) kommenterade kort att KOM just nu arbetade på lagstiftningsförslagen och avsåg att anta dessa den 23 september 2009.
Borg informerade vidare om att frågan om finansiering av klimatförändringarna i upptakten till Köpenhamnsmötet i december skulle komma att beröra såväl Ekofin-rådet som Miljörådet, där finansministrarna skulle få ett särskilt ansvar för de finansiella aspekterna av klimatfrågan.
Almunia (KOM) och Trichet (ECB) delade ordförandeskapets syn på uppföljningen.
Dp 5 Förberedelser inför G20-gruppens möten
– Diskussion
Borg redogjorde för sin syn på förberedelserna av G20 mötet i september vilka skulle läggas upp på ett sådant sätt så att det europeiska inflytandet kunde maximeras. Ordförandeskapet fäste stor vikt vid G20 arbetet och skulle arbeta aktivt för att få till stånd en koordinerad EU-position.
Viktiga frågor som kunde komma upp vid toppmötet i Pittsburgh var bl.a. reformer av internationella finansiella institutioner, tillsyn av de finansmarknaderna och möjligen finansieringsaspekter av klimatförändringarna. På samtliga dessa områden var det angeläget att få till stånd en enhetlig EU-position. Ordförandeskapet avsåg att arbeta nära tillsammans med KOM, ordförandeskapet i G20 och Ekofin-rådet för att kunna presentera och försvara en EU-position vid kommande möten. Ett viktigt led i förberedelserna av kommande G20 möten utgjordes av det informella finansministermötet som skulle äga rum i Bryssel den 2 september.
Darroch (UK) prioriterade att genomföra de åtgärder som beslutats i London innan mötena med G20 finansministrarna den 4-5 september och Pittsburgh den 24-25 september. Medan Londonmötet hade fokuserat på omedelbar krishantering låg utmaningen nu i att säkerställa en uthållig och stadig återhämtning. Vid G20 ställföreträdarmötet i Basel hade framsteg gjorts och man hade bl.a. enats om att IMF skulle arbeta med riktlinjer för hur en mer balanserad och stabil tillväxt kunde uppnås. UK avsåg att ta fram ett papper med förslag om IMF styrning (governance) inför G20-mötet i Pittsburgh. Dessutom skulle eventuellt ett dokument om framsteg som gjorts sedan Londontoppmötet tas fram av UK.
En minister framhöll att koordinering även borde ske med länderna i Medelhavsunionen (UfM). Vidare fruktade denne att agendan var alltför omfattande för att framsteg skulle kunna nås på samtliga områden – det fanns ett behov av tydligare fokus. Ministern frågade UK om pappret om framsteg skulle göras tillgängligt för alla inför Pittsburgh. UK replikerade att detta var avsikten.
Borg noterade ministern önskemål om att göra länderna i Medelhavsunionen delaktiga i koordineringen. Han tackade för informationen från UK och konstaterade att tidschemat var mycket pressat fram till Pittsburgh och att en EU-position skulle tas fram.
Dp 6 Procyklikalitet
– Rådets slutsatser
Efter inledande allmänna kommentarer och stöd för slutsatserna från KOM, EFK och ECB, samt kommentarer från FR avseende vikten av att IASB (International Accounting Standards Board) antog de nödvändiga ändringarna i redovisningsreglerna tog Steinbrück (DE) som väntat ordet och pläderade starkt för behovet av snabba och kortfristiga ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Frågan löstes ut genom att KOM gavs i uppdrag att undersöka frågan.
McCreevy (KOM) inledde med att konstatera att man till fullo stödde utkastet till slutsatser. Ändringar i kapitaltäckningsreglerna avseende bland annat avlöningssystem skulle läggas fram i juli. Regler som tillät banker att göra avsättningar i goda tider som sedan kunde tas i anspråk i sämre tider (”dynamic provisioning”) skulle läggas fram i oktober. McCreevy framhöll också nödvändigheten av att IASB fortsatte sitt arbete avseende snabba ändringar i redovisningsreglerna.
Wieser (EFK ordf) redogjorde kort för rapporten som låg till grund för slutsatserna och nämnde de långa diskussionerna i EFK avseende utkastet till slutsatser. Alla MS var ense om att avsaknaden av möjligheten för banker att skapa anti-cykliska buffertar hade fått allvarliga konsekvenser och höll med om vikten av framåtblickande avsättningar (”forward-looking provisioning”). En majoritet av MS förespråkade en lösning i form av ”dynamic provisioning”. Wieser underströk att det var viktigt att fortsätta att pressa IASB för snabba ändringar, men framhöll att det möjligen inte var tillräckligt att ändra redovisningsreglerna. Wieser noterade att det förelåg en viss asymmetri mellan de europeiska och de amerikanska reglerna och underströk avslutningsvis att slutsatserna var av avgörande betydelse och sände ett viktigt budskap inte bara internt inom EU utan också i ljuset av G20-arbetet.
En minister underströk betydelsen av slutsatserna, framför allt i ljuset av tendenserna inom finansindustrin att nu vilja falla tillbaka i gamla hjulspår avseende framför allt avlöningssystemen. Ministern pläderade även för vikten av snabba ändringar i redovisningsreglerna och föreslog att Herr Tweedie (ordförande i IASB) återigen skulle bjudas in till Ekofin för att avrapportera om det pågående arbetet.
Trichet (ECB) uttryckte sitt fulla stöd för slutsatserna och rapporten och underströk ett flertal gånger betydelsen av likvärdiga konkurrensförutsättningar (”level playing field”). Det var viktigt att arbeta för globala lösningar och ECB gav här sitt stöd för arbetet i KOM och IASB.
Trichet hänvisade även till de pågående arbetet i Basel-kommittén och vikten av att finna lösningar som medgav utjämningar över hela konjunkturcykeln. Kreditvärderingsinstituten och inverkan av deras verksamhet var en viktig aspekt att titta närmare på. Avslutningsvis uttryckte Trichet sitt stöd för vad som tidigare sagts avseende avlöningssystem.
En minister frågade sig om slutsatserna var tillräckliga i ljuset av den aktuella situationen. Två frågor behövde särskiljas, i) vikten av att ändra redovisningsreglerna i tid för bankernas redovisning för det sista kvartalet för 2009 och ii) behovet av snabba och kortfristiga ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Kreditvärderingsinstitutens nervärderingar av tillgångar som låg till säkerhet för vissa typer av värdepapper (”asset-based securities”) ledde till ökade kapitalkrav för bankerna vilket i värsta fall kunde leda till insolvens (med påföljande behov av statliga ingripanden). Dessutom ledde detta till att bankerna inte kunde låna ut de medel till små- och medelstora företag som dessa så väl behövde. Två typer av ändringar avseende de så kallade riskvikterna för dessa ”asset-based securities” var således nödvändiga enligt slagorden ”mapping” (hänför sig till de så kallade mappningstabeller som finns avseende riskvikter) och capping” (införandet av tak för vissa riskvikter), varav åtminstone det sistnämnda krävde lagändringar. Dessa frågor var oerhört viktiga och slutsatserna borde ändras på motsvarande sätt.
Borg underströk att ändringar i de överenskomna slutsatserna skulle undvikas.
McCreevy konstaterade att den komplexa fråga som berörts hade tagits upp i slutsatserna från Europeiska rådet i juni. KOM kunde åta sig att titta närmare på frågan och återrapportera till Ekofin-rådet.
En minister uttryckte sitt stöd för DE:s position.
En minister uttryckte sitt stöd för slutsatserna. Det var viktigt att kapitaltäckningsreglerna inte urvattnades, däremot skulle MS behålla visst handlingsutrymme för att hantera specifika situationer.
En minister underströk att det inte fick bli fråga om att ge banker en möjlighet att skönmåla sina räkenskaper. Det var viktigt att se till att det var samstämmighet mellan kapitaltäckningsreglerna och redovisningsreglerna.
En minister uttryckte sin uppskattning för KOM:s vilja att titta vidare på frågan och underströk vikten av att KOM skulle titta närmare på tre aspekter: effekterna av de värderingar som företogs av kreditvärderingsinstitut, kapitaltäckningskraven och bankernas långivning till den reella ekonomin.
Trichet tillade att frågan också tagits upp i Basel-kommittén. Det var således viktigt att detta diskuterades vidare vid informella Ekofin i oktober (i närvaro av centralbankscheferna) och i Ekofin-rådet.
Borg sammanfattade att slutsatserna kunde antas utan ändringar och på ORDF:s uttryckliga fråga till Steinbrück gick denne med på att fotnoten togs bort. Som avtalats skulle KOM titta på frågan och återrapportera till informella Ekofin i oktober och Ekofin i oktober.
Dp 7 Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (begränsad krets)
a) Antagande av rättsakter inom ramen för förfarandet vid alltför
stora underskott
– Rådets beslut om fastställande av att det föreligger ett
alltför stort underskott i Lettland, Litauen, Malta, Polen och
Rumänien, i enlighet med artikel 104.6 i fördraget
– Rådets rekommendationer till Lettland, Litauen, Malta,
Ungern, Polen och Rumänien i syfte att få situationen med ett
alltför stort offentligt underskott att upphöra, i enlighet med
artikel 104.7 i fördraget
Borg konstaterade att rådet hade att ta ställning till inledandet av proceduren för alltförstora underskott för LV, LT, MT, PL och RO samt den uppdaterade rekommendationen riktad till HU.
Almunia (KOM) betonade vikten av att lägga fast horisontella principer i syfte att säkerställa att alla länder behandlades lika. Mot bakgrund av KOM:s vårprognos för 2009 föreslog KOM att rådet skulle besluta att LV skulle korrigeras sitt underskott till under 3% av BNP före utgången av 2012, LT skulle göra så före utgången av 2011, MT 2010, PL 2012 och RO 2011. Givet att den ekonomiska krisen slagit särskilt hårt mot HU var målet att korrigera underskottet 2009 inte längre realistiskt utan nu fastställt till 2011.
Trichet (ECB) uttryckte skepsis mot att ge HU en förlängd frist eftersom ECB inte ansåg att ett sådant beslut var i linje med regelverket.
En minister konstaterade att målet för den ekonomiska politiken i sitt land var att kunna införa euron 2012. Sänkta pensioner och höjd moms planerades i syfte att åtgärda underskottet. Ministern underströk vidare vikten av att samarbeta nära med arbetsmarknadens parter i syfte att nå konsensus kring nödvändiga åtgärder.
En minister uttryckte uppskattning för att EFK och KOM visat förståelse för landets utsatta situation. Hela 70% av landets BNP utgjordes av export – en komponent av BNP som kraftigt minskat till följd av den ekonomiska krisen. Konsolideringsåtgärderna de senaste två åren hade dessutom varit mycket kraftfulla vilket bidragit till minskad konsumtion. Ministern kritiserade kommissionens modell för att uppskatta potentiell tillväxt och ansåg att kommittén för ekonomisk politik skulle titta närmare på denna. Till exempel kom OECD och KOM fram till helt olika uppskattningar.
En minister beskrev landets två huvudsakliga problem: för högt underskott resp. för höga löner. Båda dessa problem skulle nu åtgärdas.
Lönerna i offentlig sektor skulle sänkas med 20% innevarande år och underskottet skulle minskas enligt programmet tills man nådde 3% nivån 2012.
En minister informerade om att de åtgärder som sätts in för att stärka banksektorn i landet inte var att betrakta som subventioner utan var helt marknadskonforma och utan statsstödsimplikationer.
Borg summerade med att konstatera att likabehandling av länder var viktigt, likaså att det var väsentligt att i Ekofinrådet även få till stånd diskussioner som tog upp långsiktiga problem snarare än att bara prata om kortsiktig problemlösning av teknisk karaktär. Borg konstaterade att rådet antagit beslut om att alltför stora underskott förelåg i de aktuella länderna.
b) Antagande av rådets yttranden om uppdateringar av
stabilitets- och konvergensprogram
Borg övergick till punkten om att anta yttranden om stabilitets- och konvergensprogrammen för BE, AT, SI, SK och RO. Han konstaterade att texterna överenskommits i EFK varför någon längre diskussion inte bedömdes som nödvändig.
Almunia (KOM) påpekade att BE inte kommit in med ett fullödigt program i tid vilket var allvarligt utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Nu skulle BE inkomma med kompletterande information senast den 20 september.
Trichet (ECB) gav KOM stöd och menade att det var av stor vikt att BE verkligen inkom med kompletterande information den 20 september.
Borg konkluderade att yttrandena över de aktuella ländernas program antagits av rådet.
Dp 8 Övriga frågor (begränsad krets)
– Budgetmål på medellång sikt samt implicita skulder
Borg gav ordet till Krizanic (SI) som begärt att frågan om medelfristiga mål skulle sättas upp på dagordningen.
Krizanic kritiserade den modell som låg till grund för beräkningarna av medelfristiga mål. Denna modell betraktades som obalanserad av SI eftersom MS med mycket låg skuldbörda på ett oproportionerligt sätt straffades för åldersrelaterade kostnader. Krizanic föreslog ett intervall på mellan 20-33% för andelen av de åldersberoende kostnaderna som skulle ingå i beräkningen av målet. Om inte detta var möjligt så ville SI ha ett undantag från modellen på samma sätt som EL fått.
Wieser (EFK ordf) noterade SI:s önskan att ändra vikten för åldersberoende kostnader men konstaterade att en överväldigande majoritet i EFK var emot.
Borg noterade SI:s ståndpunkt och konstaterade att det var viktigt att gå vidare med att genomföra det beslut som fattats av rådet 2005 och även att det var viktigt att MS genomförde pensionsreformer där så var påkallat. Vidare framhöll ordföranden att EFK skulle göra en första utvärdering av metoden under nästa år, vilket kunde ses som en rimlig eftergift åt SI.
_____________________
BILAGA
EKOFIN-RÅDETS MÖTE DEN 7 JULI 2009
1. Godkännande av den preliminära dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
11546/09 PTS A 32
3. Redovisning av ordförandeskapets arbetsprogram
– Offentlig debatt
11444/09 ECOFIN 480
4. Uppföljning av Europeiska rådets möte den 18–19 juni
5. Förberedelser inför G20-gruppens möten
– Diskussion
6. Procyklikalitet
– Rådets slutsatser
11478/09 ECOFIN 481 EF 99 DRS 49
11479/09 ECOFIN 482 EF 100 DRS 50
7. Genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (begränsad krets)
a) Antagande av rättsakter inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott
– Rådets beslut om fastställande av att det föreligger ett alltför stort underskott i Lettland, Litauen, Malta, Polen och Rumänien, i enlighet med artikel 104.6 i fördraget
– Rådets rekommendationer till Lettland, Litauen, Malta, Ungern, Polen och Rumänien i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra, i enlighet med artikel 104.7 i fördraget
Lettland Malta
11656/09 ECOFIN 487 UEM 200 11372/09 ECOFIN 459 UEM 169
11657/09 ECOFIN 488 UEM 201 11373/09 ECOFIN 460 UEM 170
11659/09 ECOFIN 489 UEM 202 11395/09 ECOFIN 471 UEM 182
11660/09 ECOFIN 490 UEM 203 11396/09 ECOFIN 472 UEM 183
Litauen Polen
11378/09 ECOFIN 462 UEM 173 11382/09 ECOFIN 465 UEM 176
11379/09 ECOFIN 463 UEM 174 11383/09 ECOFIN 466 UEM 177
11397/09 ECOFIN 473 UEM 184 11399/09 ECOFIN 475 UEM 186
11398/09 ECOFIN 474 UEM 185 11400/09 ECOFIN 476 UEM 187
Ungern Rumänien
11394/09 ECOFIN 470 UEM 181 11385/09 ECOFIN 468 UEM 179
11404/09 ECOFIN 479 UEM 190 11386/09 ECOFIN 469 UEM 180
11401/09 ECOFIN 477 UEM 188
11402/09 ECOFIN 478 UEM 189
b) Antagande av rådets yttranden om uppdateringar av stabilitets- och konvergensprogram
Stabilitetsprogram Kommissionens rekommendation Utkast till rådets yttrande
BE 9235/09 UEM 145 11326/09 UEM 163 DS 388/09
AT 9157/09 UEM 153 11328/09 UEM 165 DS 390/09
SI 9677/09 UEM 151 11329/09 UEM 166 DS 392/09
SK 9844/09 UEM 152 11330/09 UEM 167 DS 391/09
Konvergensprogrammet Kommissionens rekommendation Utkast till rådets yttrande
RO 11375/09 UEM 171 11327/09 UEM 164 DS 389/09
8. Övriga frågor (begränsad krets)
– Budgetmål på medellång sikt samt implicita skulder
o
o o
p.m.
Måndagen den 6 juli 2009
17.00 Eurogruppen
Tisdagen den 7 juli 2009
9.00 Frukost
11.45 Ministermöte (ekonomiska och finansiella frågor) för unionen för Medelhavsområdet
13.30 (ca) Ministermöte under lunch om faciliteten för investering och partnerskap för Europa–Medelhavsområdet (Femip)
________________________
Offentlig debatt enligt artikel 8.4 i rådets arbetsordning