dp.07 rådspm
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2007/08:9701
Rådspromemoria | ||
2008-05-06 | ||
Kulturdepartementet |
Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur) den 21-22 maj 2008
Dagordningspunkt 7
Rubrik: Rådsslutsatser om arbetsplan för kulturen 2008-2010
Dokument: 8787/08 CULT 56
Inget tidigare dokument.
Ej tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden.
Bakgrund
I syfte att förbättra kontinuiteten i arbetet läggs arbetet på gemenskapsnivå upp i arbetsplaner som spänner över tre år. Detta sker i form av rådsslutsatser. Då den föregående arbetsplanen löpte ut vid årsskiftet är det nu dags att ta ställning till perioden 2008-2010. Kommissionen antog den 10 maj 2007 ett meddelande om En europeisk dagordning för kultur i en alltmer globaliserad värld. Kulturmeddelandet är ett slags politisk programförklaring för de närmaste åren. Portugal arrangerade den 26-27 september 2007 ett kulturforum, och slutsatserna från detta presenterades för kulturministrarna vid det informella kulturministermötet den 28 september.
Vid rådsmötet den 16 november 2007 antogs slutsatser om kommissionens meddelande En europeisk dagordning för kultur i en alltmer globaliserad värld, och i dessa slogs fast att den öppna samordningsmetoden ska användas som arbetssätt i det fortsatta arbetet. I Bilaga till slutsatserna fastslogs fem områden som arbetet inom den öppna samordningsmetoden ska fokusera på, närmare bestämt rörlighet över gränserna för kulturskapare, tillgänglighet till kultur, främjande av kulturstatistik, främjande av de kulturella och kreativa näringarna samt främjande av UNESCO-konventionen för kulturell mångfald. I slutsatserna uppmanades även kommissionen att ta fram ett upplägg för hur konkretiseringen och genomförandet av detta arbete skulle kunna ske. Utifrån detta upplägg har det slovenska ordförandeskapet presenterat en struktur med arbetsgrupper inom de olika områdena,
Rättslig grund och beslutsförfarande
Art. 151, enhällighet krävs
Svensk ståndpunkt
Arbetsplanen behandlar flera områden som är av stor vikt för Sverige. Särskilt viktigt för Sverige är arbetet inom den del av området tillgänglighet till kultur som gäller utbildning och kultur, där även ungdomars tillgång till kultur ingår. Även området om främjande av de kulturella och kreativa näringarna har hög prioritet för Sverige.
Europaparlamentets inställning
Rådsslutsatserna antas av rådet, och Europaparlamentet är inte inblandat.
Förslaget
Förslaget uppmanar medlemsstaterna att
delta i arbetet med arbetsplanen, som är bilagd slutsatserna.
etablera arbetsgrupper bestående av experter från medlemsstaterna för arbetet med arbetsplanen
följa upp och bygga vidare på arbetet med arbetsplanen under varje ordförandeskap
tillsammans med kommissionen regelbundet konsultera de berörda på medlemsstatsnivå för att säkerställa relevansen och synligheten i arbetet
uppmana kommissionen att göra både en halvtids- och slutavstämning av arbetet
I bilaga ett finns sedan själva arbetsplanen, där verksamheter inom följande områden pekas ut:
Förbättra möjligheten till rörlighet över gränser för kulturskapare och yrkesverksamma inom kulturområdet
En arbetsgrupp etableras inom området, som ska kartlägga befintliga regelverk på medlemsstatsnivå, föreslå lösningar på nationell och gemenskapsnivå när det gäller träning och utbildning av kulturskapare, försäkra insamlandet och göra tillgänglig relevant information om förutsättningarna till rörlighet inom Europa (såsom skatte-, viserings- och socialförsäkringssystem). Vidare presenteras kommissionens planerade studier inom området.
Främjande av tillgång till kultur
En arbetsgrupp etableras för att arbeta med rörlighet för museisamlingar. Denna ska arbeta med att ta fram incitamentsstrukturer för rörlighet för museisamlingar (inklusive långtidslån), studera möjligheten att ta bort hinder för rörligheten när det gäller befintliga regelverk (såsom försäkrings- och ansvarsfrågor), jämföra nationell lagstiftning på museiområdet, utbyta bästa praxis för skydd mot stölder och återlämnande av stulna föremål, samt utbyta bästa praxis för främjande av ökade antal museibesök.
Vidare kommer en arbetsgrupp att arbeta med synergierna mellan kultur och utbildning, som kommer att se på olika möjligheter att främja synergierna mellan kultur och utbildning med fokus på kulturell medvetenhet och kulturella uttryck, samt utbyta bästa praxis kring aktiviteter på regional, nationell och lokal nivå för att främja kultur och kultur inom utbildning. Kommissionens studie om ungdomars tillgång till kultur tas även upp.
Det redan pågående arbetet med digitalisering, både för bevarande och för att göra materialet tillgängligt på Internet, fortsätts i form av upprättandet av ett gemensamt digitalt Europeiskt bibliotek (det vill säga en gemensam databas för de olika samlingarna i Europas bibliotek, museum och arkiv).
Kommissionens kommande meddelande om flerspråkighet omnämns, likaså kommissionens kommande studie i ämnet. Genomförandet och uppföljningen av året för interkulturell dialog tas upp. Kulturturismens bidrag till dagordningen för hållbar och konkurrenskraftig Europeisk turism tas även upp.
Utveckling av data, statistik och metodologier inom kultursektorn samt främjande av dessas jämförbarhet
EUROSTAT:s arbetsgrupp kulturstatistik ska återstartas. Denna kommer att arbeta i nära samarbete med intresserade medlemsstatser för att utveckla metodologier och pilotstudier.
Maximeringen av potentialen hos de kreativa och kulturella näringarna, inte minst för små och stora företag
En arbetsgrupp etableras för att arbeta med identifikationen av nationella strategier och skapandet av en förteckning över befintliga nationella åtgärder för att skapa ett gynnsamt klimat för de kreativa och kulturella näringarna, studera hur utbildningen av yrkesverksamma inom kultursektorn i sådant som management och entreprenörskap sker, studera betydelsen av sektorn för regional och lokal utveckling samt komma med ytterligare förslag på hur sektorn kan stärkas. Här tas även kommissionens många studier inom området upp, samt den planerade grönboken om kulturella och kreativa näringar.
Främjande och implementering av UNESCO-konventionen för kulturell mångfald.
Här tas implementeringen av konventionen på medlemsstatsnivå för medlemsländerna upp, samt kommissionens arbete med mainstreaming inom kommissionens olika verksamhetsområden. Vidare tas främjandet av ratificeringen av konventionen upp, och målen för konventionen i relationerna till tredje land. Möjligheten till möten mellan höga tjänstemän inom kultursektorn tas också upp.
I bilaga II tas generella principer för arbetet i arbetsgrupperna som hänvisas till ovan upp. Frivillighet och ambitioner att inte öka den administrativa bördan för medlemsländerna betonas.
Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa
Förslaget är främst ett sätt att hålla ihop arbetet inom olika områden, och har inte i sig några kända effekter på gällande svenska regler.
Ekonomiska konsekvenser
Förslaget är främst ett sätt att hålla ihop arbetet inom olika områden, och bedöms inte i sig några ekonomiska konsekvenser.