Dp 03 KKRs inspel SDS slutlig

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2005/06:1269 Till p. 1, 2 och 4

PAGE 4

Promemoria

2006-05-04

Näringsdepartementet

Bidrag från Sverige till översynen av strategin för hållbar utveckling inom Konkurrenskraftsrådet

Övergripande ståndpunkt

Sverige anser generellt att kommissionens förslag till strategi för hållbar utveckling är en bra bas men att det är önskvärt att i vissa delar förstärka och utveckla den. Den nya strategin bör vara konkret med mål, kvantitativa målsättningar, indikatorer och åtgärder. Den ska också vara sammanhängande och lättförståelig samt ha ett positivt anslag. Uppföljningen bör stärkas. Strategin bör ha ett balanserat och väl avvägt förhållningssätt till de tre dimensionerna så att tendensen att se hållbar utveckling som enbart som en miljöfråga motverkas. Ofta handlar det om att välja rätt instrument och en ökad användning av komplement och alternativ till traditionell lagstiftning, t.ex. marknadsbaserade styrinstrument, kan ge stora fördelar. Ett jämställdhetsperspektiv bör betonas och integreras i de prioriterade områdena där det är relevant. Hållbar produktion och konsumtion bör lyftas fram. Strategin bör vidare betona vikten av samstämmighet mellan politikområden. Sverige vill också se en nära koppling till Lissabonstrategin och tydligare länkar mellan processer i EU och FN och andra multilaterala fora som främjar hållbar utveckling regionalt och globalt samt att den knyter an till de internationella åtaganden EU gjort.

Fråga 1

Sverige vill särskilt framhålla att det inte finns någon konflikt mellan hållbar utveckling och Lissabonprocessen. Kopplingen till Lissabonstrategin bör därför förstärkas och på sikt bör de bägge strategierna slås ihop. De mål som finns i Lissabonstrategin respektive i hållbarhetsstrategin bör därför utformas samstämmigt och vara ömsesidigt stödjande för de tre pelarna av hållbar utveckling.

Sverige delar Kommissionen bedömning av inom vilka områden som utvecklingen inte är hållbar. En brist är dock att vissa av Lissabonmålen inte täcks in i Kommissionens meddelande, vilket gör att flera viktiga ekonomiska frågor inte får den uppmärksamhet som kan behövas för att stärka den ekonomiska dimensionen. Områden som skulle behöva tydliggöras är behovet av forskning, innovation, en bättre fungerande inre marknad, entreprenörskap och regelförbättring för hållbar utveckling. Ett exempel är att forskning och innovation som bidrar till att lösa utmaningar inom områden med koppling både till den sociala och miljömässiga dimensionen i stor utsträckning också kan bidra till ekonomisk tillväxt och på så vis främja hållbar utveckling i sin helhet. När det gäller den inre marknadens funktion så är t.ex. standardiseringsarbete och standardreceptiv lagstiftning viktiga verktyg för att förstärka en hållbar utveckling. Användningen av den s.k. nya metoden har visat sig vara smidig för företagen samtidigt som skydd har kunnat uppnås för angelägna samhällsintressen. Dessa potentialer tydliggörs inte i tillräcklig omfattning i strategin. Även de möjligheter som informationsteknologin skapar för en hållbar tillväxt bör framhållas.

Sverige vill särskilt peka på den betydelse som ett hållbart nyttjande av naturresurser har för en hållbar utveckling i dess tre dimensioner. Sverige anser att det för människors välfärd och ekosystemens välmående är av vikt att verka för en balans mellan hushållning med naturresurserna och ett hållbart nyttjande av ekosystemen.

Det är angeläget att naturresursernas betydelse för ekonomisk tillväxt och sysselsättning tydliggörs i strategin samtidigt som överexploatering och ohållbart nyttjande av knappa resurser motverkas. Innovation och tekniska lösningar har stor betydelse i sammanhanget men är inte tillräckligt.

Konsekvensanalyser som omfattar de tre hållbarhetsdimensionerna är ett viktigt verktyg för att genomföra rätt åtgärder för att avhjälpa de ohållbara trenderna. Härigenom kan det säkerställas att effekterna av de åtgärder som genomförs inom olika områden stöder en hållbar utveckling både ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Det är viktigt att konsekvensanalyser används och ytterligare utvecklas för att fånga de tre hållbarhetsdimensionerna bättre.

Sverige anser vidare att komplement och alternativ till traditionell lagstiftning, t.ex. marknadsbaserade styrmedel såsom ekonomiska styrmedel, standarder eller frivilliga överenskommelser, som bidrar till att koppla ihop ekonomisk tillväxt, miljöskydd och social hänsyn, bör användas i ökad omfattning. Här är det dock viktigt att styrmedlen inte utformas på ett sätt som kan vara handelssnedvridande eller missgynnar leverantörer från andra länder, särskilt utvecklingsländer. Särskilt viktigt är transparens, dvs öppenhet i processen när kriterier fastställs och tillämpas.

Angående nya kvantitativa målsättningar, anser Sverige att i första hand ska redan antagna målsättningar uppfyllas, inklusive Lissabonmålen. Vi är dock beredda att pröva nya kvantitativa målsättningar som är realistiska och samhällsekonomiskt välgrundade.

Sverige vill även framhålla vikten av att mål formuleras som ett eftersträvansvärt tillstånd uttryckt i uppföljningsbara termer och inte i termer av åtgärder. Detta gäller särskilt området ”Främjande av god hälsa – folkhälsa”.

Fråga 2

Konkurrenskraftsrådets huvudfokus är ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. De viktigaste instrumenten som rådet disponerar är bland annat åtgärder för att främja forskning, innovation, SME-frågor, entreprenörskap, regelförbättring och harmonisering på EU-nivå. Ett annat mycket viktigt instrument är strategin för integrering av miljöskydd och hållbar utveckling i politiken för den inre marknaden som togs fram 2001 (8970/01 MI 82 ENV 237). Strategin innehåller konkreta förslag på såväl sakområden som direkta åtgärder. Rådet har även en viktig uppgift i att uppmärksamma tillväxtpotentialen inom områden som bidrar till att lösa utmaningar kopplade både till den miljömässiga och sociala dimensionen. Ett exempel på det är programmet för konkurrenskraft och innovation, CIP, som innehåller delprogram om entreprenörskap och intelligent energi, som båda kan ge ett positivt bidrag till en hållbar utveckling.

Rådet har en viktig roll i att understödja arbete inom ramen för den öppna samordningsmetoden och att främja erfarenhetsutbyte om goda arbetsmetoder för hållbar tillväxt.

Sverige anser vidare att det är viktigt att rådet använder sig av konsekvensanalyser som omfattar de tre hållbarhetsdimensionerna om rådsbehandlingen av kommissionsförslag leder till betydande förändringar av kommissionens förslag.

Fråga 3

Rådet bör verka för att öppna upp EUs handel med omvärlden och underlätta utlandsinvesteringar och därmed främja en rättvis och hållbar global utveckling som bl.a. kan bidra till minskad fattigdom och ökad tillväxt i världen. En metod för att bidra till en ambitiös strategi för hållbar utveckling och samtidigt en mer öppen handel är att använda de inre marknadsinstrument som erbjuds, bl.a. standardisering och standardreceptiv lagstiftning.

Additional questions

Fråga 1

Sverige anser att ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt den internationella konkurrensens påverkan på strukturomvandlingen inom EUs näringsliv och därmed den hållbara utvecklingen inom gemenskapen. Sverige välkomnar åtgärder som främjar den nödvändiga strukturomvandlingen i globaliseringens fotspår. Sverige, som har en liten och öppen ekonomi, har valt att inte motverka globaliseringseffekter utan verkar för att Sverige skall ligga i framkant vad gäller forskning och innovationer och på så vis stärka svenska företags konkurrenskraft. Arbete i samma riktning sker på EU-nivå och i andra MS. Eftersom EUs målsättning för hållbar utvecklingen även inkluderar den globala dimensionen är det viktigt att poängtera att åtgärder inte får leda till att begränsa EUs handel med andra delar av världen. Det är i detta sammanhang viktigt att ordentliga konsekvensanalyser görs, så att resultatet blir balanserat.

Fråga 2

Sverige anser att det bör tydliggöras hur hållbarhetsstrategin ska ta hänsyn till och bidra till att skapa gemensamma förutsättningar på den globala marknaden. Detta är viktigt dels för att skapa förutsättningar för det europeiska näringslivets konkurrenskraft och kostnadseffektivitet dels ur ett miljömässigt och socialt (inklusive rättvise-) perspektiv. Krav från EU har en global dimension. De krav som ställs på en global marknad kan ibland få oönskade effekter på miljö, människor eller tillväxt. Att hitta synergieffekter mellan de tre dimensionerna är en viktig ledstjärna för att nå en hållbar utveckling. Hållbarhetsstrategin bör kunna ge stöd för ett sådant agerande eftersom intresset av att undvika negativa miljöeffekter, minskad tillväxt och social utslagning är delat mellan EU och dess omvärld. Klimatfrågan är ett exempel på en global fråga där den globala nivån är av mycket stor betydelse och där regionala och nationella initiativ måste kombineras med globala insatser.

Fråga 3

Sverige kan redan visa att det är möjligt att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser. Ekonomiska styrmedel har haft en betydande roll för denna utveckling.

Sverige vill framhålla betydelsen av globalt och europeiskt samarbete för att skapa förutsättningar för att kombinera konkurrenskraft för europisk industri med framgång och kostnadseffektivitet i klimatarbetet.

Ekonomiska styrmedel, som handeln med utsläppsrätter, är centrala i sammanhanget, och bör vidareutvecklas. Det är samtidigt viktigt att EUs handelssystem präglas av långsiktigt och är robust, bibehåller konkurrenskraften hos näringslivet inom unionen, stödjer investeringar i utvecklingsländer - CDM (Clean Development Mechanism) bör särskilt lyftas fram.

Sverige vill även framhålla den potential för hållbar tillväxt som finns genom klimateffektiva lösningar. Fortsatt främjande av såväl forskning och utveckling på området som användningen av klimateffektiva lösningar är ett verkningsfullt sätt att kombinera tillväxt- och klimatambitioner.