Återrapport
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:21BA8A
Promemoria | ||
2009-06-01 | ||
Näringsdepartementet |
Internationella sekretariatet |
Rapport från informellt transportministermöte i Litomerice, Tjeckien
den 29 april 2009
Den svenska delegationen leddes av statsrådet Åsa Torstensson. För övrigt ingick följande personer i delegationen: statssekreterare Leif Zetterberg, pressekr. Kenneth Hultgren, kommunikationsrådet Anna Halvarsson (Brysselrepr.), ämnesrådet Per Björklund (TR), kanslirådet Marcus Nordmeyer (IS).
Ministrar deltog från följande stater: Tjeckien, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Rumänien, Slovenien, Sverige, Storbritannien, Makedonien, Norge och Schweiz.
Temat för mötet var intelligenta transportsystem. Förmiddagssessionen ägnades åt hinder och utmaningar för genomförandet av intelligenta transportsystem i vägtransportsektorn.
Ett återkommande tema i förmiddagens inlägg var nödvändigheten av att skapa gemensamma standarder och kompatibilitet mellan olika tekniska system. Nya standarder måste var ”öppna”, de får inte verka inskränkande på kreativiteten. Många länder betonade också vikten av att involvera alla intressenter då man diskuterar och tar beslut om intelligenta transportsystem.
Viss lagstiftning på EU-nivå kunde enligt ett antal länder vara motiverat men det var viktigt att inte ta förhastade beslut som kunde hämma marknadens kreativitet. Snarare borde lagstiftning underlätta för marknadens aktörer att ta fram nya lösningar.
Ordförandeskapet hade frågat specifikt om länderna ansåg att projektet ”Easy Way” var en bra plattform för att samordna genomförande av ITS på europeisk nivå. Det tycktes finnas ett brett stöd för Easy Way bland deltagarna.
Sverige framhöll att det behövs bättre samverkan mellan t.ex. offentliga och privata aktörer för att underlätta införande av ITS. Det gäller t.ex. för utbyte och tillhandahållande av väg-, trafik- och resdata. Det behövs samverkan över olika gränser, såväl över landgränser som mellan olika transportslag.
Under eftermiddagssessionen diskuterades ITS med avseende på dels trafiksäkerhet, dels vägavgifter. Trafiksäkerhetsdiskussionen tog aldrig riktigt fart. Däremot gavs rikligt med exempel på ITS-system som genomförts, eller var på väg att genomföras, i medlemsstaterna.
Ett inledningsanförande hölls av Christer Karlsson, ITS Sweden. I anförandet redogjorde Karlsson för trender och tjänster inom ITS-sektorn. Slutsatsen var att mycket har gjorts men det långt ifrån hela potentialen inom ITS-sektorn utnyttjas. Det saknas fortfarande till stor del intermodala ITS-lösningar liksom ITS-system som är verksamma över nationsgränser.
UK:s minister berättade om olika projekt som genomförts, bl.a. door-to-door journey planner och CO2 emissions calculator. NL:s minister berättade om ett satellitbaserat elektroniskt vägavgiftssystem som kommer att omfatta alla fordon. Alla fasta avgifter för att äga ett fordon försvinner och ersätts av en kilometerbaserad avgift. Intäkterna från bilisterna ska totalt sett vara oförändrade.
SE hade skriftligt meddelat den svenska synen att ny teknik kommer vara en förutsättning för att nå trafiksäkerhetsmålen. Samhället har en viktig roll i att på olika sätt stödja denna teknik för att den ska förverkligas. Samhället kan förutom att reglera ny teknik stödja utveckling och införande genom bl.a. FUD, konsumentinformation och att själva efterfråga viss teknik i egna eller upphandlade transporter.
Ordföranden summerade dagen med att konstatera att ITS kan ge upphov till många jobb i Europa. Interoperabilitet och kontinuitet är nyckelord. Finansiering av nya ITS-lösningar är problematisk för en del medlemsstater, varför EU-finansiering kan övervägas. PPP-lösningar bör användas. Ett visst regelverk av ramkaraktär kan vara motiverat på gemenskapsnivå. Myndigheter bör göras uppmärksamma på fördelarna med ITS.