dp.8 rådspm Galileo
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:8404 Till p. 2-3 (Transport, telekommunikation och energi)
Rådspromemoria | ||
2007-11-15 | ||
Näringsdepartementet |
Rådets möte (TTE) den 29-30 november 2007
Rubrik: Globala satellitnavigeringssystem (GALILEO)
- Rådets slutsatser
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2006/07:FPM106
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: den 28 september 2007.
Bakgrund
Kommissionen presenterade den 19 september ett meddelande om läget för Galileoprogrammet där en omdirigering av programmet redovisas jämte ett förslag till en förordning om genomförandet. Dessutom presenterades ett meddelande och ett förslag till beslut att revidera den fleråriga budgetramen i syfte att finansiera Galileo och det Europeiska tekniska institutet (EIT). Förslaget att revidera den fleråriga budgetramen innebär att de ytterligare 2,4 miljarder euro som krävs under perioden 2007-2013 finansieras genom att hämtas från marginaler (i år och 2008).
Europeiska rådet erinrade om programmets strategiska betydelse för gemenskapen vid sitt möte 21-22 juni 2007 och efterlyste ett integrerat beslut om genomförandet av programmet hösten 2007.
I syfte att ta ett sådant integrerat beslut, antog kommissionen den 19 september ett meddelande om läget för Galileoprogrammet där en omdirigering av programmet redovisas jämte ett förslag till en förordning om dels genomförandet och dels finansieringen av EU:s satellitnavigeringssystem Galileo och EGNOS.
Ordförandeskapets avsikt är att behandla finansieringsfrågan i EKOFIN och genomförandet i TTE-rådet före Europeiska rådets möte den 13-14 december då det integrerade beslutet om fortsättningen ska fattas.
Tiden medger inte att rådet antar en allmän inriktning för förordningen om genomförandet av satellitnavigeringsprogrammet före december i år. Ordförandeskapet har därför valt att föreslå slutsatser som anger huvuddragen för programmets fortsättning och som sedan kommer att bli vägledande för rådets behandling av förordningen. De viktiga frågorna att ta ställning till är främst formerna för programmets framtida styrning och kriterierna för upphandlingen av programmet under uppbyggnadsfasen.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådets slutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar att en översyn görs av styrningen av programmet i syfte att nå en tydlig sammanhållen offentlig styrning.
Sverige välkomnar även att tydliga riktlinjer fastställs för upphandling. Dessa får inte utestänga eller på annat sätt diskriminera företag från konkurrens om objekt som de utvecklat inom ESA:s utvecklingsprogram för Galileo. Svensk industri har i hård konkurrens vunnit ett antal kvalificerade utvecklingskontrakt inom ramen för ESA:s Galileoprogram. Det är av central betydelse att samtliga de resulterande produkterna får offereras på rättvisa villkor i den kommande upphandlingen.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte behandlat förordningen.
Förslaget
Rådets slutsatser syftar till att förbereda förhandlingar i rådet om utformningen av kommissionens ändrade förslag till förordning om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo), KOM(2007) 535.
Förslaget till rådets slutsatser behandlar i stora drag de viktigaste grunderna i förordningen.
Rådets och Europarlamentets roll
Rådet och Europarlamentet föreslås kvarstå som yttersta politiska beslutsfattande organ och budgetmyndighet. Den politiska styrningen av projektet ske genom en särskild programkommitté som regleras genom kommittologiregler.
Programkommittén skall ges en programöversikt och vägledning i alla viktigare frågor som rör programmet.
Kommissionens roll
Kommissionen förslås axla projektledningsansvaret för hela Galileoprogrammet. Kommissionen menar att ett samlat ansvar på en övergripande projektledning minskar risken för splittrat ansvar och andra negativa strukturella konsekvenser.
Tillsynsmyndighetens, GSA:s roll
GSA:s uppdrag var ursprungligen tänkt att främst representera den offentliga sidan gentemot den tidigare tänkta koncessionären.
Istället föreslås nu att den rollen ersätts med att förbereda marknaden för satellitnavigeringstjänster. GSA behåller sin roll som certifieringsorgan och ackrediteringsmyndighet. GSA:s roll stärks att bistå kommissionens projektledningsverksamhet och kommissionens arbete med att se över befintlig lagstiftning som berörs av Galileoprogrammet i form av nya krav på interoperabilitet med mera.
En ny förordning för att anpassa GSA:s roll kommer att behöva tas fram i ett senare skede.
Europeiska rymdorganisationen ESA:s roll
Mot bakgrund av ESA:s ackumulerade erfarenhet och tekniska kunnande på området, föreslås att EU ingår avtal med ESA. ESA får till uppgift att upphandla från industrin. Avtalet med ESA skall noggrant ange upphandlingsregler, ägarförhållanden, graden av delegation till ESA i form av beslutsrätt och rapporteringsskyldighet till EU etc.
Upphandlingskriterier
Gemenskapens upphandlingsregler skall respekteras och en öppen konkurrens genom hela försörjningskedjan ska bidra till ett brett deltagande bland medlemsstaterna. Upphandlingarna ska ske på ett transparent sätt och information ska säkerställas så att alla potentiella kandidater kan konkurrera på rättvisa villkor.
Samtidigt ska de investeringar och resultat som vunnits under definitionsfasen tas till vara på bästa möjliga sätt för projektet.
Upphandlingarna ska ske uppdelat för att undvika att ett eller få bolag dominerar hela projektet.
Upphandlingar ska ske under konkurrens i alla delar av programmet och dubbla leverantörer ska tillämpas där så är möjligt för att bevara konkurrensen även på sikt. Syftet är att optimera effektivitet, pressa kostnaderna, minska beroendeförhållanden och minska risker
Systemets strategiska betydelse ska beaktas genom att skyddskrav och exportkontrollregimer tillämpas.
Ägande
Gemenskapen vidhåller ägandet av alla materiella och immateriella tillgångar i GALILEO och EGNOS.
Fortsättning av programmet
Fortsättningen av programmet under den kommersiella driften av programmet ska beslutas i ett senare skede efter uppföljande analys av uppbyggnadsfasen.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
-
Ekonomiska konsekvenser
Sverige hävdar sig väl i fråga om upphandling för projektet relativt sin storlek i befolkning och budgetandel. Svenska företag har deltagit aktivt och beställningar kan förväntas i uppbyggnaden av programmet. Svenska företag (SAAB Space) har beställningar av mycket högvärdig utrustning som skall sitta i varje satellit (sammanlagt 60 satelliter över programmets hela livstid fram till 2030 eller senare) och vitala komponenter under utvecklingsfasen för systemet, vilket gör projektet till ett viktigt område för svensk rymdindustri under överskådlig framtid.
Sverige har även gynnats genom att en av de fem huvudmarkstationerna för systemet (den enda på den europeiska kontinenten) är under uppbyggnad i Kiruna som skall drivas av Rymdbolaget.
Övrigt