Återrapport KKR
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2009/10:235038
Promemoria
2009-10-01
Näringsdepartementet
Utrikesdepartementet
Utbildningsdepartementet
Rapport konkurrenskraftsrådet (KKR) 24-25 september 2009
1) Fastställande av dagordning
Rådet fastställde dagordningen
2) Godkännande av A-punktslista
Rådet godkände A-punktslistan
INRE MARKNADEN, INDUSTRI
3) Översyn av gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring
- Diskussion
I sitt inledningsanförande redogjorde KOM för meddelandet ”Översyn av gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring". Den utvärdering som görs i meddelandet visar att EU har gjort framsteg inom ett flertal områden och att flera MS är några av de mest innovativa i världen. Det finns dock områden där förbättringar behövs; ramverk för skydd av immateriella rättigheter, standardisering, kommersialisering, samordning mellan olika politikområden och villkor för små- och medelstora företag. KOM lyfte även fram vikten av minskad byråkrati. Meddelandet avser att initiera en politisk debatt om Europas framtida innovationspolitik och KOM avser att presentera en europeisk innovationsplan våren 2010.
Den efterföljande innovationsdebatten visade att det råder en stor enighet bland MS om att innovation är en grundförutsättning för EU:s konkurrenskraft, tillväxt och jobb. Av debatten framkom att det råder relativt bred samsyn om nuvarande styrkor och svagheter i Europas innovationspolitik, det finns också en enighet vad gäller de viktigaste prioriteringarna i EU:s framtida innovationspolitik. MS betonade vikten av innovation för att möta stora samhälleliga utmaningar där klimatförändringarna särskilt betonades. MS var eniga om att KOM:s meddelande ger en tämligen rättvisande bild av läget. Många MS framhöll även vikten av att bredda innovationsbegreppet till att i högre grad omfatta icke-teknologiska innovationer och framförallt tjänsteinnovationer. Detta mot bakgrund av den växande tjänstemarknaden.
MS betonade vikten av små- och medelstora företag (SME) och att det behövs åtgärder för att förbättra deras villkor och situation i innovationssystemet. Här lyftes förbättrad tillgång till kapital och förenklat deltagande i EU:s instrument och program fram som centrala faktorer. Flera MS påpekade att offentlig upphandling bör utnyttjas bättre för att främja innovationer och att underlätta SME:s deltagande. Utökad användning av standardisering betonades av flera MS. Flertalet MS lyfte också fram vikten av bättre samordning med andra områden, särskilt forskningen, och även mellan olika nivåer, lokal, regional, nationell och EU-nivå, dock med beaktande av subsidiaritetsprincipen.
MS betonade att det behövs ett bättre skydd för immateriella rättigheter och gav ett starkt stöd för ett snabbt antagande av gemenskapspatentet och tillsättande av en domstol för att skydda detta
ORDF (sr Olofsson) summerade och tackade för de inlägg som gjorts.
Diskussionen kommer att vara ett viktigt inspel till ordförandeskapets arbete med att ta fram integrerade rådsslutsatser att antas vid konkurrenskraftsrådets möte i december.
4) "Hur får man den inre marknaden att fungera bättre"
a) Kommissionens rekommendation om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion
b) Informationssystemet för den inre marknaden (IMI)
c) Resultattavla för den inre marknaden
d) Kontaktpunkter (tjänstedirektivet och förordningen om ömsesidigt erkännande)
- Antagande av slutsatser
ORDF (sr Björling) inledde med att EU under lång tid har förhandlat lagstiftningsakter i syfte att förbättra förutsättningarna för medborgare och företag att handla, etablera sig och röra sig på den inre marknaden . Trots detta fungerar inte den inre marknaden fullt ut. Ministrarnas roll blir nu att se till att dessa direktiv och förordningar som förhandlats fram ska få den politiska effekt som man önskar. Med anledning av detta välkomnar rådet i sina slutsatser kommissionens rekommendation om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion.
KOM (kommissionär McCreevy) höll ett brandtal till den inre marknaden och hur viktigt det är att den fungerar i praktiken. KOM var glad att MS deltog aktivt i arbetet och att IMI, tjänstedirektivet och kontaktpunkterna nämndes särskilt i slutsatserna.
En MS anförde några allmänna kommentarer om att den inre marknaden är ryggraden i hela EU-arbetet och att man har lyckats hålla ihop trots krisen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns olika problem i olika MS och det finns inga patentlösningar på hur vi får den inre marknaden att fungera i praktiken. MS var nöjd över att man samlats kring tre prioriteringar.
En annan MS välkomnade slutsatserna som man ansåg spegla hur EU:s inre marknad är idag. MS la till att de gärna hade sett en skrivning om den femte friheten i texten, men meddelade att man avser att återkomma med krav på det i slutsatserna till december KKR.
”Hur man får den inre marknaden att fungera bättre" antogs i enlighet med dok 13024/09.
5) Lägesrapport för genomförandet av tjänstedirektivet
- Information från kommissionen
- Diskussion
ORDF(sr Björling) informerade om att MS hade hållit en diskussion över lunchen på basis av den not med frågor som ordförandeskapet tillhandahållit och den information som kommissionen lämnat om läget gällande genomförandet av tjänstedirektivet, vilket ska vara genomfört senast den 28 december 2009. ORDF pekade på vikt av en fungerade tjänstemarknad och noterade att samtliga MS givit uttryck för sin ambition att genomföra i tid.
KOM (kommissionär McCreevy) gav sin syn på läget och konstaterade att det i stort ser bra ut, men att ett flertal MS måste öka sina ansträngningar för att hinna i tid.
ORDF tackade medlemsstaterna och kommissionen för värdefull information och input om genomförandearbetet. ORDF berättade att kommissionen vid lunchdiskussionen uppgett att vi är på rätt väg men att en hel del arbete fortfarande återstår i några länder. Många MS har helt klart stora förväntningar på de möjligheter som direktivet kan ge företagen och då särskilt små- och medelstora företag, att tillhandahålla sina tjänster över gränserna i EU. Även konsumenterna kommer att tjäna på tjänstedirektivet. ES nämnde också tjänstedirektivets betydelse för att öka konkurrensen. Direktivet är inte bara en lagstiftningsfråga utan också de gemensamma kontaktpunkterna är avgörande för ett bra genomförande. Kontaktpunkten bör inte bara innehålla information på ett språk utan också på språk som många tjänsteleverantörer förstår. Beträffande genomförandeläget i MS är några länder på rätt väg medan vissa ännu har en lång väg kvar att gå. Alla MS uppger dock att de kommer att vara klara i tid och därför utgår vi ifrån att detta kommer att ske, liksom att den fortsatta processen blir öppen och transparent.
KOM tackar ORDF för att kommissionen har fått lämna en rapport om genomförandeläget. KOM betonade att tjänstedirektivet har en stor potential för att modernisera den inre marknaden och medlemsstaternas förvaltningsstrukturer. Det är också viktigt med tanke på den ekonomiska krisen. Det är lite si och så med hur medlemsstaterna har arbetat med genomförandet. Vissa har intagit en minimalistisk inställning. Det är dock inte ett alternativ – medborgarna i EU har rätt till samma tillgång till tjänster. Det politiska stödet för ett fullt genomförandet är nu viktigt – om tillräckliga åtgärder inte vidtagits måste det nu sättas till. Inte bara lagar ska levereras till parlamentet utan också gemensamma kontaktpunkter ska inrättas i tid. KOM och MS ska fortsätta och arbete öppet och nära för dessa mål och vi måste alla göra vad vi kan. Det får inte bli läpparnas bekännelse. KOM är säker på att alla kommer att uppfylla målet.
ORDF gav ordet till de MS som ville göra ett inlägg. Ingen begärde ordet.
ORDF summerade därefter diskussionen enligt följande:
Det är ett viktigt första steg att uppnå en väl fungerande inre marknad för tjänster.
ORDF ser det som en mognadstest på medlemsstaternas engagemang, särskilt i tider av ekonomiska svårigheter, att vi använder oss av det gemenskapsinstrument som står till buds genom tjänstedirektivet för att stimulera tjänstesektorn. Tjänstesektorn är viktig för Europas konkurrenskraft – en väl fungerande inre marknads för tjänster är nyckeln till att stärka vår konkurrenskraft på en globala marknaden.
ORDF underströk vikten av ett effektivt genomförande som sker i tid. Det är en förutsättning för att företag och konsumenter ska kunna få del av de möjligheter på en verkligt integrerad inre marknad för tjänster. ORDF uppmanade MS att undersöka alla möjligheter att använda den återstående tiden fram till den 28 december i år, för att åstadkomma ett fullt genomfört tjänstedirektiv och medlemsstaterna kan räkna med kommissionens stöd för att uppnå detta.
6) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag avseende mikroenheter (R)
- Riktlinjedebatt
ORDF (sr Björling) presenterade det arbete som skett under CZ ORDF.
KOM (kommissionär McCreevy) gav sitt stöd till det nu liggande förslaget samt meddelade att den större översynen av 4:e och 7:e bolagsrättsliga direktiven inte kan beräknas vara färdig från tidigast sent 2010.
De MS (FR, BE, AT, IT, LU, PT och ES) som var negativa till det nu liggande förslaget angav följande skäl härför:
ett genomförande av förslaget skulle innebära en de-harmonisering av ett område på den inre marknaden som nu är harmoniserad,
ett genomförande skulle innebära att konkurrensförutsättningarna för de minsta bolagen kommer att vara olika mellan MS (beroende på om MS använt sig av optionen eller inte) – detta kan också komma att öka trycket på de MS som inte vill använda sig av optionen,
det kommer att bli en brist på öppenhet, som kan påverka de minsta bolagens möjlighet till att erhålla krediter,
denna brist på öppenhet kring bolagen är också negativt i statistik- och skattehänseende.
De negativa MS var dock inte främmande för förenklingar i sig, och att minska de administrativa bördorna, men föredrog om detta kunde ske på ett harmoniserat sätt, allra helst i samband med den större översynen av 4:e och 7:e bolagsrättsliga direktiven.
De MS (BG, DE, FI, RO, CY, SK, SI, NL, LT, PL, EE, UK, DK och CZ) som var positiva till förslaget angav i huvudsak följande.
eftersom de minsta företagen inte ägnar sig åt gränsöverskridande handel, kommer inte förslaget att medföra några negativa verkningar i konkurrenshänseende eller för den inre marknaden,
ett undantag från reglerna i 4:e bolagsrättsliga direktivet kommer inte att innebära att de minsta bolagen inte behöver ha någon form av redovisning – det är upp till MS att själva bestämma vilka regler som passar deras mikroenheter. Det blir därför inga återverkningar för bolagen när dessa vill erhålla krediter och inte heller avseende statistik- och skatteuppgifter,
ett genomförande skulle på ett mycket enkelt sätt medföra avsevärda reduktioner av bolagens administrativa bördor.
KOM konstaterade att det är svårt att få igenom förenklingsförslag och att det var svårbegripligt för KOM varför så många MS står och väger.
ORDF sammanfattade diskussionen och uppgav att ordförandeskapet, medan man inväntade EP:s omröstning och diskuterade frågan med övriga institutioner, skulle reflektera över möjliga vägar för att minska de administrativa bördorna för de minsta bolagen.
FORSKNING
7) Utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och politiska frågor avseende forskningsbaserad innovation
- Riktlinjedebatt
ORDF (sr Krantz) inledde med att kort redogöra för diskussionen kring ERA Vision and Governance under den senaste trion och nämnde under det SE ordförandeskapet speciellt seminariet i juni med stakeholders, CREST-mötet i juli, Lund- och Göteborgskonferenserna samt seminariet kvällen innan med parlamentet.
KOM (Potocnik) var mycket nöjd med det svenska initiativet att bjuda in parlamentet då detta ligger helt i linje med Ljubljanaprocessen. De frågor som Sverige tar upp under ordförandeskapet är också mycket bra med tanke på den strategi som skall tas fram efter Lissabon. KOM pekade på att vi behöver identifiera utmaningarna och ha ett gemensamt angreppssätt som också sträcker sig utanför Europa. Vi måste identifiera strategiska mål utifrån ERA 2020 Vision. När det gäller eventuellt nya investeringsmål har KOM ännu ingen ståndpunkt men klart är att de nya målen måste integreras i post-Lisbon Strategy.
Därefter följde inlägg från alla delegationer förutom (LU och SE). Dessa kan sammanfattas under de tre frågor som ställts:
Fråga 1:
– Krävs det en översyn och utveckling av förvaltningsstrukturerna och förvaltningsförfarandena för att få till stånd en samordning av insatserna i medlemsstaterna, inom EU och globalt för att ge stimulans till forskning och forskningsbaserade innovationer och för att främja utvecklingen av nya marknader?
– Hur kan fastställandet av forskningsprioriteringar och sammanslagningen av resurser för att ta itu med stora samhällsutmaningar utvecklas och påskyndas med tanke på att några av de hot de innebär är akuta?
Det finns en stor enighet att forskningsprioriteringar måste fastställas för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna. I detta sammanhang kan gemensam programplanering vara ett bra verktyg. Man får heller inte glömma andra viktiga frågor som ’lead markets’ och andra insatser som bidrar till tillväxt och nya jobb. Hänsyn måste också tas till sammanhållning och regional utveckling. Det behövs utveckling av nya produkter och tjänster och hänsyn måste tas till den femte friheten. Kopplingen mellan forskning och forskningsbaserade innovationer är särskilt viktig. Ramprogrammets struktur måste ändras och vi måste börja nu med förberedelser. Nationella program måste också i större utsträckning ta hänsyn till detta inklusive att ha en europeisk dimension. ERA Governance strukturen måste inrymma en process för att sätta prioriteringar.
Fråga 2:
– Vilka åtgärder krävs för att se till att de forskningspolitiska beslut som medlemsstaterna fattar om specialisering och koncentration återspeglar både nationella intressen och gemenskapens intressen?
– Vilka åtgärder krävs på högsta nivå för att fastställa de rätta ramvillkoren för att främja forskning och strategier för "kunskap som ger tillväxt"?
Ett mycket stor sammanstämmighet finns kring betydelsen att ta hänsyn till integrering och koordinering av områdena inom kunskapstriangeln. Samtidigt skall man inte glömma andra aspekter som mer tematiska policyområden. Gemensamma rådsmöten med olika konstellationer bör utnyttjas. Man skall heller inte glömma nya initiativ också behöver infrastruktur och etablerandet av standarder. Det är inte heller alltid som koordinering är lösning på alla problem – det gäller lika mycket att hitta det bästa lösningen.
Vi har en fragmentering av instrument och vi måste tillse att vi optimerar de som vi har idag innan ni sätter upp nya. Flera instrument fördes fram som goda exempel såsom EIT, riskfinansieringsmekanismen inom FP7 och PPP. Detta gäller i viss mån också ledningsstrukturer – dvs. vi måste se till att bättre utnyttja de strukturer vi har. Ett flertal delegationer framhävde att gemensam programplanering har en stor potential men samtidigt måste man gå varsamt fram och tänka på subsidiaritetsprincipen.
En viktig faktor om man skall lyckas är att framstegs görs när det gäller förenklingar.
CREST bör ha en viktig roll i framtiden.
Fråga 3:
– Hur bör FoU-målen formuleras (vad gäller absoluta tal, andelar av BNP, tillväxttakter, separata mål för den offentliga respektive den privata sektorn osv.) för att fungera som katalysator för medlemsstaternas ansträngningar för att höja nivån på FoU-investeringarna?
– Vilka andra mål krävs för att stimulera till investeringar och öka effektiviteten i FoU- och innovationsverksamhet som kännetecknar kunskapsbaserade samhällen (t.ex.
industriell omstrukturering, modernisering av universitetssektorn, internationellt samarbete och utveckling av mänskliga resurser)?
De flesta delegationer stöder det kvantitativa målet 3%, men pekade på behovet att man dels måste ta mer hänsyn till nationella omständigheter samt att mer kvalitativa och ’smarta’ mål upprättas. I det sammanhanget påpekades också om problemet med minskande BNP. Ett komplement kan också vara att ha mer absoluta mål. En ’svaghet’ med nuvarande mål är att det till så stor del står och faller med huruvida de tre största länderna uppfyller det.
Enighet finns kring att man måste kunna påvisa mer inverkan av de satsningar som görs inte minst när det gäller att påverka medlemsländernas finansministrar.
Till sist gav KOM sina kommentarer till debatten:
KOM uppmanade alla ministrar att stå upp för forskning nationellt och argumentera för ökade investeringar även om det blir svårt de närmaste åren. Vidare påpekades att 3% är ett medeltal och att alla länder har individuella mål. Vi måste fortsätta förenklingar, men detta kan inte ske utan hjälp från medlemsländerna och parlamentet. KOM noterade med belåtenheten stödet till stärka insatser för att lösa sociala utmaningar. Vi måste omstrukturera CREST och de bör ha en viktig roll i förberedelserna till FP8. Klart är att det behövs mycket bättre integrering mellan forskning och forskningsbaserade innovationer. När det gäller kopplingar till andra insatser som standardisering etc pekades på teknologiplattformarna som har representanter från många olika kategorier av användare.
ORDF avslutade mötet med att tacka för alla bidrag och informerade om att ordförandeskapet avser att i nästa vecka presentera utkast till resolution om ERA Governance samt utkast till slutsatser om framtida prioriteringar.
8) Övriga frågor
a) Bättre lagstiftning
– Information från ordförandeskapet
ORDF (sr Olofsson) informerade om sitt arbete med regelförenkling, som är en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet. Vid KKR i december avses separata slutsatser antas med nya inspel till hur vi kan förbättra lagstiftningen i framtiden. Ordförandeskapet framhöll också att man, för att underlätta utbyte av goda erfarenheter mellan medlemsstaterna, har vi för avsikt att ge alla medlemsstater möjligheten att frivilligt bidra med goda exempel på regelförenkling eller åtgärder för att minska de administrativa bördorna. Dessa ska sedan ska sammanställas och kortfattat presentera vid rådsmötet i december.
KOM gav uttryck för sitt tydliga stöd för regelförenkling och kommissionär Verheugen nämnde även att Barosso ser detta som en av de mer prioriterade frågorna för de kommande åren. Kommissionen kommer att i oktober presentera sitt meddelande där man bl.a.
kommer ange hur man avser att arbeta vidare med regelförenkling och att uppnå resultat. En MS gick in och tackade SE för att vi fört upp frågan på dagordningen och gav sitt stöd till det fortsatta arbetet.
b) Samförståndsavtal med de brasilianska konkurrensmyndigheterna
– Information från kommissionen
KOM informerade om att de den 8 oktober ska underteckna ett MoU om regler mot kartellbildning, vilken ska underlätta dialog om konkurrenspolitik mellan EU och Brasilien.
c) Arbetet i högnivågruppen för livsmedelsindustrins konkurrenskraft
– Information från kommissionen
Kommissionen betonade att livsmedelsindustrin är Europas största industri och att den står inför stora utmaningar just nu. En högnivågrupp har därför arbetat med att ta fram 30 rekommendationer om hur man kan bidra till att livsmedelsindustrins konkurrenskraft ökar. Man arbetar just nu med implementering av dessa.
Extrapunkt) Fordonsindustrin
- Information från kommissionen
En MS tog initiativ för att inkludera ärendet på dagordningen och frågade hur Kommissionen avser tillse att General Motors eventuella försäljning av Opel inte strider mot EUs konkurrens- och statsstödsregler.
KOM (kommissionär Verheugen) inledde med att beskriva bakgrunden till försäljningen och att det stod klart att en omstrukturering av branschen var nödvändig. Ett visst finansiellt stöd har varit nödvändigt för att undvika en konkurs för Opel, men det är viktigt att det inte kopplas till icke affärsmässiga krav på verksamheten, eftersom ett sådant agerande inte skulle vara förenligt med EUs statsstödsregler. Skulle otillåtna stöd eller krav på bolaget upptäckas kommer affären ej att godkännas.
Ett antal medlemsstater tog till orda för att försvara upplägget eller uppmana kommissionen till en aktiv roll.
ORDF (sr Olofsson) avslutade debatten med att uttrycka vikten av att följa regelverket och att upprätthålla en tät kontakt mellan medlemsstater och kommissionen för att komma ur det svåra ekonomiska läget.
d) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en harmoniserad metod för klassificering och rapportering av klagomål och förfrågningar från konsumenter
- Föredragning av kommissionen
KOM (kommissionär Verheugen) redogjorde kort för innehållet i meddelandet och hoppades att det fanns stöd bland medlemsstaterna för kommissionens initiativ att få konsumentorganisationer och berörda myndigheter att på frivillig väg följa samma metod för klassificering av konsumentklagomål. Därmed skulle bättre kunskap erhållas om hur väl den inre marknaden fungerar. Ordförande Björling tackade kommissionen för dess arbete med att skapa en god kunskapsbas och konstaterade att konsumentklagomål är en viktig faktor för att avgöra hur väl en marknad fungerar.
e) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillsyn av konsumentregelverket
- Föredragning av kommissionen
En kort redogörelse gavs av KOM (kommissionär Verheugen) avseende meddelandets innehåll, bl.a. räknades de fem prioriterade områdena som fastställts upp. ORDF (sr Björling) noterade att det är nödvändigt att effektivt genomföra den lagstiftning som man enats om för att få den inre marknaden att fungera väl.
f) Konferensen "Safe Products – At the Core of the EU Single Market"
(Stockholm den 11 september 2009)
- Information från ordförandeskapet
ORDF (sr Björling) informerade om slutsatserna av konferensen och meddelade att det ES ORDF kommer att följa upp detta viktiga ämne med en konferens.
g) Översyn av Europeiska forskningsrådet
[lunchdiskussion]
h) Information om gemensam programplanering
- Föredragning av ordförandena för högnivågruppen för gemensam programplanering
Gruppen är en konfiguration av CREST och ordförandelandet är ordförande i gruppen. Mr Syka och Mr Annerberg presenterade vad arbetet i gruppen under de CZ respektive SE ordförandeskapen. Under CZ beslutades om arbetsformer samt ett ramverk för verksamheten. Vidare togs en mall fram för hur förslag skall struktureras. Arbetet påbörjades också med den första piloten inom Alzheimer. Under SE har arbetet påbörjats med att ta fram den första ’vågen’ av förslag parallellt med att slutföra förslaget till Alzheimerförslaget. 14 september hölls ett seminarium där 17 förslag presenterades. Dessa har sedan av gruppen kondenserats till 7 områden där nu ett land som koordinator driver arbetet vidare för att ta fram konkreta förslag. Målsättningen är att det skall finnas förslag, dock ej ännu beslutsmässiga, till rådsmötet i december.
i) Information om internationellt forskningssamarbete
- Föredragning av SFIC:s ordförande
Gruppen har en vald ordförande, Mr Rieke, som presenterade vad man gjort första året. Man har satt upp tre prioriteringar: att etablera en arbetsstruktur inklusive etablerande av nätverk för att kunna utbyte information och erfarenheter; att inriktningen skall vara att identifiera gemensamma målsättningar speciellt när det gäller större utmaningar som hälsa, klimat etc samt tillse att den internationella dimensionen av ERA blir en del av ERA Governance. Kommande månader diskuterar man vilka instrument man skall använda inklusive kontakter med andra organ.
j) Information om Iter
- Föredragning av kommissionen
KOM presenterade kortfattat läget och konstaterade att ett antal randvillkor måste vara uppfyllda för att man skall kunna driva frågan framåt. Det rör i synnerhet trovärdiga kostnadsuppskattningar, trovärdig tidtabell samt trovärdig ledning för projektet. KOM värdesätter SE ordförandeskapets intentioner att driva frågan framåt, i första hand vid ett extra attachémöte 30 september.
Efter detta möte för man se hur frågan på lämpligaste sätt skall drivas vidare i rådet.
k) Information om en rekommendation från rådet om att lansera ett initiativ för gemensam programplanering ägnat kampen mot neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom
- Föredragning av kommissionen
KOM redogjorde för att ett första förslag inom gemensam programplanering nu föreligger med Alzheimer som presenterades i juli. Arbete pågår parallellt med att ta fram en strategisk forskningsagenda. KOM hoppas att beslut kan tas på KKR i december.
2009-10-01
Näringsdepartementet
Utrikesdepartementet
Utbildningsdepartementet
Rapport konkurrenskraftsrådet (KKR) 24-25 september 2009
1) Fastställande av dagordning
Rådet fastställde dagordningen
2) Godkännande av A-punktslista
Rådet godkände A-punktslistan
INRE MARKNADEN, INDUSTRI
3) Översyn av gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring
- Diskussion
I sitt inledningsanförande redogjorde KOM för meddelandet ”Översyn av gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring". Den utvärdering som görs i meddelandet visar att EU har gjort framsteg inom ett flertal områden och att flera MS är några av de mest innovativa i världen. Det finns dock områden där förbättringar behövs; ramverk för skydd av immateriella rättigheter, standardisering, kommersialisering, samordning mellan olika politikområden och villkor för små- och medelstora företag. KOM lyfte även fram vikten av minskad byråkrati. Meddelandet avser att initiera en politisk debatt om Europas framtida innovationspolitik och KOM avser att presentera en europeisk innovationsplan våren 2010.
Den efterföljande innovationsdebatten visade att det råder en stor enighet bland MS om att innovation är en grundförutsättning för EU:s konkurrenskraft, tillväxt och jobb. Av debatten framkom att det råder relativt bred samsyn om nuvarande styrkor och svagheter i Europas innovationspolitik, det finns också en enighet vad gäller de viktigaste prioriteringarna i EU:s framtida innovationspolitik. MS betonade vikten av innovation för att möta stora samhälleliga utmaningar där klimatförändringarna särskilt betonades. MS var eniga om att KOM:s meddelande ger en tämligen rättvisande bild av läget. Många MS framhöll även vikten av att bredda innovationsbegreppet till att i högre grad omfatta icke-teknologiska innovationer och framförallt tjänsteinnovationer. Detta mot bakgrund av den växande tjänstemarknaden.
MS betonade vikten av små- och medelstora företag (SME) och att det behövs åtgärder för att förbättra deras villkor och situation i innovationssystemet. Här lyftes förbättrad tillgång till kapital och förenklat deltagande i EU:s instrument och program fram som centrala faktorer. Flera MS påpekade att offentlig upphandling bör utnyttjas bättre för att främja innovationer och att underlätta SME:s deltagande. Utökad användning av standardisering betonades av flera MS. Flertalet MS lyfte också fram vikten av bättre samordning med andra områden, särskilt forskningen, och även mellan olika nivåer, lokal, regional, nationell och EU-nivå, dock med beaktande av subsidiaritetsprincipen.
MS betonade att det behövs ett bättre skydd för immateriella rättigheter och gav ett starkt stöd för ett snabbt antagande av gemenskapspatentet och tillsättande av en domstol för att skydda detta
ORDF (sr Olofsson) summerade och tackade för de inlägg som gjorts.
Diskussionen kommer att vara ett viktigt inspel till ordförandeskapets arbete med att ta fram integrerade rådsslutsatser att antas vid konkurrenskraftsrådets möte i december.
4) "Hur får man den inre marknaden att fungera bättre"
a) Kommissionens rekommendation om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion
b) Informationssystemet för den inre marknaden (IMI)
c) Resultattavla för den inre marknaden
d) Kontaktpunkter (tjänstedirektivet och förordningen om ömsesidigt erkännande)
- Antagande av slutsatser
ORDF (sr Björling) inledde med att EU under lång tid har förhandlat lagstiftningsakter i syfte att förbättra förutsättningarna för medborgare och företag att handla, etablera sig och röra sig på den inre marknaden . Trots detta fungerar inte den inre marknaden fullt ut. Ministrarnas roll blir nu att se till att dessa direktiv och förordningar som förhandlats fram ska få den politiska effekt som man önskar. Med anledning av detta välkomnar rådet i sina slutsatser kommissionens rekommendation om åtgärder för att förbättra den inre marknadens funktion.
KOM (kommissionär McCreevy) höll ett brandtal till den inre marknaden och hur viktigt det är att den fungerar i praktiken. KOM var glad att MS deltog aktivt i arbetet och att IMI, tjänstedirektivet och kontaktpunkterna nämndes särskilt i slutsatserna.
En MS anförde några allmänna kommentarer om att den inre marknaden är ryggraden i hela EU-arbetet och att man har lyckats hålla ihop trots krisen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns olika problem i olika MS och det finns inga patentlösningar på hur vi får den inre marknaden att fungera i praktiken. MS var nöjd över att man samlats kring tre prioriteringar.
En annan MS välkomnade slutsatserna som man ansåg spegla hur EU:s inre marknad är idag. MS la till att de gärna hade sett en skrivning om den femte friheten i texten, men meddelade att man avser att återkomma med krav på det i slutsatserna till december KKR.
”Hur man får den inre marknaden att fungera bättre" antogs i enlighet med dok 13024/09.
5) Lägesrapport för genomförandet av tjänstedirektivet
- Information från kommissionen
- Diskussion
ORDF(sr Björling) informerade om att MS hade hållit en diskussion över lunchen på basis av den not med frågor som ordförandeskapet tillhandahållit och den information som kommissionen lämnat om läget gällande genomförandet av tjänstedirektivet, vilket ska vara genomfört senast den 28 december 2009. ORDF pekade på vikt av en fungerade tjänstemarknad och noterade att samtliga MS givit uttryck för sin ambition att genomföra i tid.
KOM (kommissionär McCreevy) gav sin syn på läget och konstaterade att det i stort ser bra ut, men att ett flertal MS måste öka sina ansträngningar för att hinna i tid.
ORDF tackade medlemsstaterna och kommissionen för värdefull information och input om genomförandearbetet. ORDF berättade att kommissionen vid lunchdiskussionen uppgett att vi är på rätt väg men att en hel del arbete fortfarande återstår i några länder. Många MS har helt klart stora förväntningar på de möjligheter som direktivet kan ge företagen och då särskilt små- och medelstora företag, att tillhandahålla sina tjänster över gränserna i EU. Även konsumenterna kommer att tjäna på tjänstedirektivet. ES nämnde också tjänstedirektivets betydelse för att öka konkurrensen. Direktivet är inte bara en lagstiftningsfråga utan också de gemensamma kontaktpunkterna är avgörande för ett bra genomförande. Kontaktpunkten bör inte bara innehålla information på ett språk utan också på språk som många tjänsteleverantörer förstår. Beträffande genomförandeläget i MS är några länder på rätt väg medan vissa ännu har en lång väg kvar att gå. Alla MS uppger dock att de kommer att vara klara i tid och därför utgår vi ifrån att detta kommer att ske, liksom att den fortsatta processen blir öppen och transparent.
KOM tackar ORDF för att kommissionen har fått lämna en rapport om genomförandeläget. KOM betonade att tjänstedirektivet har en stor potential för att modernisera den inre marknaden och medlemsstaternas förvaltningsstrukturer. Det är också viktigt med tanke på den ekonomiska krisen. Det är lite si och så med hur medlemsstaterna har arbetat med genomförandet. Vissa har intagit en minimalistisk inställning. Det är dock inte ett alternativ – medborgarna i EU har rätt till samma tillgång till tjänster. Det politiska stödet för ett fullt genomförandet är nu viktigt – om tillräckliga åtgärder inte vidtagits måste det nu sättas till. Inte bara lagar ska levereras till parlamentet utan också gemensamma kontaktpunkter ska inrättas i tid. KOM och MS ska fortsätta och arbete öppet och nära för dessa mål och vi måste alla göra vad vi kan. Det får inte bli läpparnas bekännelse. KOM är säker på att alla kommer att uppfylla målet.
ORDF gav ordet till de MS som ville göra ett inlägg. Ingen begärde ordet.
ORDF summerade därefter diskussionen enligt följande:
Det är ett viktigt första steg att uppnå en väl fungerande inre marknad för tjänster.
ORDF ser det som en mognadstest på medlemsstaternas engagemang, särskilt i tider av ekonomiska svårigheter, att vi använder oss av det gemenskapsinstrument som står till buds genom tjänstedirektivet för att stimulera tjänstesektorn. Tjänstesektorn är viktig för Europas konkurrenskraft – en väl fungerande inre marknads för tjänster är nyckeln till att stärka vår konkurrenskraft på en globala marknaden.
ORDF underströk vikten av ett effektivt genomförande som sker i tid. Det är en förutsättning för att företag och konsumenter ska kunna få del av de möjligheter på en verkligt integrerad inre marknad för tjänster. ORDF uppmanade MS att undersöka alla möjligheter att använda den återstående tiden fram till den 28 december i år, för att åstadkomma ett fullt genomfört tjänstedirektiv och medlemsstaterna kan räkna med kommissionens stöd för att uppnå detta.
6) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag avseende mikroenheter (R)
- Riktlinjedebatt
ORDF (sr Björling) presenterade det arbete som skett under CZ ORDF.
KOM (kommissionär McCreevy) gav sitt stöd till det nu liggande förslaget samt meddelade att den större översynen av 4:e och 7:e bolagsrättsliga direktiven inte kan beräknas vara färdig från tidigast sent 2010.
De MS (FR, BE, AT, IT, LU, PT och ES) som var negativa till det nu liggande förslaget angav följande skäl härför:
ett genomförande av förslaget skulle innebära en de-harmonisering av ett område på den inre marknaden som nu är harmoniserad,
ett genomförande skulle innebära att konkurrensförutsättningarna för de minsta bolagen kommer att vara olika mellan MS (beroende på om MS använt sig av optionen eller inte) – detta kan också komma att öka trycket på de MS som inte vill använda sig av optionen,
det kommer att bli en brist på öppenhet, som kan påverka de minsta bolagens möjlighet till att erhålla krediter,
denna brist på öppenhet kring bolagen är också negativt i statistik- och skattehänseende.
De negativa MS var dock inte främmande för förenklingar i sig, och att minska de administrativa bördorna, men föredrog om detta kunde ske på ett harmoniserat sätt, allra helst i samband med den större översynen av 4:e och 7:e bolagsrättsliga direktiven.
De MS (BG, DE, FI, RO, CY, SK, SI, NL, LT, PL, EE, UK, DK och CZ) som var positiva till förslaget angav i huvudsak följande.
eftersom de minsta företagen inte ägnar sig åt gränsöverskridande handel, kommer inte förslaget att medföra några negativa verkningar i konkurrenshänseende eller för den inre marknaden,
ett undantag från reglerna i 4:e bolagsrättsliga direktivet kommer inte att innebära att de minsta bolagen inte behöver ha någon form av redovisning – det är upp till MS att själva bestämma vilka regler som passar deras mikroenheter. Det blir därför inga återverkningar för bolagen när dessa vill erhålla krediter och inte heller avseende statistik- och skatteuppgifter,
ett genomförande skulle på ett mycket enkelt sätt medföra avsevärda reduktioner av bolagens administrativa bördor.
KOM konstaterade att det är svårt att få igenom förenklingsförslag och att det var svårbegripligt för KOM varför så många MS står och väger.
ORDF sammanfattade diskussionen och uppgav att ordförandeskapet, medan man inväntade EP:s omröstning och diskuterade frågan med övriga institutioner, skulle reflektera över möjliga vägar för att minska de administrativa bördorna för de minsta bolagen.
FORSKNING
7) Utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och politiska frågor avseende forskningsbaserad innovation
- Riktlinjedebatt
ORDF (sr Krantz) inledde med att kort redogöra för diskussionen kring ERA Vision and Governance under den senaste trion och nämnde under det SE ordförandeskapet speciellt seminariet i juni med stakeholders, CREST-mötet i juli, Lund- och Göteborgskonferenserna samt seminariet kvällen innan med parlamentet.
KOM (Potocnik) var mycket nöjd med det svenska initiativet att bjuda in parlamentet då detta ligger helt i linje med Ljubljanaprocessen. De frågor som Sverige tar upp under ordförandeskapet är också mycket bra med tanke på den strategi som skall tas fram efter Lissabon. KOM pekade på att vi behöver identifiera utmaningarna och ha ett gemensamt angreppssätt som också sträcker sig utanför Europa. Vi måste identifiera strategiska mål utifrån ERA 2020 Vision. När det gäller eventuellt nya investeringsmål har KOM ännu ingen ståndpunkt men klart är att de nya målen måste integreras i post-Lisbon Strategy.
Därefter följde inlägg från alla delegationer förutom (LU och SE). Dessa kan sammanfattas under de tre frågor som ställts:
Fråga 1:
– Krävs det en översyn och utveckling av förvaltningsstrukturerna och förvaltningsförfarandena för att få till stånd en samordning av insatserna i medlemsstaterna, inom EU och globalt för att ge stimulans till forskning och forskningsbaserade innovationer och för att främja utvecklingen av nya marknader?
– Hur kan fastställandet av forskningsprioriteringar och sammanslagningen av resurser för att ta itu med stora samhällsutmaningar utvecklas och påskyndas med tanke på att några av de hot de innebär är akuta?
Det finns en stor enighet att forskningsprioriteringar måste fastställas för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna. I detta sammanhang kan gemensam programplanering vara ett bra verktyg. Man får heller inte glömma andra viktiga frågor som ’lead markets’ och andra insatser som bidrar till tillväxt och nya jobb. Hänsyn måste också tas till sammanhållning och regional utveckling. Det behövs utveckling av nya produkter och tjänster och hänsyn måste tas till den femte friheten. Kopplingen mellan forskning och forskningsbaserade innovationer är särskilt viktig. Ramprogrammets struktur måste ändras och vi måste börja nu med förberedelser. Nationella program måste också i större utsträckning ta hänsyn till detta inklusive att ha en europeisk dimension. ERA Governance strukturen måste inrymma en process för att sätta prioriteringar.
Fråga 2:
– Vilka åtgärder krävs för att se till att de forskningspolitiska beslut som medlemsstaterna fattar om specialisering och koncentration återspeglar både nationella intressen och gemenskapens intressen?
– Vilka åtgärder krävs på högsta nivå för att fastställa de rätta ramvillkoren för att främja forskning och strategier för "kunskap som ger tillväxt"?
Ett mycket stor sammanstämmighet finns kring betydelsen att ta hänsyn till integrering och koordinering av områdena inom kunskapstriangeln. Samtidigt skall man inte glömma andra aspekter som mer tematiska policyområden. Gemensamma rådsmöten med olika konstellationer bör utnyttjas. Man skall heller inte glömma nya initiativ också behöver infrastruktur och etablerandet av standarder. Det är inte heller alltid som koordinering är lösning på alla problem – det gäller lika mycket att hitta det bästa lösningen.
Vi har en fragmentering av instrument och vi måste tillse att vi optimerar de som vi har idag innan ni sätter upp nya. Flera instrument fördes fram som goda exempel såsom EIT, riskfinansieringsmekanismen inom FP7 och PPP. Detta gäller i viss mån också ledningsstrukturer – dvs. vi måste se till att bättre utnyttja de strukturer vi har. Ett flertal delegationer framhävde att gemensam programplanering har en stor potential men samtidigt måste man gå varsamt fram och tänka på subsidiaritetsprincipen.
En viktig faktor om man skall lyckas är att framstegs görs när det gäller förenklingar.
CREST bör ha en viktig roll i framtiden.
Fråga 3:
– Hur bör FoU-målen formuleras (vad gäller absoluta tal, andelar av BNP, tillväxttakter, separata mål för den offentliga respektive den privata sektorn osv.) för att fungera som katalysator för medlemsstaternas ansträngningar för att höja nivån på FoU-investeringarna?
– Vilka andra mål krävs för att stimulera till investeringar och öka effektiviteten i FoU- och innovationsverksamhet som kännetecknar kunskapsbaserade samhällen (t.ex.
industriell omstrukturering, modernisering av universitetssektorn, internationellt samarbete och utveckling av mänskliga resurser)?
De flesta delegationer stöder det kvantitativa målet 3%, men pekade på behovet att man dels måste ta mer hänsyn till nationella omständigheter samt att mer kvalitativa och ’smarta’ mål upprättas. I det sammanhanget påpekades också om problemet med minskande BNP. Ett komplement kan också vara att ha mer absoluta mål. En ’svaghet’ med nuvarande mål är att det till så stor del står och faller med huruvida de tre största länderna uppfyller det.
Enighet finns kring att man måste kunna påvisa mer inverkan av de satsningar som görs inte minst när det gäller att påverka medlemsländernas finansministrar.
Till sist gav KOM sina kommentarer till debatten:
KOM uppmanade alla ministrar att stå upp för forskning nationellt och argumentera för ökade investeringar även om det blir svårt de närmaste åren. Vidare påpekades att 3% är ett medeltal och att alla länder har individuella mål. Vi måste fortsätta förenklingar, men detta kan inte ske utan hjälp från medlemsländerna och parlamentet. KOM noterade med belåtenheten stödet till stärka insatser för att lösa sociala utmaningar. Vi måste omstrukturera CREST och de bör ha en viktig roll i förberedelserna till FP8. Klart är att det behövs mycket bättre integrering mellan forskning och forskningsbaserade innovationer. När det gäller kopplingar till andra insatser som standardisering etc pekades på teknologiplattformarna som har representanter från många olika kategorier av användare.
ORDF avslutade mötet med att tacka för alla bidrag och informerade om att ordförandeskapet avser att i nästa vecka presentera utkast till resolution om ERA Governance samt utkast till slutsatser om framtida prioriteringar.
8) Övriga frågor
a) Bättre lagstiftning
– Information från ordförandeskapet
ORDF (sr Olofsson) informerade om sitt arbete med regelförenkling, som är en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet. Vid KKR i december avses separata slutsatser antas med nya inspel till hur vi kan förbättra lagstiftningen i framtiden. Ordförandeskapet framhöll också att man, för att underlätta utbyte av goda erfarenheter mellan medlemsstaterna, har vi för avsikt att ge alla medlemsstater möjligheten att frivilligt bidra med goda exempel på regelförenkling eller åtgärder för att minska de administrativa bördorna. Dessa ska sedan ska sammanställas och kortfattat presentera vid rådsmötet i december.
KOM gav uttryck för sitt tydliga stöd för regelförenkling och kommissionär Verheugen nämnde även att Barosso ser detta som en av de mer prioriterade frågorna för de kommande åren. Kommissionen kommer att i oktober presentera sitt meddelande där man bl.a.
kommer ange hur man avser att arbeta vidare med regelförenkling och att uppnå resultat. En MS gick in och tackade SE för att vi fört upp frågan på dagordningen och gav sitt stöd till det fortsatta arbetet.
b) Samförståndsavtal med de brasilianska konkurrensmyndigheterna
– Information från kommissionen
KOM informerade om att de den 8 oktober ska underteckna ett MoU om regler mot kartellbildning, vilken ska underlätta dialog om konkurrenspolitik mellan EU och Brasilien.
c) Arbetet i högnivågruppen för livsmedelsindustrins konkurrenskraft
– Information från kommissionen
Kommissionen betonade att livsmedelsindustrin är Europas största industri och att den står inför stora utmaningar just nu. En högnivågrupp har därför arbetat med att ta fram 30 rekommendationer om hur man kan bidra till att livsmedelsindustrins konkurrenskraft ökar. Man arbetar just nu med implementering av dessa.
Extrapunkt) Fordonsindustrin
- Information från kommissionen
En MS tog initiativ för att inkludera ärendet på dagordningen och frågade hur Kommissionen avser tillse att General Motors eventuella försäljning av Opel inte strider mot EUs konkurrens- och statsstödsregler.
KOM (kommissionär Verheugen) inledde med att beskriva bakgrunden till försäljningen och att det stod klart att en omstrukturering av branschen var nödvändig. Ett visst finansiellt stöd har varit nödvändigt för att undvika en konkurs för Opel, men det är viktigt att det inte kopplas till icke affärsmässiga krav på verksamheten, eftersom ett sådant agerande inte skulle vara förenligt med EUs statsstödsregler. Skulle otillåtna stöd eller krav på bolaget upptäckas kommer affären ej att godkännas.
Ett antal medlemsstater tog till orda för att försvara upplägget eller uppmana kommissionen till en aktiv roll.
ORDF (sr Olofsson) avslutade debatten med att uttrycka vikten av att följa regelverket och att upprätthålla en tät kontakt mellan medlemsstater och kommissionen för att komma ur det svåra ekonomiska läget.
d) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en harmoniserad metod för klassificering och rapportering av klagomål och förfrågningar från konsumenter
- Föredragning av kommissionen
KOM (kommissionär Verheugen) redogjorde kort för innehållet i meddelandet och hoppades att det fanns stöd bland medlemsstaterna för kommissionens initiativ att få konsumentorganisationer och berörda myndigheter att på frivillig väg följa samma metod för klassificering av konsumentklagomål. Därmed skulle bättre kunskap erhållas om hur väl den inre marknaden fungerar. Ordförande Björling tackade kommissionen för dess arbete med att skapa en god kunskapsbas och konstaterade att konsumentklagomål är en viktig faktor för att avgöra hur väl en marknad fungerar.
e) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om tillsyn av konsumentregelverket
- Föredragning av kommissionen
En kort redogörelse gavs av KOM (kommissionär Verheugen) avseende meddelandets innehåll, bl.a. räknades de fem prioriterade områdena som fastställts upp. ORDF (sr Björling) noterade att det är nödvändigt att effektivt genomföra den lagstiftning som man enats om för att få den inre marknaden att fungera väl.
f) Konferensen "Safe Products – At the Core of the EU Single Market"
(Stockholm den 11 september 2009)
- Information från ordförandeskapet
ORDF (sr Björling) informerade om slutsatserna av konferensen och meddelade att det ES ORDF kommer att följa upp detta viktiga ämne med en konferens.
g) Översyn av Europeiska forskningsrådet
[lunchdiskussion]
h) Information om gemensam programplanering
- Föredragning av ordförandena för högnivågruppen för gemensam programplanering
Gruppen är en konfiguration av CREST och ordförandelandet är ordförande i gruppen. Mr Syka och Mr Annerberg presenterade vad arbetet i gruppen under de CZ respektive SE ordförandeskapen. Under CZ beslutades om arbetsformer samt ett ramverk för verksamheten. Vidare togs en mall fram för hur förslag skall struktureras. Arbetet påbörjades också med den första piloten inom Alzheimer. Under SE har arbetet påbörjats med att ta fram den första ’vågen’ av förslag parallellt med att slutföra förslaget till Alzheimerförslaget. 14 september hölls ett seminarium där 17 förslag presenterades. Dessa har sedan av gruppen kondenserats till 7 områden där nu ett land som koordinator driver arbetet vidare för att ta fram konkreta förslag. Målsättningen är att det skall finnas förslag, dock ej ännu beslutsmässiga, till rådsmötet i december.
i) Information om internationellt forskningssamarbete
- Föredragning av SFIC:s ordförande
Gruppen har en vald ordförande, Mr Rieke, som presenterade vad man gjort första året. Man har satt upp tre prioriteringar: att etablera en arbetsstruktur inklusive etablerande av nätverk för att kunna utbyte information och erfarenheter; att inriktningen skall vara att identifiera gemensamma målsättningar speciellt när det gäller större utmaningar som hälsa, klimat etc samt tillse att den internationella dimensionen av ERA blir en del av ERA Governance. Kommande månader diskuterar man vilka instrument man skall använda inklusive kontakter med andra organ.
j) Information om Iter
- Föredragning av kommissionen
KOM presenterade kortfattat läget och konstaterade att ett antal randvillkor måste vara uppfyllda för att man skall kunna driva frågan framåt. Det rör i synnerhet trovärdiga kostnadsuppskattningar, trovärdig tidtabell samt trovärdig ledning för projektet. KOM värdesätter SE ordförandeskapets intentioner att driva frågan framåt, i första hand vid ett extra attachémöte 30 september.
Efter detta möte för man se hur frågan på lämpligaste sätt skall drivas vidare i rådet.
k) Information om en rekommendation från rådet om att lansera ett initiativ för gemensam programplanering ägnat kampen mot neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom
- Föredragning av kommissionen
KOM redogjorde för att ett första förslag inom gemensam programplanering nu föreligger med Alzheimer som presenterades i juli. Arbete pågår parallellt med att ta fram en strategisk forskningsagenda. KOM hoppas att beslut kan tas på KKR i december.