dp.3 Rådspm
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:9702
Bilaga 1 | ||
Rådspromemoria | ||
2007-05-12 | ||
Jordbruksdepartementet |
Jordbruks- och fiskerådet den 19 maj 2008
Dagordningspunkt: 3
Rubrik:
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden
- politisk överenskommelse
Dokument:
11755/06 AGRILEG 127 ENV 411 CODEC 773
9012/08 AGRILEG 67 ENV 261 CODEC 545 + ADD 1
Tidigare dokument:
Fakta-PM Förordningen om växtskyddsmedel Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 2006/07:FPM21
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:
Frågan har tidigare varit föremål för samråd med EU-nämnden inför jordbruks- och fiskerådet den 17-19 december 2007.
Bakgrund
Det nuvarande växtskyddsmedelsdirektivet (91/414/EEG) reglerar förfarandet för godkännande av växtskyddsmedel. Kommissionen la i juli 2006 fram ett förslag till förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, vilket är tänkt att ersätta det nuvarande direktivet. Samtidigt presenterades en tematisk strategi och tillhörande förslag till ramdirektiv för hållbar användning av bekämpningsmedel. Strategin rör främst användningsfasen för bekämpningsmedel och kompletterar därmed den föreslagna förordningen.
Kommissionens förslag har behandlats i rådsarbetsgruppen för jordbruksfrågor vid ett antal tillfällen under hösten 2007. Europaparlamentet har behandlat frågan i en första läsning den 23 oktober 2007.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 37.2 och artikel 152.4 b i EG-fördraget. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet efter medbeslutandeförfarande med Europaparlamentet enligt artikel 251.
Svensk ståndpunkt
Sverige välkomnar kommissionens förslag till revidering av regelverket och ser särskilt positivt på att skyddet för miljö och hälsa har stärkts. Sverige har under flera år verkat för att regelverket ska revideras, särskilt i syfte att det ska införas strikta kriterier för godkännande av verksamma ämnen i växtskyddsmedel samt möjlighet till substitution av farliga växtskyddsmedel. Kommissionen har i hög grad gått Sverige till mötes i dessa frågor.
Sverige har bedrivit ett aktivt arbete under lång tid med att minimera riskerna och användningen av växtskyddsmedel. Vi har helt fasat ut flera typer av växtskyddsmedel inom jordbruket. Istället används alternativa icke-kemiska metoder. Som förslaget ursprungligen såg ut skulle vi tvingas att godkänna flera av dessa typer av medel igen. Under
förhandlingarna har Sverige dock fått gehör för sina ståndpunkter i frågan. Det förslaget som nu går till en politisk överenskommelse ger Sverige möjlighet att bibehålla de framsteg som gjorts på miljöområdet genom att de kemiska växtskyddsmedel fortsatt kan substitueras mot alternativa icke-kemiska metoder.
En grundläggande förändring som föreslås är att godkännanden av växtskyddsmedel ömsesidigt ska erkännas av alla länder inom respektive zon. Sverige tillhör den nordisk-baltiska zonen. Sverige ser positivt på införandet av zoner och arbetar för att hänsyn ska kunna tas till olika nationella förhållanden inom zonen om det behövs för att skydda miljön. Likaså är det viktigt att inte införandet av zoner minskar förutsättningarna för en god tillgång till medel på marknaden.
Sverige verkar även för att de olika förslagen i kommissionens paket om växtskyddsmedel (dvs. förordningen samt den tematiska strategin och tillhörande förslag till ramdirektiv för hållbar användning av bekämpningsmedel) bättre bör samverka och förstärka varandra för att arbetet med att minimera riskerna och användningen av växtskyddsmedel ska bli effektivt.
För Sverige är det slutligen angeläget att begränsa den större arbetsbelastning för tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare för det fall den resulterar i ökade kostnader.
Europaparlamentets inställning
Europaparlamentet har genomfört en första behandling av förslaget genom sitt omröstade i plenum den 23 oktober 2007. Flera av förslagen ligger i linje med vad Sverige tidigare framfört, både ensamt och i gemensamma skrivelser tillsammans med våra nordiska och baltiska grannländer.
Av omröstningsresultatet framgår att Europaparlamentet vill skärpa förslaget och deras huvudfokus ligger på att minska risker för miljö och hälsa.
Europaparlamentet vill bl.a. ha bredare möjligheter till att tillämpa substitutionspricipen dvs. att de mest skadliga ämnen byts ut mot mindre skadliga ämnen eller tekniker. Europaparlamentet föreslår vidare att medlemsstaterna ska kunna beakta nationella handlingsprogram när de beslutar om godkännande för produkter. Avsikten är att förhindra att enskilda beslut motverkar de nationella målsättningar och åtgärder som länder har infört för särskilda medel eller användningar inom ramen för sina handlingsprogram. Ett förslag som Europaparlamentet inte gav stöd till var indelningen av EU:s medlemsländer i tre godkännandezoner. Europaparlamentet vill istället att ömsesidigt erkännande ska gälla alla medlemsländerna men också att det ska finnas möjlighet för enskilda länder att ha förbud mot ett visst ämne.
Förslaget
Kommissionens förslag syftar bland annat till att förbättra skyddsnivån för människors hälsa och miljö. För att uppnå detta föreslås striktare miljö- och hälsoskyddskriterier för godkännande av aktiva substanser i växtskyddsmedel. Dessutom finns regler om substitution av växtskyddsmedel när säkrare medel finns. Förslaget syftar även till att förenkla godkännandeprocessen och förkorta handläggningstiden. Kommissionen föreslår att strikta tidsgränser för myndigheternas handläggning läggs fast i förordningen. För att öka harmoniseringen föreslås regler om samarbete kring godkännande mellan medlemsstaterna inom tre definierade zoner inom EU. I Sveriges zon ingår de nordiska och baltiska länderna.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Den svenska lagstiftningen om godkännande av växtskyddsmedel utgörs främst av 14 kap. miljöbalken (1998:808) och förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel. Kommissionens förslag till förordning kommer att innebära förändringar av den svenska lagstiftningen. Förordningar har allmän giltighet, de är bindande för och direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Kommissionens förslag innebär att tidsgränser läggs fast för svenska myndigheters handläggningstider för godkännande av växtskyddsmedel. Förslaget kring samarbete om godkännande inom de tre zonerna innebär ökad harmonisering av vilka växtskyddsmedel som kommer att bli godkända inom dessa zoner.
Ekonomiska konsekvenser
Prövningen av ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel sker generellt i det land där medlet ska sättas ut på marknaden. Införandet av zoner och ömsesidigt erkännande syftar bl.a. till att förenkla arbetet för medlemsstaterna. Förslaget kan dock på kort sikt väntas öka de administrativa kostnaderna på grund av behovet av samordning mellan medlemsstaterna inom zonen. På längre sikt väntas kostnaderna för riskbedömningen minska. För att täcka kostnaderna för prövningen av ansökningar betalar sökanden en ansökningsavgift som kompletteras med en årsavgift. Till skillnad från prövningen av verksamma ämnen betalas avgifterna till staten. Motsvarande medel anslås till Kemikalieinspektionens verksamhet. Förslaget till bestämmelser om övervakning och kontroll innebär att detaljerade gemensamma regler om tillsyn skall införas på gemenskapsnivå. Förslaget väntas innebära en större arbetsbelastning för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Det är svårt att uppskatta i vilken mån kostnaderna för tillsynen kommer att öka. Ev. budgetära konsekvenser som ett resultat av förslaget bör finansieras genom omprioriteringar inom befintliga ramar.