dp 5 rådsPM bränslekvalitet (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:6236 Till p. 1 Från Miljödepartementet)

PAGE 2

Bilaga 3
Rådspromemoria

2007-10-17

Miljödepartementet

Enheten för miljökvalitet

Rådets möte (miljö) den 30 oktober 2007

Dagordningspunkt 5

Rubrik:
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG när det gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och om införande av ett system för hur utsläpp av växthusgaser ska övervakas och minskas i samband med användning av vägtransportbränslen och om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG när det gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 93/12/EEG (R)

(Rättslig grund föreslagen av kommissionen: artiklarna 95 och 175.1 i fördraget)

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 8.1 c i rådets arbetsordning)

– riktlinjedebatt

Dokument:
6145/07 ENV 80 ENT 17 ENER 59 TRANS 34 CODEC 98

13522/07 ENV 496 ENT 121 ENER 235 TRANS 293 CODEC 1031

Tidigare dokument: Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:70

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 juni 2007

Bakgrund

Kommissionen har i sitt förslag till nytt bränslekvalitetsdirektiv, som presenterades den 16 februari 2007, föreslagit ett reduktionsmål för transportbränslenas livscykelutsläpp av växthusgaser per energienhet på 10 procent till 2020.

Ett flertal medlemsstater (däribland Sverige) har under EU-förhandlingen uttryckt kritik mot förslaget till reduktionsmål. Bland annat har framförts oro för att förslaget kommer att öka efterfrågan på icke-hållbara biobränslen. Dessutom saknas en konsekvensanalys av förlaget samt en beskrivning avseende kopplingen till EU-målen på energiområdet.

Av den orsaken har ordföranden initierat en policy debatt på miljörådsmötet den 30 oktober om reduktionsmålet. Som utgångspunkt för debatten på rådsmötet föreslår ordförandens två frågor som sammanfattningsvis går ut på att klarlägga om ministrarna anser att man ska ställa upp ett reduktionsmål för utsläppen av växthusgaser från bränslen under deras livscykel.

Frågorna lyder enligt följande:

1. Anser rådets medlemmar att Europeiska unionen bör slå fast en klar ambition att minska utsläppen av växthusgaser från bränslen och bränsleförsörjningskedjan och därför fastställa ett mål för minskningen av sådana utsläpp?

2. Om svaret är ja, enligt vilka villkor kan ni godta att ett sådant mål införs i direktivet om bränslekvalitet?

Rättslig grund och beslutsförfarande

Förslaget baseras på artikel 95 (inre marknad) och artikel 175 (miljö) i EG-fördraget. Dessa regler beslutas med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet är medbeslutande.

Svensk ståndpunkt

Nästan 70 % av EU:s sammanlagda oljeförbrukning används till drivmedel för transportsektorn. Det är bland annat därför som transportsektorn omfattar drygt 20 % av EU:s samlade koldioxidutsläpp. Dessutom ökar utsläppen av växthusgaser snabbare i transportsektorn än i någon annan sektor.

Framställningen av drivmedel, från såväl fossil som förnybara källa, ger förutom utsläpp av växthusgaser även upphov till negativa konsekvenser för miljön i produktionsländerna, som huvudsakligen är länder utanför EU.

Rätt utformat kan ett reduktionsmål på bränslenas livscykelutsläpp bidra till att både minska utsläppen av växthusgaser från transportssektorn samt främja ett hållbart produktionssätt av såväl fossila som förnybara drivmedel.

Regeringen kan endast acceptera ett reduktionsmål i bränslekvalitetsdirektivet under förutsättning att målet inte kommer i konflikt med handelssystemet och inte heller motverkar EU-målen på energiområdet. Men för att regeringen ska kunna ta slutlig ställning till reduktionsmålet måste självfallet en konsekvensanalys genomföras. Det viktigaste för regeringen är:

att metoden för att kvantifiera utsläppen utformas på ett sätt som gör den enkel att tillämpa för företagen och rättvis för olika klimatförhållanden samt icke diskriminerande/protektionistiskt.

att hållbarhetskriterier för produktion av biobränslen införs i det kommande ramdirektivet för förnybar energi och att endast biobränslen som uppfyller dessa kriterier får användas för att uppfylla reduktionsmålet.

att reduktionsmålet samverkar med de bindande EU-målen på energiområdet, såsom biodrivmedelsmålet.

att reduktionsmålet inte påverkar funktionen av EU:s handelssystem negativt.

Europaparlamentets inställning

Rapportör Dorette Corbeys förslag till betänkande diskuterades i Europaparlamentets utskott för miljö och hälsa den 11 september 2007. Betänkandet ligger i huvudsak i linje med kommissionens förslag.

Förslaget

I kommissionens ursprungliga förslag införs från och med den 1 januari 2009 en informationsplikt för leverantörerna av bränsle för vägtransport och mobila maskiner att övervaka och rapportera om utsläppen av växthusgas från dessa bränslen under hela livscykeln. Metoder för kvantifiering och rapportering om livscykelutsläpp av växthusgaser ska beslutas genom kommittologi.

Från och med den 1 januari 2011 ska leverantörerna av bränsle för vägtransport och mobila maskiner minska utsläppen av växthusgas från dessa bränslen. Minskningen ska motsvara ytterligare 1 % av utsläppen under 2010 per år för varje kalenderår fram till och med 2020. Den nivå på utsläppen av växthusgaser per energienhet för livscykeln som rapporteras 2020 får vara högst 90 % av den nivå som rapporteras 2010.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

De nu gällande svenska reglerna för bränslen till vägfordon och arbetsmaskiner (motorfordon) anges i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Reglerna för bränslen till inlandsfartyg anges i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle. Kommissionens förslag innebär att ovan nämnda lag och förordning behöver omarbetas.

Ekonomiska konsekvenser

Kommissionens förslag påverkar inte gemenskapens budget. Däremot förväntas förslaget som gäller inblandning av biodrivmedel att få statsfinansiella konsekvenser då Sverige har för avsikt att punktskattebefria biodrivmedel fram till och med 2013. En tio procentig inblandning av etanol i bensin ger ett skattebortfall på cirka 1,8 miljarder kronor. Regeringen avser återkomma med förslag till finansiering av skattebortfallet när det blir aktuellt att höja inblandningsnivån från fem till tio procent.

Övrigt