Dp 03 PM R KKRs inspel SDS slutlig 20060511 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2005/06:1270 Till p. 1, 2 och 4)

PAGE 2


Rådspromemoria

2006-05-11

Näringsdepartementet

Näringslivsenheten

Dagordningspunkt 3 - Översyn av strategin för hållbar utveckling

Dokument

KOM (2005) 658 slutlig

DS 8674/06 av 26.04.2006

PM från Näringsdepartementet av 04.05.2006

Sammanfattning

Ordförandeskapet har givit delegationer möjlighet att inkomma med skriftliga svar på sammanlagt sex frågor angående hållbar utveckling. Vid Konkurrenskraftsrådets möte ges möjlighet till diskussion. Behandlingen i Konkurrenskraftsrådet skall ligga till grund för beslut i Europeiska rådet.

SE redogör för sina specifika ståndpunkter avseende ovan åsyftade sex frågor. Generellt anser SE att det är önskvärt att i vissa delar förstärka och utveckla Kommissionens förslag till strategi för hållbar utveckling. Den nya strategin bör vara konkret med mål, kvantitativa målsättningar, indikatorer och åtgärder. Den skall också vara sammanhängande och lättförståelig samt ha ett positivt anslag. Uppföljningen bör stärkas. Strategin bör ha ett balanserat och väl avvägt förhållningssätt till de tre dimensionerna så att tendensen att se hållbar utveckling som enbart som en miljöfråga motverkas. Ofta handlar det om att välja rätt instrument. Hållbar produktion och konsumtion bör lyftas fram. Strategin bör vidare betona vikten av samstämmighet mellan politikområden. SE vill också se en nära koppling till Lissabonstrategin och tydligare länkar mellan processer i EU och FN och andra multilaterala fora som främjar hållbar utveckling regionalt och globalt samt att den knyter an till de internationella åtaganden EU gjort.

I Förslaget

1. Innehåll

I mars 2000 fastlade Europeiska rådet en strategi för gemenskapens arbete på 10 års sikt ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg 2001 fastlades en strategi för hållbar utveckling. Vid detta möte gavs Lissabonstrategin ytterligare en dimension i form av miljöaspekten. I mars 2005 gjordes en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin som ledde till ökad fokus på tillväxt, sysselsättning, förenkling i procedurer och nationellt ägarskap genom fastläggande av nationella handlingsplaner.

I juni 2005 antog Europeiska rådet en deklaration om riktlinjer för hållbar utveckling baserad på fyra centrala mål:

miljöskydd,

social rättvisa och sammanhållning,

ekonomiskt välstånd och

uppfyllande av internationella förpliktelser.

I december 2005 noterade Europeiska rådet Kommissionens publicering av en förnyad strategi för hållbar utveckling under kommande fem år och avser att i juni 2006 anta en ambitiös och heltäckande strategi, omfattande mål, indikatorer och en effektiv procedur för uppföljning.

Kommissionens paket för hållbarhetsöversynen består avs

Kommissionens meddelande i vilket det redovisas förslag avseende sex prioriterade frågeställningar – klimatförändring och ren energi, folkhälsa, socialt utanförskap och demografi och migration, resurshushållning, hållbara transporter samt utmaningar avseende global fattigdom och utveckling – integrationen av den externa dimensionen i det interna politiska arbetet liksom även en effektiv procedur för kontroll och uppföljning.

Riktlinjerna för hållbar utveckling som antogs av Europeiska rådet i juni 2005.

Mål, policies och åtgärder.

Kommissionens meddelande som antogs i februari 2005 som granskar framstegen och föreslår primära inriktningar.

Den 3 och 17 februari 2006 hade gruppen Ordförandeskapets vänner för översyn av EU:s hållbarhetsstrategi en inledande diskussion och granskade ett första utkast på ordförandeskapets frågor för att leda de politiska diskussionerna i de olika rådskonstellationer som berörs av översynen av hållbarhetsstrategin. Ordförandeskapet har inbjudit delegationer i Konkurrenskraftsrådet att inkomma med skriftliga svar på sammanlagt sex följande frågor angående hållbar utveckling.

De sex frågor som ordförandeskapet har ställt framgår av dokument DS 8674/06 (Annex I och II). Tre av dessa frågor riktar sig till samtliga berörda rådskonstellationer:

Anser ni att målen, de centrala åtgärderna och den antydda blandningen av politiska instrument i översynspaketet för hållbar utveckling, särskilt de som anges i bilaga 2, är lämpliga och tillräckliga för att svara mot den hållbara utvecklingens utmaningar och för att effektivt amgripa ohållbara trender inom ert politikområde? Är en större prioritering och/eller kraftfullare insatser erforderliga för att uppnå detta?

Hur kan rådskonstellationen på bästa sätt bidra till synbara resultat och mätbara framsteg i implementeringen av EU:s strategi för hållbar utveckling? Vad skall göras för att stärka synergin och samstämmighet mellan olika politikområden och processer, inklusive Lissabon?

Hur kan en ambitiös EU-strategi för hållbar utveckling säkerställa samstämmighet mellan EU:s interna politik och dess internationella åtaganden och bidra till en hållbar utveckling på såväl EU-nivå som global nivå, i synnerhet inom ert specifika politikområde?

Till Konkurrenskraftsrådet har ordförandeskapet därutöver riktat följande frågor:

Har internationell konkurrens och den risk för utlokalisering som europeisk industri mött beaktats i tillräcklig grad i översynen av EU:s hållbarhetsstrategi?

Har det säkerställts att ambitiösa hållbarhets- och miljöstandarder kommer att diskuteras på multilateralt och brett för att skapa internationella gemensamma spelregler och i vilken grad är en samstämmig politik lämpad för att svara mot frågor avseende ekologisk effektivitet?

Hur kan man säkerställa samspel mellan klimatskydd och ekonomisk tillväxt?

Vid Konkurrenskraftsrådets möte ges möjlighet till diskussion. På grundval av Kommissionens förslag till strategi för hållbar utveckling och svaren från delegationer samt ovannämnda diskussion vid rådsmötet, kommer ordförandeskapet att ta fram ett utkast för översyn av strategin för hållbar utveckling inför Europeiska rådets möte i juni 2006.

2. Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

3. Budgetära konsekvenser

II Ståndpunkter

1. Svensk ståndpunkt

SE anser generellt att Kommissionens förslag till strategi för hållbar utveckling är en bra bas men att det är önskvärt att i vissa delar förstärka och utveckla den. Den nya strategin bör vara konkret med mål, kvantitativa målsättningar, indikatorer och åtgärder. Den ska också vara sammanhängande och lättförståelig samt ha ett positivt anslag. Uppföljningen bör stärkas. Strategin bör ha ett balanserat och väl avvägt förhållningssätt till de tre dimensionerna så att tendensen att se hållbar utveckling som enbart som en miljöfråga motverkas. Ofta handlar det om att välja rätt instrument och en ökad användning av komplement och alternativ till traditionell lagstiftning, t.ex. marknadsbaserade styrinstrument, kan ge stora fördelar. Ett jämställdhetsperspektiv bör betonas och integreras i de prioriterade områdena där det är relevant. Hållbar produktion och konsumtion bör lyftas fram. Strategin bör vidare betona vikten av samstämmighet mellan politikområden. SE vill också se en nära koppling till Lissabonstrategin och tydligare länkar mellan processer i EU och FN och andra multilaterala fora som främjar hållbar utveckling regionalt och globalt samt att den knyter an till de internationella åtaganden EU gjort.

Vad gäller de sex frågorna i dokumentet DS 8674/06, är den svenska ståndpunkten i huvudsak följande:

Svar på frågor ställda till alla rådskonstellationer (Annex I)

Det finns inte någon konflikt mellan hållbar utveckling och Lissabonprocessen. Kopplingen till Lissabonstrategin bör därför förstärkas och på sikt bör de bägge strategierna slås ihop. De mål som finns i Lissabonstrategin respektive i hållbarhetsstrategin bör därför utformas samstämmigt och vara ömsesidigt stödjande för de tre pelarna av hållbar utveckling.

SE delar Kommissionen bedömning av inom vilka områden som utvecklingen inte är hållbar. En brist är dock att vissa av Lissabonmålen inte täcks in i Kommissionens meddelande, vilket gör att flera viktiga ekonomiska frågor inte får den uppmärksamhet som kan behövas för att stärka den ekonomiska dimensionen. Områden som skulle behöva tydliggöras är behovet av forskning, innovation, en bättre fungerande inre marknad, entreprenörskap och regelförbättring för hållbar utveckling.

SE vill särskilt peka på den betydelse som ett hållbart nyttjande av naturresurser har för en hållbar utveckling i dess tre dimensioner. SE anser att det för människors välfärd och ekosystemens välmående är av vikt att verka för en balans mellan hushållning med naturresurserna och ett hållbart nyttjande av ekosystemen. Det är angeläget att naturresursernas betydelse för ekonomisk tillväxt och sysselsättning tydliggörs i strategin samtidigt som överexploatering och ohållbart nyttjande av knappa resurser motverkas. Innovation och tekniska lösningar har stor betydelse i sammanhanget men är inte tillräckligt.

Konsekvensanalyser som omfattar de tre hållbarhetsdimensionerna är ett viktigt verktyg för att genomföra rätt åtgärder för att avhjälpa de ohållbara trenderna. Härigenom kan det säkerställas att effekterna av de åtgärder som genomförs inom olika områden stöder en hållbar utveckling både ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Det är viktigt att konsekvensanalyser används och ytterligare utvecklas för att fånga de tre hållbarhetsdimensionerna bättre.

SE anser vidare att komplement och alternativ till traditionell lagstiftning, t.ex. marknadsbaserade styrmedel såsom ekonomiska styrmedel, standarder eller frivilliga överenskommelser, som bidrar till att koppla ihop ekonomisk tillväxt, miljöskydd och social hänsyn, bör användas i ökad omfattning. Här är det dock viktigt att styrmedlen inte utformas på ett sätt som kan vara handelssnedvridande eller missgynnar leverantörer från andra länder, särskilt utvecklingsländer. Särskilt viktigt är transparens, dvs. öppenhet i processen när kriterier fastställs och tillämpas.

Angående nya kvantitativa målsättningar, anser SE att i första hand ska redan antagna målsättningar uppfyllas, inklusive Lissabonmålen. Vi är dock beredda att pröva nya kvantitativa målsättningar som är realistiska och samhällsekonomiskt välgrundade.

SE vill även framhålla vikten av att mål formuleras som ett eftersträvansvärt tillstånd uttryckt i uppföljningsbara termer och inte i termer av åtgärder. Detta gäller särskilt området ”Främjande av god hälsa – folkhälsa”.

Konkurrenskraftsrådets huvudfokus är ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. De viktigaste instrumenten som rådet disponerar är bland annat åtgärder för att främja forskning, innovation, SME-frågor, entreprenörskap, regelförbättring och harmonisering på EU-nivå. Ett annat mycket viktigt instrument är strategin för integrering av miljöskydd och hållbar utveckling i politiken för den inre marknaden som togs fram 2001 (8970/01 MI 82 ENV 237). Rådet har även en viktig uppgift i att uppmärksamma tillväxtpotentialen inom områden som bidrar till att lösa utmaningar kopplade både till den miljömässiga och sociala dimensionen.

Rådet har en viktig roll i att understödja arbete inom ramen för den öppna samordningsmetoden och att främja erfarenhetsutbyte om goda arbetsmetoder för hållbar tillväxt. SE anser vidare att det är viktigt att rådet använder sig av konsekvensanalyser som omfattar de tre hållbarhetsdimensionerna om rådsbehandlingen av kommissions-förslag leder till betydande förändringar av kommissionens förslag.

Rådet bör verka för att öppna upp EU:s handel med omvärlden och underlätta utlandsinvesteringar och därmed främja en rättvis och hållbar global utveckling som bl.a. kan bidra till minskad fattigdom och ökad tillväxt i världen. En metod för att bidra till en ambitiös strategi för hållbar utveckling och samtidigt en mer öppen handel är att använda de inre marknadsinstrument som erbjuds, bl.a. standardisering och standardreceptiv lagstiftning.

Svar på ytterligare frågor (Annex II)

SE anser att ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt den internationella konkurrensens påverkan på strukturomvandlingen inom EU:s näringsliv och därmed den hållbara utvecklingen inom gemenskapen. SE välkomnar åtgärder som främjar den nödvändiga strukturomvandlingen i globaliseringens fotspår. SE har valt att inte motverka globaliseringseffekter utan verkar för att SE skall ligga i framkant vad gäller forskning och innovationer och på så vis stärka svenska företags konkurrenskraft. Arbete i samma riktning sker på EU-nivå och i andra MS. Eftersom EU:s målsättning för hållbar utvecklingen även inkluderar den globala dimensionen är det viktigt att poängtera att åtgärder inte får leda till att begränsa EU:s handel med andra delar av världen. Det är i detta sammanhang viktigt att ordentliga konsekvensanalyser görs, så att resultatet blir balanserat.

SE anser att det bör tydliggöras hur hållbarhetsstrategin skall ta hänsyn till och bidra till att skapa gemensamma förutsättningar på den globala marknaden. Detta är viktigt dels för att skapa förutsättningar för det europeiska näringslivets konkurrenskraft och kostnadseffektivitet, dels ur ett miljömässigt och socialt (inklusive rättvise-) perspektiv. Krav från EU har en global dimension. De krav som ställs på en global marknad kan ibland få oönskade effekter på miljö, människor eller tillväxt. Att hitta synergieffekter mellan de tre dimensionerna är en viktig ledstjärna för att nå en hållbar utveckling. Hållbarhetsstrategin bör kunna ge stöd för ett sådant agerande eftersom intresset av att undvika negativa miljöeffekter, minskad tillväxt och social utslagning är delat mellan EU och dess omvärld. Klimatfrågan är ett exempel på en global fråga där den globala nivån är av mycket stor betydelse och där regionala och nationella initiativ måste kombineras med globala insatser.

SE kan redan visa att det är möjligt att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser. Ekonomiska styrmedel har haft en betydande roll för denna utveckling.

SE vill framhålla betydelsen av globalt och europeiskt samarbete för att skapa förutsättningar för att kombinera konkurrenskraft för europisk industri med framgång och kostnadseffektivitet i klimatarbetet.

Ekonomiska styrmedel, som handeln med utsläppsrätter, är centrala i sammanhanget, och bör vidareutvecklas. Det är samtidigt viktigt att EU:s handelssystem präglas av långsiktigt och är robust, bibehåller konkurrenskraften hos näringslivet inom unionen, stödjer investeringar i utvecklingsländer - CDM (Clean Development Mechanism) bör särskilt lyftas fram.

SE vill även framhålla den potential för hållbar tillväxt som finns genom klimateffektiva lösningar. Fortsatt främjande av såväl forskning och utveckling på området som användningen av klimateffektiva lösningar är ett verkningsfullt sätt att kombinera tillväxt- och klimatambitioner.

2. Remissinstansernas ståndpunkter

III Övrigt

1. Fortsatt behandling av ärendet

Hållbar utveckling är en pågående process och frågor härom kommer att komma upp vid framtida rådsmöten, närmast vid Europeiska rådets möte i juni 2006 då strategin för hållbar utveckling avses konkretiseras ytterligare.

2. Rättslig grund och beslutsförfarande

3. Fackuttryck/termer