dp.5 rådsPM CO2-krav
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:13740 Till p. 2 (Miljö)Från Miljödepartementet
Bilaga 3 | ||
Rådspromemoria | ||
2008-02-22 | ||
Miljödepartementet |
Enheten för miljökvalitet |
Rådets möte (miljö) den 3 mars 2008
Dagordningspunkt 5
Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (R)
Dokument: 6418/08 ENV 92 ENT 26 CODEC 191
Tidigare dokument: Faktapromemoria 2007/08:FPM74
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Förslaget till förordning har ej tidigare behandlats.
Bakgrund
Förslaget bygger på rådsslutsatserna om det meddelande om gemenskapens strategi för minskade koldioxidutsläpp från lätta bilar som föregick förslaget till förordning och som antogs av miljörådet i juni 2007. Förslaget utgör en del av gemenskapens integrerade åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från personbilar. Miljörådet fastställde ett bindande EU-mål på 120 g koldioxid/km i genomsnitt för den nya fordonsparken till 2012. Dessutom fastställde miljörådet att den europeiska bilindustrin kan vinna konkurrensfördelar med ambitiösa koldioxidkrav och att kraven ska utformas på ett så neutralt sätt som möjligt sett ut konkurrenssynpunkt mellan olika biltillverkare.
Den 19 december 2007 lämnade kommissionen detta förslag till förordning med syftet att reglera hur biltillverkarna ska nå sitt mål på 130 g koldioxid/km i genomsnitt till 2012. Förordningen kommer att kompletteras med förslag på hur de återstående 10 g koldioxid/km kan uppnås.
Vid miljörådsmötet den 3 mars avser ordförandeskapet hålla en debatt om den förslagna förordningen utifrån två frågor:
1. Är ministrarna ense om att kommissionens förslag om utsläppsnormer för nya personbilar respekterar de kriterier som rådet anger i sina slutsatser om resultatet av översynen av gemenskapens strategi för att minska koldioxidutsläppen från bilar?
2. Vad kan konkret göras för att ytterligare förbättra balansen mellan de olika inslagen i förslaget för att dess miljömål ska kunna uppfyllas?
Rättslig grund och beslutsförfarande
Förordningen baseras på artikel 95 i fördraget (inre marknad). Dessa regler beslutas med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande.
Svensk ståndpunkt
Svar på fråga 1:
Regeringen ser positivt på kommissionens förslag och anser att de uppfyller kravet på ambitiösa koldioxidkrav för personbilar. Regeringen anser att kommissionens förslag att nå det genomsnittliga målet på 130 g koldioxid/km med hjälp av en gränsvärdeskurva som funktion av bilens vikt uppfyller rådets slutsatser från juni 2007 vad avser att undvika obefogade konkurrenssnedvridningar mellan biltillverkarna.
Dessutom anser regeringen att förslaget till lutning på gränsvärdeskurvan är väl avvägt i fråga om olika biltillverkares möjligheter att minska utsläppen. Både ur miljö- och konkurrenssynpunkt är det viktigt att koldioxidkraven omfattar såväl tunga premiumbilar som lätta småbilar.
Vidare stödjer regeringen principen med en straffavgift och att den successivt höjs med start 2012, men har ännu inte tagit ställning till de föreslagna avgiftsnivåerna. En straffavgift är att föredra framför ett slutet handelssystem för biltillverkarna, eftersom biltillverkaren då inte behöver betala till konkurrenterna, vilket skulle påverka konkurrensen ännu mer.
Regeringen accepterar också möjligheten för biltillverkarna att bilda pooler för att på ett mer kostnadseffektivt sätt nå det specifika utsläppsmålet.
Svar på fråga 2:
Regeringen anser att förslaget bör kompletteras med koldioxidkrav för lätta lastbilar och distributionsbilar (så kallade nyttofordon).
För att bättre återspegla de verkliga koldioxidutsläppen anser regeringen att kontrollen av överensstämmelsen hos fordon i drift, som idag gäller för avgasutsläppen, hädanefter även bör omfatta kontroll av bilens koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning.
Vidare saknar regeringen en förklaring till hur koldioxidutsläppen från bilar som kan certifieras på två drivmedel ska beräknas. Får tillverkaren välja drivmedel eller ska ett medelvärde användas?
Därtill menar regeringen att bilar som kan certifieras på biodrivmedel bör kunna tillgodoräkna sig att deras koldioxidutsläpp delvis är koldioxidneutrala vid fastställandet av bilarnas specifika utsläppsmål, samtidigt som det bör finnas incitament för effektivitet även för fordon som drivs med förnybara drivmedel.
Dessutom ställer sig regeringen frågande till huruvida det är nödvändigt med ett undantag för små oberoende biltillverkare och om det inte vore bättre ur konsumentsynpunkt att jämföra bilens koldioxidutsläpp med EU-målet för 2012, istället för med bilens specifika utsläppsmål.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har ännu inte påbörjat behandlingen av förslaget.
Förslaget
Förordningen har som målsättning att genom ett harmoniserat regelsystem dels trygga den inre marknadens funktion för personbilar, dels nå ett genomsnittligt koldioxidutsläpp från nya personbilar på 130 g/km till 2012.
Enligt förslaget ska det genomsnittliga målet på 130 g koldioxid/km nås med hjälp av en gränsvärdeskurva. Gränsvärdeskurvan ger varje ny bil ett specifikt utsläppsmål utifrån bilens vikt. Den föreslagna lutningen på kurvan innebär att tunga premiumbilar måste minska sina utsläpp proportionellt sett mer än lätta småbilar.
Från och med den 1 januari 2012 ska biltillverkaren tillförsäkra att det genomsnittliga utsläppet av koldioxid inte överstiger tillverkarens specifika utsläppsmål för de tillverkade bilarna.
Vidare föreslås en möjlighet för biltillverkarna att bilda pooler för att tillsammans nå respektive utsläppsmål. Om två eller flera biltillverkare bildar en pool ska poolen betraktas som en biltillverkare och ges ett specifikt utsläppsmål.
Medlemsstaterna blir från och med den 1 januari 2010 skyldiga att föra register över nybilsförsäljningen och årligen rapportera till kommissionen. Kommissionen ska i sin tur upprätta ett centralt register och rapportera om utsläppen från personbilar.
Biltillverkare som överskrider sitt specifika utsläppsmål beläggs med en straffavgift. Straffavgiften börjar gälla från och med 2012 och avses höjas successivt under fyra år. Intäkterna från straffavgifterna förslås gå till EU-budgeten.
Små oberoende biltillverkare med volymer mindre än 10 000 personbilar per år ska enligt förslaget kunna ansöka om ett undantag från det specifika utsläppsmålet. Ett undantag får medges för en period om längst fem år.
Slutligen föreslås att biltillverkaren från och med den 1 januari 2010 ska ange skillnaden mellan bilens koldioxidutsläpp och det specifika utsläppsmålet för bilen i samband med marknadsföring av nya bilar, detta som ett komplement till nuvarande krav på konsumentinformation vid marknadsföring av nya bilar enligt direktiv 1999/94/EG.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Det finns i dagsläget inte någon nationell reglering för bilars koldioxidutsläpp. Således har förslaget inte någon effekt på gällande svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget påverkar sannolikt EU-budgeten i mindre utsträckning. De aviserande förslagen kommer emellertid att få stora ekonomiska konsekvenser för biltillverkarna, vilket dock är en kostnad som ska vägas mot den samhällskostnad som annars uppstår, exempelvis genom klimatförändringar.
Enligt kommissionens konsekvensanalys kommer koldioxidkravet leda till högre priser på nya bilar – ca 600 till 6000 € per bil. Samtidigt visar analysen att bränslekostnaden under bilens livstid kommer att minska med motsvarande belopp.
Övrigt