dp. 4c rådspm (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:96FD)

PAGE 4


Bilaga 2
Rådspromemoria
2008-05-12

Jordbruksdepartementet

Jordbruks- och fiskerådet den 19 maj 2008

Dagordningspunkt: 4c

Rubrik:

Situationen på jordbruksmarknaden – utvecklingen av jordbruks- och livsmedelspriser.

- Information från ordförandeskapet

Dokument:

Tidigare dokument:

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Frågan har inte tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden. Frågan är en generell fråga utifrån den senaste tidens stigande matpriser.

Bakgrund

De kraftigt stigande livsmedelspriserna har fått allvarliga konsekvenser för fattiga människor i utvecklingsländerna (fram för allt drabbas fattig stadsbefolkning). Orsakerna till dagens höga priser på livsmedel är bl.a. ökad efterfrågan i tillväxtländer, låg livsmedelsproduktion, biobränsleproduktionen, stigande oljepris, sjunkande dollarkurs samt ökad spekulation i stigande råvarupriser. Det är svårt att peka ut den enskilt starkaste orsaken till höjda priser, alla faktorer hänger ihop och påverkar varandra.

Företrädare för regeringarna i Tyskland och Storbritannien har nyligen uttalat tveksamheter mot produktion av biodrivmedel i utvecklingsländer, då de befarar att den skapar brist på livsmedel i vissa länder. Storbritannien och Europeiska kommissionen har aviserat att de ska se över vilken påverkan efterfrågan på biodrivmedel har på livsmedelspriserna.

Frankrike menar att det är viktigt att slå vakt om jordbrukspolitiken för att trygga livsmedelsförsörjningen och även att andra regioner i världen bör skapa sin egen version av den Europeiska gemensamma jordbrukspolitiken.

Genom FN:s Millenniemål finns en gemensam internationell dagordning för att skapa global utveckling och därmed angripa problem såsom hunger och fattigdom. Det första millenniemålet är att halvera andelen hungriga och fattiga till år 2015. För att bidra till detta och att övriga millenniemål uppfylls har Sverige antagit en sammanhållen politik för global utveckling. Den senaste tidens snabba och kraftiga prishöjningar på livsmedel kan förändra förutsättningarna för att uppnå detta mål.

Orsaker till de höga livsmedelspriserna

Orsakerna till ökade livsmedelspriser är många och finns på såväl utbuds- som efterfrågesidan. Det är svårt att ge ett entydigt svar på frågan vad som är den enskilt starkaste orsaken till höjda priser, alla faktorer hänger ihop och påverkar varandra.

Låga världslager är orsakad av exempelvis torkan i Australien men även dåliga skördar i EU och i USA. Detta samtidigt som de tidigare låga priserna har lett till att produktionen stagnerat/minskat, exempelvis har veteskördarna sedan 2004 minskat årligen. Detta har lett till kraftigt minskande lager och FAO spår att lagren kommer att sjunka även mer från dagens redan låga nivåer. Produktionen har således inte kunnat möta efterfrågan och detta har framförallt påverkan på prisnivån på kort sikt.

Ökade inkomster. Ekonomin har vuxit starkt i hela världen de senaste åren, vilket ökat efterfrågan. Ändrade konsumtionsmönster i länder som Kina och Indien har lett till en ökad efterfrågan på kött och mejeriprodukter. Konsumtion per capita i Kina är idag 50 kg kött per år att jämföra med 20 kg i mitten av åttiotalet. I utvecklingsländerna har konsumtionen av spannmål varit konstant sedan 80-talet medan konsumtionen av kött har fördubblats. Ökad efterfråga på kött leder till en ökad efterfråga på foder vilket pressar spannmålspriserna uppåt.

Efterfrågan på etanol. Subventioner till biodrivmedel i framförallt USA har drivit upp priserna på majs under 2007. Detta gör att det är mer intressant för bönderna att odla majs vilket tränger undan annan produktion vilket i sin tur driver upp priserna på annan spannmål. Höga priser på majs som traditionellt är en foderråvara har också bidragit till stigande priser på animalieprodukter.

Oljepriset. Oljepriset påverkar både tillgången och efterfrågan på jordbruksprodukter. Olja i någon form är en viktig insatsvara i jordbruket och med ett stigande oljepris pressas produktionskostnaderna uppåt samtidigt som även bensinpriset stiger vilket medför en ökad efterfråga på drivmedel från jordbrukssektorn.

Spekulation på marknaden. Med ett stigande råvarupris blir det allt mer intressant att spekulera i marknadsutvecklingen, vilket innebär att vi i framtiden säkerligen kommer att få se större fluktuationer i livsmedelspriserna. På senare år har allt fler investerare sökt sig till olika finansiella instrument kopplade till jordbruket.

Dollarkursen. Växelkursen har en påverkan på världsmarknadspriset. En fallande dollar (i vilken en stor andel jordbruksprodukter handlas på världsmarknaden) innebär att exporterande länder inte får lika mycket betalt för sina produkter, utbudet sjunker således. Alternativt ser till att man får mer betalt för sina produkter vilket även det driver upp världsmarknadspriset.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Svensk ståndpunkt

Den gemensamma jordbrukspolitiken liksom produktionsstödjande politik i andra länder och regioner har till viss del bidragit till den nu uppkomna situationen. Utbudsbegränsningar och prisstödsinstrument begränsar i vilken utsträckning lantbrukare kan reagera på marknadssignaler. Detta innebar dels att signaler om höga världsmarknadspriser till fullo inte nådde ända till producenten, dels att möjligheten att öka produktionen som en naturlig reaktion på höga priser begränsades. Marknadsåtgärderna bidrar även till att snedvrida konkurrensen mot tredje land. Sverige anser att det nuvarande höga prisläget skapar möjligheter att fortsätta reformera den gemensamma jordbrukspolitiken. Fortsatta reformer bidrar också till ökad samstämmighet med bl.a. EU:s utvecklingspolitik.

Sverige har en klar linje för hur den framtida jordbrukspolitiken ska se ut, prisuppehållande, marknadsstörande och produktionskopplade stöd ska monteras ned. Det är en process som stöds av pågående WTO-förhandlingar där också många särskilt viktiga frågor för u-länderna kommer att avgöras. För Sverige är det en prioritet att WTO-förhandlingarna kan komma till ett avslut under året. Resultatet ska vara till fördel för u-länderna. Det behövs mer handel inte mindre. Det är viktigt att u-länderna får möjlighet att få avsättning för sina produkter, både när det gäller livsmedel och biodrivmedel.

På kort sikt är höga livsmedelspriser allvarliga för de av världens fattiga som är nettoköpare av livsmedel och livsmedelsbistånd blir ett nödvändigt instrument för att lösa de akuta problemen. På längre sikt kan dock de höga priserna leda till mer positiva konsekvenser, i form av högre inkomster, bättre levnadsförhållanden och en mer omfattande landsbygdsutveckling, vilket vore till nytta för flertalet av de fattiga som lever på landsbygden. Ökade investeringar i jordbrukssektorn i u-länder skulle kunna bidra till att avhjälpa fattigdomen i flera länder. Att priserna nu ser ut att ligga kvar på en hög nivå under en lång tid kan uppmuntra den utvecklingen. De högre livsmedelspriser innebär möjligheter för jordbrukare i u-länder att förbättra sina livsvillkor. Höga priser gör det lönsamt för fler att odla, och om fattiga länder kan öka den egna produktionen av jordbruksprodukter (fram för allt genom insatser för ökad produktivitet) leder det till ökad levnadsstandard och tillväxt i de berörda länderna.

Det finns en konflikt mellan miljövärden, livsmedelsförsörjning och ökad odling av grödor för bioenergi. Inom EU pågår ett arbete med att ta fram hållbarhetskriterier som kan fungera som en garanti för att de biodrivmedel som vi använder är framställda på ett korrekt sätt. Biodrivmedel kan vara ett viktigt steg på vägen mot ett mer hållbart transportsystem. Idag tillverkas etanol till stor del från jordbruksråvaror som också kan gå till livsmedel. Bland annat den ökande konkurrensen om jordbruksråvaran är en anledning för att utveckla andra generationens biodrivmedel som baseras på till exempel träråvara. Utvecklingen av biodrivmedel bör ske på hållbara marknadsmässiga villkor och Sverige anser att biodrivmedel bör omfattas av krav på handelsliberalisering.

Europaparlamentets inställning

Förslaget

Det finns inget konkret förslag.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

Ekonomiska konsekvenser

Övrigt