dp.3 rådsPM
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:13738 Till p. 2 (Miljö)Från Miljödepartementet
Bilaga 1 | ||
Rådspromemoria | ||
2008-02-25 | ||
Miljödepartementet |
Enheten för hållbar utveckling |
Rådets möte (miljö) den 3 mars 2008
Dagordningspunkt 3
Rubrik: Bidrag till Europeiska rådets vårmöte (13-14 mars 2008)
Dokument: Coreper 6415/08 (rådsdokumentet har inte kommit än)
Tidigare dokument: -
Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Miljöministrarnas inspel till vårtoppmötet i mars 2008 har inte tidigare behandlats i EU-nämnden.
Bakgrund
Miljörådet kommer liksom flera andra råd (bl.a. Ecofin, Konkurrenskraftsrådet och Energirådet) att anta slutsatser som inspel till Europeiska rådets diskussion på toppmötet den 13-14 mars om översynen av Lissabonstrategin för hållbar tillväxt och sysselsättning.
Det innehåller fem prioriterade områden: A. Klimatförändringar och energi, B. Stoppa förlusten av biologisk mångfald, C. Miljöteknologier, D. Hållbar konsumtion och produktion samt E. Bättre lagstiftning. Klimat- och energiavsnittet är avsett att vara huvudinnehållet i budskapet till toppmötet som uppföljning av de beslut som Europeiska rådet tog vid förre årets vårtoppmöte om mål för reduktion av växthusgaser, mål för användningen av förnybar energi och energieffektivitet. Slutsatserna beaktar bl.a. det omfattande paket som kommissionen presenterade den 23 januari 2008 med åtgärder på klimat- och energiområdet samt kommissionens strategiska rapport om Lissabonstrategin.
Inför diskussionen på Miljörådet är många medlemsstater nöjda med ordförandeskapets text i stort. De viktigaste utestående frågorna gäller principerna för att omsätta klimat- och energimålen i konkreta åtgärder, särskilt frågan om solidaritet och konvergens, risken för ”carbon leakage” (att konkurrensutsatt industri, särskilt energiintensiv industri, flyttar ut), vad handelssystemet ska omfatta samt hållbarhetskriterier för biomassa. När det gäller biologisk mångfald finns ett samband med slutsatserna om biologisk mångfald som tas upp under dagordningens punkt 6.
Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsslutsatser antas med enhällighet.
Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget till Miljörådets bidrag till diskussionen på vårtoppmötet och anser att det är rätt frågor som tas upp. Tyngdpunkten bör läggas på klimatförändringar och energi. Det är också viktigt att understryka miljöpolitikens viktiga bidrag till konkurrens-kraft, tillväxt och sysselsättning genom att aktivt främja miljöteknik och innovation och energi- och resurseffektivitet. Vi välkomnar att samban-det mellan klimatförändringar och biologisk mångfald tas upp liksom ekosystemtjänsternas bidrag till en hållbar ekonomisk utveckling. Det är även bra att vikten av hållbar konsumtion och produktion och en hållbar industripolitik lyfts fram för att nå målet om en fortsatt ekonomisk tillväxt som inte innebär ökade negativa effekter för miljön (s.k. ”decoupling”). Vi stödjer också kommissionens program för bättre lagstiftning. Det är viktigt att lyfta fram hur miljöpolitiken kan bidra till förenklingar samtidigt som målsättningen om en hög skyddsnivå och kvalitet på miljön uppnås.
Regeringen stödjer en ambitiös uppföljning av klimatkonferensen på Bali som innebär att EU kan bevara sin ledande roll i det internationella klimatarbetet. Europeiska rådet bör ge en klar och ambitiös tidtabell för när lagstiftningsåtgärderna i klimat- och energipaketet bör antas i ett nära samarbete med Europaparlamentet. Regeringen anser att det är mycket viktigt att klimat- och energipaketet färdigförhandlas under sittande parlamentets mandatperiod för att ge EU en bra utgångspunkt för de internationella klimatförhandlingarna om ett nytt avtal efter 2012 i Köpenhamn i december 2009. Europeiska rådet har en viktig roll att spela för att ge rätt signaler för förhandlingarna.
Det är också viktigt att rådet fastslår vilka principer som bör gälla för att omsätta målen på klimat- och energiområdet - som Europeiska rådet antog i mars 2007 - till konkreta åtgärder. Några av de nya medlemsstaterna har föreslagit att utöka listan av principer med konvergens och förutsägbarhet. Sverige och några andra länder hade helst sett att principen solidaritet tagits bort eftersom denna princip främst används i samband med energiförsörjningstrygghet. Principen om konvergens återfinns i fördragets art. 2 och är en del av sammanhåll-ningspolitiken. Regeringen anser inte att energi- och klimatpolitiken ska utgöra ett instrument för sammanhållningspolitiken och kommer att verka för att formuleringar som går längre än att tala om solidaritet, t.ex. konvergens undvikas.
När det gäller frågan om ”carbon leakege” har Sverige ett intresse att bevaka energiintensiv industris förutsättningar inom utsläppshandels-systemet samtidigt som att det sker utan att oönskade handelsbe-gränsande åtgärder främjas. Kommissionen kommer att utreda vilka sektorer som kommer att få problem när det nuvarande handelsystem löper ut 2012. Några få länder vill att åtgärder för att lösa problemen ska tas fram så snart som möjligt. Ett land har problem med elproducenter i medlemsstater som gränser upp till tredjeland vilka utsätts för konkurrens från importerad el producerad utan krav på klimatåtgärder och önskar starkt att hela den konkurrensutsatte energisektorn ska nämnas. Regeringen stödjer ordförandeskapets förslag till kompromiss och avser att verka för att balansen i texten upprätthålls.
Regeringen stödjer ordförandeskapets förslag vad gäller handel med utsläppsrätter (ETS) och har verkat för att handelssystemets roll för en global koldioxidmarknad tas med. Vi kan stödja ordförandeskapets text och kan även stödja att denna utvecklas lite ytterligare utan att förgripa de kommande förhandlingarna om direktivförslaget. Ett land vill att kommissionen ska undersöka möjligheterna att utöka handelssystemet med markanvändning och skogsbruk. Kommissionen har redan undersökt denna fråga i samband med konsekvensbedömningen av klimat- och energipaketet och inte ansett att detta nu är lämpligt. Regeringen ser hellre att kommissionen tar upp sjö- och landtransporter och kommer eventuellt att föreslå ett sådant tillägg ifall det kommer att bli stöd för tillägg till texten.
Regeringen stödjer att EU tar globalt ledarskap när det gäller utveckling av koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och godtar ordförandeskapets förslag. CCS är en bland flera viktiga tekniska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Det är viktigt att säkerställa ett miljömässigt ansvarsfullt genomförande.
Sverige har fått tillgodosett synpunkter rörande förnybar energi. Texten hänvisar nu till slutsatsen från Europeiska rådet i mars 2007 om förutsättningarna för ett bindande mål på 10 % till 2020 vad gäller biodrivmedel för transport. Två länder driver på att det snabbt utvecklas kriterier för alla typer av biomassa för energiändamål. Ordförandeskapet har som kompromiss föreslagit att i framtiden ska kriterier för fasta biobränslen övervägas. Regeringen är generellt positiv till att hållbarhets-kriterier ska gälla alla biobränslen, men kan inte med nuvarande utformning av kriterierna idag acceptera en sådan utvidgning. Det kan finnas en risk att en stor del av vår råvarubas inte kan tillgodoräknas I måluppfyllelsen. Vi vill ha kriterier som inte utgör hinder för produktion och utveckling av goda och önskvärda biodrivmedel och övrig biomassa. Regeringen vill titta noga på förslaget och se om tillägget kan godkännas.
Regeringen stödjer slutsatserna rörande biologisk mångfald, miljöteknik och hållbar konsumtion och produktion samt bättre lagstiftning.
Europaparlamentets inställning
-
Förslaget
För närmare detaljer se själva slutsatserna som är bifogade den kommenterade dagordningen.
Slutsatserna består av en inledning samt fem huvudområden.
I inledningen välkomnar Miljörådet kommissionens framstegsrapport om Lissabonstrategin och särskilt den vikt som läggs på klimatförändringar, energieffektivitet och förnybar energi. Sambandet mellan Lissabonstrategin och EU:s strategi för hållbar utveckling betonas. Miljöteknik, resurseffektivitet och biologisk mångfald lyfts fram som viktiga frågor att satsa på i den nästa treårs cykeln av Lissabonstrategin. Kommissionens förslag till nytt Lissabonprogram med de prioriterade områdena att reducera koldioxidutsläppen och att skapa en intern energimarknad liksom en hållbar industripolitik välkomnas.
A. Klimatförändringar och energi
Rådet välkomnar utfallet av klimatkonferensen på Bali och den förhandlingsprocess som ska avslutas i Köpenhamn i december 2009 med ett omfattande globalt avtal som ska gälla efter 2012. Anpassningsåtgärder bör integreras i alla beslutsprocesser. EU:s åtagande att göra mer för att mobilisera finansiellt stöd och samarbete om teknologi för att hjälpa utvecklingsländerna understryks. Att bygga en global kolmarknad och större användning av marknadsbaserade instrument är viktiga åtgärder för att reducera utsläppen av växthusgaser. Rådet anser att beslutet att gå mot en klimatvänligare ekonomi bör ge nya möjligheter till att främja europeisk konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.
Rådet understryker att EU kommer att ge sitt rättvisa bidrag till de globala ansträngningarna och välkomnar kommissionens förslag till ett omfattande lagstiftningspaket för klimat och förnybar energi. En överenskommelse om detta paket bör antas så tidligt som möjligt och senast tidigt 2009 i nära samarbete med Europaparlamentet.
Rådet lyfter fram en rad huvudprinciper som bör ligga till grund för hur man ska omsätta de mål som antogs av Europeiska rådet i mars 2007 till lagstiftning. Det gäller t.ex. att åtgärderna ska ge nödvändiga incitament till förändring, att de ska bygga på rättvisa, öppenhet och solidaritet, att man ska ta hänsyn till medlemsstaternas olika utgångspunkter och undvika maknadsstörningar samt att kostnads effektivitet och flexibilitet ska gälla. Risken för att vissa sektorer som är särskilt utsatt för konkurrens (energiintensiv industri) ska flytta ut, s.k. ”carbon leakage” måste analyseras så fort som möjligt och åtgärdas.
Förslaget till nytt handelssystem (ETS) välkomnas och användningen av flexibla mekanismer tas upp. Ramförslaget om användning av teknik för kolavskiljning och lagring bör säkra att denna nya teknik utvecklas på ett miljömässig säkert sätt. Målet för användning av biodrivmedel för transport måste genomföras på ett kostnadseffektivt sätt och produktionen måste vara hållbar. Behovet att öka energieffektiviteten och försörjningstryggheten understryks.
B. Att stoppa förlusten av biologisk mångfald
Rådet understryker behovet av att uppnå bättre synergieffekter mellan klimatpolitiken och politiken för biologisk mångfald, bl.a. nämns avskogning och produktion, förbruk och handel med biobränslen.
För att nå målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2010 uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att integrera hänsyn till biologisk mångfald i alla relevanta sektorer och försäkra att ekonomisk utveckling inte sker på bekostnad av biologisk mångfald. Ekosystem-tjänster bör fortsätta att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. Rådet understryker också den globala dimensionen och behovet att öka ansträngningarna för att genomföra Konventionen för Biologisk Mångfald (CBD).
C. Miljöteknologier
Rådet understryker att miljöteknikbranschen är en av de snabbast växande marknader och att det finns ett behov att integrera eko-innovation i alla relevanta politikområden. Kommissionens initiativ för pionjärmarknader välkomnas och att det prövas särskilt inom marknaderna hållbart byggande, biobaserad produktion, återvinning och förnybar energi. Små och medelstora företags roll lyfts fram. Åtgärder bör genomföras inom ramen för handlingsplanen för miljöteknik (ETAP) för att uppmuntra användningen på marknaden och finansiering.
D. Hållbar konsumtion och produktion
Rådet välkomnar kommissionens intention att presentera en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion och en handlingsplan för hållbar industripolitik så tidligt som möjligt i 2008. Rådet ger också indikationer på vad dessa handlingsplaner bör innehålla.
Rådet uppmanar kommissionen att presentera ett meddelande om grön offentlig upphandling och undersöka vilka åtgärder som behövs för att EU och medlemsstaterna kan nå målet till 2010 i EU:s strategi för hållbar utveckling.
E. Bättre lagstiftning
Rådet välkomnar den andra strategiska översynen av initiativet för bättre lagstiftning och understryker att ansträngningarna för att reducera den administrativa börden och förenkla lagstiftningen bör resultera i lagstiftning som inte bara tar bort onödiga kostnader bl.a. för industrin men också bidrar till att miljömålen uppnås mer effektivt. Konsekvensbedömningar av ny lagstiftning bör inkludera möjligheterna för att genomföra lagstiftningen.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
-
Ekonomiska konsekvenser
-
Övrigt
-