Återrapport, JoF 25 maj 2009
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234FE6
Postadress
Telefon
E-post
Square de Meeûs 30
+32 2 289 56 11
representationen.bryssel@foreign.ministry.se
B - 1000 BRYSSEL
Belgien
Telegram:
Telefax
Telex:
+32 2 289 56 00
()
Rapport
26 maj 2009
Jo 2009/450
Jordbruksdepartementet
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB/EU-enheten
Riksdagens Kammarkansli
Rapport från möte i Jordbruks/fiskerådet den 25 maj 2009
Sammanfattning:
* Rådet antog slutsatser om förenklingen av CAP. SE betonade vikten av förenklingar av regelverket för märkning, registrering och journalföring av djur och informerade om att SE avsåg att arbeta vidare med dessa frågor under det svenska ordförandeskapet.
* Det hölls en första diskussion om grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. MS var positiva till grönboken och delade KOM:s syn om att det behövs en genomgripande reform av fiskeripolitiken. Åsikterna skilde sig bland annat åt när det gällde vilken av hållbarhetsaspekterna (ekologisk, sociala eller ekonomiska) som en ny fiskeripolitik ska omfatta.
* Under övriga frågor uppmanade KOM MS att vidta ytterligare åtgärder för att minska fångster av ungfisk och andra fiskarter som slängs överbord. Det hölls en lång diskussion om situationen på mjölkmarknaden. Denna resulterade i att KOM överväger att lägga förslag av ändring av interventionsdatum samt tidigareläggning av utbetalning av direktstöden. Under övriga frågor berördes även situationen på marknaden för griskött, skador orsakade av rovdjur, den bristande konkurrensen i detaljhandelsledet samt en rapport från FN:s kommission om hållbar utveckling.
* Nästa rådsmöte äger rum den 22-23 juni 2009 i Luxemburg.
* * *
1) Godkännande av den preliminära dagordningen
Förslaget till dagordning godkändes.
2) Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan antogs. Bland annat antogs ändringar i förordningen om de nationella omstruktureringsprogrammen för bomullssektorn, ändringar i den samlade marknadsordningen, förslag till beslut om utgifter inom veterinärområdet samt bemyndigande för KOM att inleda förhandlingar för att ändra medgivande avseende fjäderfäkött. Vidare antogs två förslag som handlar om att upphäva äldre lagstiftning på fiskeområdet.
3) Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Antagande av rådets slutsatser
Rådet antog slutsatser om förenklingen av CAP. SE betonade vikten av förenklingar av regelverket för märkning, registrering och journalföring av djur och informerade om att SE avsåg att arbeta vidare med dessa frågor under det svenska ordförandeskapet.
Utöver SE yttrade sig en handfull MS. En MS ville lägga till en punkt om att förenklingar även ska gälla kontrollförfarandet och efterfrågade en deklaration om detta. En annan MS underströk de utbetalande organens roll hoppades att det svenska ordförandeskapet ska konkretisera frågan om förenklingar. Man vill gärna se fokus på förenklingar av direktstöden och tvärvillkoren.
Detta stöddes av en MS.
En MS ansåg att slutsatserna kunde varit mer precisa vad gällde rådets roll samt att förenklingsarbetet inte alltid har lett till förenklingar i praktiken och lade till att mer kan göras inom till exempel tvärvillkoren.
En annan MS meddelade att man genomför ett nationellt samråd om förenklingar.
KOM (Fischer Boel) ansåg att slutsatserna var en utmärkt grund för det fortsatta arbetet och noterade att KOM kunde räkna med MS i arbetet för att uppnå målen. KOM informerade om att man börjat granska det förslag som DK, med stöd av bland andra SE, presenterade på aprilrådet och som rådet ska återkomma till i november under det svenska ordförandeskapet.
4) Grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken
- Diskussion
ORDF bad MS att under dagens diskussion koncentrera sig på centrala frågor för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) i framtiden samt om det fanns frågor som saknades i grönboken.
KOM (Borg) sa att det nu fanns möjlighet till ett åsiktsutbyte om framtiden för EU:s fiskesektor och att gemenskapen måste ta sig ur nuvarande situation som karaktäriserades av överfiske, överkapacitet och dålig lönsamhet. Bara om man valde ekologisk hållbarhet kunde ekonomisk och social stabilitet följa. KOM hade nu påbörjat ett genomgripande samråd med berörda intressenter och det civila samhället vilket skulle göra det möjligt att utvärdera olika alternativ för framtiden för gemenskapens fiskeripolitik. Planen var att anta förslaget i början av 2011 för att förordningen skulle kunna träda ikraft 2013.
Grönboken var omfattande och flera av frågorna påverkade varandra. De frågor man lade fram var öppna och lite vågade, KOM ville se en djuplodande diskussion och diskutera även sådant som MS kunde uppfatta som tabufrågor. KOM sa vidare att debatten redan börjat och att de reaktioner man hittills hade fått visade på konsensus för behovet av en genomgripande och brådskande reform. Dagens diskussion skulle hjälpa kommissionen att identifiera som MS ansåg skulle prioriteras för en reform.
ORDF inbjöd till tour de table.
När det gällde mål och syfte med den gemensamma fiskeripolitiken betonade SE tillsammans med 3 MS att hållbara bestånd och ekologisk hållbarhet måste vara prioritet ett. SE och en annan MS betonade också ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. 2 MS menade att all tre pelarna, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, var lika viktiga och måste beaktas. 2 MS ville se en ekonomiskt och socialt effektiv GFP samtidigt som vissa bevarandeåtgärder måste accepteras för att skydda den marina miljön. En MS betonade att GFP man skulle bygga vidare på det som fungerade med dagens politik.
En MS menade att överkapaciteteen i den europeiska flottan var viktigaste orsaken till överfiske och frågade hur KOM skulle kvantifiera kapaciteten per MS. En annan MS sa också att KOM behövde vara klarare om hur man skulle minska överkapaciteten och var den fanns. För SE och 1 MS var överkapaciteten en av de viktigaste frågorna. 3 MS menade att kapaciteten måste minska i gemenskapen men att hänsyn behövde tas till olika MS förutsättningar. 2 MS ville använda strukturstöd för att mildra verkningarna av kapacitetsminskning medan en annan MS ansåg att de MS med en balanserad flotta borde få mer strukturstöd som incitament.
När det gällde den relativa stabiliteten ansåg 1 MS att den var ett gammalt system som inte fungerade i praktiken och därför borde omprövas. En annan MS vill ha kvar systemet med menade att fördelningsnyckeln skulle se över baserat på de senaste 10-15 årens faktiska fiske. 5 MS ville behålla relativa stabiliteten som grund för förvaltningen. 3 MS uttalade sig emot ett övergripande ITQ för hela gemenskapen.
Angående möjligheterna till ett differentierat system för stor skalig vs småskalig flottan uttalade sig de flesta MS för att den småskaliga flottan måste stöttas. En MS såg praktiska svårigheter i att definiera de olika segmenten. När det gällde strukturstöden ville 3 MS se stöd för att modernisera flottan och för att höja säkerheten på båtarna.
2 MS ville inte förändra beslutssystemet innan Lissabonfördraget hade utvärderats. En MS påpekade att EP skulle kunna bidra positivt till fiskeripolitiken. SE tillsammans med 3 MS ville se en effektiv beslutsprocess och komma bort från mikroförvaltningen. Angående regionalisering så betonade 2 MS behovet av en decentraliserad beslutsprocess. 2 MS ville ge RAC större befogenheter. En MS ansåg att rådets beslutsfattande måste bevaras men med regionalt förarbete och menade att RAC enbart kunde vara ett rådgivande organ och inte en myndighet. SE och en MS ville diskutera en regionalisering och var öppna för både kommittologi och regionala organ. 3 MS ville stärka regionerna.
Vidare så betonade 4 MS inkluderat SE en marin och maritim helhetssyn i reformen. 2 MS ville se ökad användning av märkning och spårbarhet och SE och en MS betonade konsumentens roll och perspektivet på fisk som livsmedel, i reformen.
När det gällde den externa politiken så ville en MS stötta en internationellt effektiv fiskeförvaltning. SE och en MS ansåg att frågan var viktig och att samma principer borde gälla i interna och externa vatten.
3 MS ansåg att det var viktigt att gemenskapen närvarade i internationella vatten, bland annat för att bekämpa IUU-fiske, samt att partnerskapsavtalen borde behållas.
KOM (Borg) tackade för synpunkterna och sammanfattade. MS var överens om själva grundprincipen - dvs att en reform var nödvändig och att denna måste vara genomgripande. När det gällde målet med GFP hade alla MS berört vikten av ett hållbart fiske men det fanns vissa olikheter om prioriteringarna i begreppet. KOM höll med PT om att det redan hade gjorts framsteg och att dessa inte skulle glömmas bort, men menade att budskapet att det finns utrymme för framtida förbättringar i GFP måste framföras.
Vidare hade flera MS betonat betydelsen av kustfiske och att en fiskeripolitik måste ta särskild hänsyn till denna. En rad ministrar hade också berört frågan om decentralisering och regional förvaltning, liksom att marknadsaspekterna hade lyfts fram. ORDF tackade MS och framhöll att det var viktigt för gemenskapens trovärdighet att reformen blev en framgång.
5) Övriga frågor
a) Uttalande om de kommande stegen i utfasningen av fångst som kastas överbord
- Föredragning av kommissionen
KOM (Borg) Inledde med att slå fast att utkast var ett av de största problemen och det måste upphöra. KOM hade för avsikt att vidta åtgärder för att lösa problemen. Mycket av utkastet sker efter ekonomiska överväganden och incitamenten för utkast måste försvinna. MS måste även se över sin nationell lagstiftning. Fiskarnas beteende måste också ändras. För detta krävs en ansats i flera steg. Flertalet åtgärder kunde vidtas 2010. Exempelvis skulle MS kunna ge områdesbestämda licenser och höja kraven på selektiva redskap. Andra åtgärder var realtidsstängningar. Det behövdes pilotprojekt för att testa olika möjligheter. Kreativa lösningar måste utvecklas, industrin har en nyckelroll. Konsumenterna kommer bara att köpa fisk som fångats på acceptabelt vis. KOM räknade med MS stöd.
En MS sa att gemenskapen riskerade att gå för snabbt fram, man hade redan haft många negativa kommentarer i media. En lösning för alla skulle heller inte fungera utan man måste ta hänsyn till varje fiskes särdrag. Meddelandet från KOM 2007 var dock en bra grund att utgå från, särskilt gällde det metodiken att identifiera olika fisken och sedan skräddarsy olika lösningar. KOM borde gå tillbaka till det meddelandet och inte glömma bort det.
En annan MS sa att utkast var ett stort och komplicerat problem och att man måste skapa ekonomiska incitament för att lösa detta tillsammans med tillräckligt hårda åtföljder.
En MS höll med KOM om att det måste vidtas åtgärder men att man inte kunde helt förbjuda utkast utan måste ha en pragmatisk lösning. Ett exempel var torskfisket där gemenskapen stängts in av NO. Lösningar skulle sökas för varje individuellt fiske och geografiskt område och kunde inkludera effort, områdesförvaltning, stängning av områden, selektivitet. En MS menade att man inte kunde vänta med att vidta viktiga åtgärder inom området, exempelvis tillfälliga stängningar och selektiva fångstmetoder. Samme MS beklagade dock att det centrala instrumentet inte nämnts av KOM, nämligen utkastförbud, vilket borde diskuteras. En annan MS ville inte vänta till 2012 och GFP reformen med att vidta åtgärder, bland annat realtidsstängningar och förbättrad selektivitet.
KOM (Borg) summerade och sa att MS verkade vara överens om att man skulle ha ett stegvist arbetssätt som i meddelandet från 2007. Men framstegen hittills hade varit otillräckliga och även om KOM i nuläget inte ville diskutera förbud så måste man diskutera fler åtgärder.
b) Problem med stora marginaler i detaljhandelsledet i livsmedelskedjan
- Begäran från den polska delegationen
PL presenterade sitt memorandum och lyfte där särskilt fram problemen med den stora koncentrationen i detaljhandelsledet. Detta har i sin tur lett till att bruttomarginalerna är i genomsnitt runt 60%. PL påpekade att EP har antagit en resolution under våren 2009 där detta problem lyfts fram mycket tydligt.
9 MS gav sitt stöd till PL och förklarade att man har liknande problem med höga marginaler i detaljhandelsledet i sina respektive länder.
KOM (Fischer Boel) tydliggjorde att KOM är väl medveten om problemet och uppmanade MS att följa utvecklingen även på mikronivå via sina konkurrensmyndigheter. Högnivågruppen för ökad konkurrenskraft i livsmedelskedjan hade också tagit upp denna fråga för diskussion och där bl a konstaterat att just handelsledet i många fall besitter en ovanligt stark position. Hon beskrev vidare de möjligheter som handeln har att diskriminera mindre leverantörer genom t ex sämre hyllplaceringar och att de får betala för att få en butiksplats. Avslutningsvis lovade Fischer Boel att noga följa utvecklingen i hela livsmedelskedjan och därmed även var marginalerna hamnar.
ORDF (Sebesta) konstaterade att rådet noterat diskussionen.
c) Problem med ersättning av skador på boskap orsakade av stora köttätare
- Begäran från den finska delegationen
FI presenterade kortfattat sitt dokument och lyfte där fram att det faktum att många rovdjur är skyddade enligt habitatdirektivet gör att dessa har ökat i antal dramatiskt under senare år. Detta har fått till följd att rovdjursskadorna också ökat kraftigt.
FI betonade att lokalbefolkningen måste acceptera att rovdjuren finns där men att det också måste finnas ett tydligt regelverk för vilka stöd som får lämnas för de skador som orsakas på tamboskap. FI efterlyste gemensamma statsstödsregler.
11 MS delade FI:s uppfattning om att skadorna ökar och att det är angeläget med gemensamma statsstödsregler. 2 MS påpekade att det även finns andra djur som åstadkommer skador för jordbruket, t ex på växande gröda.
(KOM) Fischer Boel ansåg att problematiken med rovdjursskador inte ska underskattas men att situationen är mycket olika i olika delar av unionen. Stöd kan notifieras som statsstöd men hon avvisade ännu så länge gemensamma regler utan föredrog istället en notifiering på case by case basis.
(ORDF) Sebesta konstaterade att rådet noterat informationen.
d) Situationen på marknaden för griskött
- Begäran från den franska delegationen
FR efterfrågar i sin not återinförande av exportbidrag för att råda bot på vad man upplever som en krissituation på grisköttsmarknaden. FR fick stöd av 7 MS. En MS efterfrågade även extraordinära åtgärder och en annan MS privat lagring.
KOM konstaterade att priserna stabiliserats under den senaste perioden och nu när produktionen kommer att sjunka säsongsmässigt kommer producenterna få större marginaler. Priser och marginaler ligger nu ungefär på långtidsgenomsnittet och exporten ligger ungefär på samma nivå som samma period 2008.
e) Situationen på mejerimarknaden
- Begäran från den franska delegationen
Det hölls en längre diskussion om situationen på mjölkmarknaden.
KOM (Fischer Boel) konstaterade att en viss stabilisering av marknaden har skett sedan april och att den nedgång som varit inte går att koppla till ökade kvoter. KOM var också mycket nöjd med den strategi man fört gällande exportbidragen, där man varit mycket försiktig med att inte störa världsmarknaden. Trots ökad stabilitet så var det dock fortfarande klart att situationen på marknaden var otillfredsställande. KOM öppnade därför upp för att tillmötesgå vissa MS på punkten om att förlänga interventionsperioden efter augusti och samtidigt förlänga perioden för privat lagring av smör. Dessutom kommer KOM att presentera ett förslag om att tidigarelägga utbetalningen av direktstöden för samtliga MS. Det skulle då vara möjligt att göra utbetalningar på upp till 70 procent av stödbeloppet från den 16 oktober, under förutsättning att kontrollerna är avslutade.
KOM föreslog också att återkomma till rådet kvartalsvis för att rapportera om marknadssituationen för mjölk. Nästa tillfälle skulle bli junirådet.
Vad gäller övriga förslag i noten påpekade KOM att stöd för skummjölkspulver till foder skulle bli mycket kostsamt.
För skolmjölksprogrammet ansåg KOM att fokus skulle ligga på hälsosamma produkter och att man måste se upp med produkter som innehåller för mycket socker eftersom det går helt emot att stävja fetma hos barn. Exportbidragen fortsätter man bevaka via förvaltningskommittén, och gällande mjölkens image som länderna också ville skydda hänvisade KOM till handelsnormerna som man alltid försvarar. Att tidigarelägga rapporten om sektorn som beslutades i hälsokontrollen såg man ingen nytta av då för kort tid gått.
FR, med stöd av 8 MS tackade för KOM:s förslag men hävdade att KOM:s åtgärder hittills inte hade varit tillräckliga och betonade att det behövdes åtgärder speciellt för ost. I synnerhet en MS var upprört över fokus på skummjölkspulver och smör vilket innebär att regioner och länder som har en traditionellt stor ostproduktion inte omfattas. Enligt FR kännetecknas mjölkmarknaden av instabilitet och dålig konkurrens, vilket inte endast beror på den finansiella krisen. FR krävde strukturella åtgärder och uppmanade KOM att finna en ny balans på mjölkmarknaden. FR påpekade också att dagens marknadsinstrument är alltför statiska.
En MS passade på att ge sitt stöd förslaget för mindre bemedlade, vilket även stöddes av en annan MS. En MS efterfrågade mer medel till marknadsföring.
En MS påpekade att problemen med mjölkimitationer är stort, möjligen skulle man överväga tydligare märkning med definition, t.ex. ”ost”. Detta stöddes av en MS.
En MS kunde se ljus i krisens mörker och uppmanade KOM och MS att inte bara tänka kortsiktigt. Den långsiktiga hållbarheten är viktigt och att hitta en ny hållbar struktur i sektorn. Producenter måste också ges stabilitet fram till avvecklingen av kvoterna 2015. Denne MS tackade för förslaget om tidigareläggning av stöden men efterfrågade möjligheten att betala ut 100 procent. En MS tackade KOM för hur de har hanterat nedgången på marknaden och höll i övrigt mycket med tidigare MS.
KOM konstaterade att MS förefaller ligga relativt nära varandra i sina positioner. Siffran 70 procent var man villig att diskutera, men den finansiella förordningen begränsar möjligheten till 75 procent.
f) 17:e mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling
- Muntlig information från ordförandeskapet
(ORDF) Sebesta förklarade att han hade deltagit i mötet och att han ansåg att diskussionen kring hållbarhetsfrågorna varit bra. Det är viktigt att den ekonomiska situationen i världen förbättras så snabbt som möjligt. Under ekonomiska kriser så tenderar utvecklingsländerna vara de som drabbas hårdast.
En MS (som varit ordförande för mötet) gjorde ett mycket långt och detaljerat inlägg där vikten av att bevara jordbruket och därmed den biologiska mångfalden var centralt. Jordbruket beskrevs som en vikig del för både ekonomisk- och social utveckling i stora delar av världen. Biobränsleproduktionen pekades ut som ett område där utvidgade partnerskap mellan I- och U-länder skulle vara önskvärda.
(ORDF) Sebasta konstaterade att rådet noterat informationen.
Nästa rådsmöte äger rum den 22-23 juni 2009 i Luxemburg.
Telefon
E-post
Square de Meeûs 30
+32 2 289 56 11
representationen.bryssel@foreign.ministry.se
B - 1000 BRYSSEL
Belgien
Telegram:
Telefax
Telex:
+32 2 289 56 00
()
Rapport
26 maj 2009
Jo 2009/450
Jordbruksdepartementet
EU-nämnden
Miljö- och jordbruksutskottet
Kopia: SB/EU-enheten
Riksdagens Kammarkansli
Rapport från möte i Jordbruks/fiskerådet den 25 maj 2009
Sammanfattning:
* Rådet antog slutsatser om förenklingen av CAP. SE betonade vikten av förenklingar av regelverket för märkning, registrering och journalföring av djur och informerade om att SE avsåg att arbeta vidare med dessa frågor under det svenska ordförandeskapet.
* Det hölls en första diskussion om grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. MS var positiva till grönboken och delade KOM:s syn om att det behövs en genomgripande reform av fiskeripolitiken. Åsikterna skilde sig bland annat åt när det gällde vilken av hållbarhetsaspekterna (ekologisk, sociala eller ekonomiska) som en ny fiskeripolitik ska omfatta.
* Under övriga frågor uppmanade KOM MS att vidta ytterligare åtgärder för att minska fångster av ungfisk och andra fiskarter som slängs överbord. Det hölls en lång diskussion om situationen på mjölkmarknaden. Denna resulterade i att KOM överväger att lägga förslag av ändring av interventionsdatum samt tidigareläggning av utbetalning av direktstöden. Under övriga frågor berördes även situationen på marknaden för griskött, skador orsakade av rovdjur, den bristande konkurrensen i detaljhandelsledet samt en rapport från FN:s kommission om hållbar utveckling.
* Nästa rådsmöte äger rum den 22-23 juni 2009 i Luxemburg.
* * *
1) Godkännande av den preliminära dagordningen
Förslaget till dagordning godkändes.
2) Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan antogs. Bland annat antogs ändringar i förordningen om de nationella omstruktureringsprogrammen för bomullssektorn, ändringar i den samlade marknadsordningen, förslag till beslut om utgifter inom veterinärområdet samt bemyndigande för KOM att inleda förhandlingar för att ändra medgivande avseende fjäderfäkött. Vidare antogs två förslag som handlar om att upphäva äldre lagstiftning på fiskeområdet.
3) Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken
- Antagande av rådets slutsatser
Rådet antog slutsatser om förenklingen av CAP. SE betonade vikten av förenklingar av regelverket för märkning, registrering och journalföring av djur och informerade om att SE avsåg att arbeta vidare med dessa frågor under det svenska ordförandeskapet.
Utöver SE yttrade sig en handfull MS. En MS ville lägga till en punkt om att förenklingar även ska gälla kontrollförfarandet och efterfrågade en deklaration om detta. En annan MS underströk de utbetalande organens roll hoppades att det svenska ordförandeskapet ska konkretisera frågan om förenklingar. Man vill gärna se fokus på förenklingar av direktstöden och tvärvillkoren.
Detta stöddes av en MS.
En MS ansåg att slutsatserna kunde varit mer precisa vad gällde rådets roll samt att förenklingsarbetet inte alltid har lett till förenklingar i praktiken och lade till att mer kan göras inom till exempel tvärvillkoren.
En annan MS meddelade att man genomför ett nationellt samråd om förenklingar.
KOM (Fischer Boel) ansåg att slutsatserna var en utmärkt grund för det fortsatta arbetet och noterade att KOM kunde räkna med MS i arbetet för att uppnå målen. KOM informerade om att man börjat granska det förslag som DK, med stöd av bland andra SE, presenterade på aprilrådet och som rådet ska återkomma till i november under det svenska ordförandeskapet.
4) Grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken
- Diskussion
ORDF bad MS att under dagens diskussion koncentrera sig på centrala frågor för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) i framtiden samt om det fanns frågor som saknades i grönboken.
KOM (Borg) sa att det nu fanns möjlighet till ett åsiktsutbyte om framtiden för EU:s fiskesektor och att gemenskapen måste ta sig ur nuvarande situation som karaktäriserades av överfiske, överkapacitet och dålig lönsamhet. Bara om man valde ekologisk hållbarhet kunde ekonomisk och social stabilitet följa. KOM hade nu påbörjat ett genomgripande samråd med berörda intressenter och det civila samhället vilket skulle göra det möjligt att utvärdera olika alternativ för framtiden för gemenskapens fiskeripolitik. Planen var att anta förslaget i början av 2011 för att förordningen skulle kunna träda ikraft 2013.
Grönboken var omfattande och flera av frågorna påverkade varandra. De frågor man lade fram var öppna och lite vågade, KOM ville se en djuplodande diskussion och diskutera även sådant som MS kunde uppfatta som tabufrågor. KOM sa vidare att debatten redan börjat och att de reaktioner man hittills hade fått visade på konsensus för behovet av en genomgripande och brådskande reform. Dagens diskussion skulle hjälpa kommissionen att identifiera som MS ansåg skulle prioriteras för en reform.
ORDF inbjöd till tour de table.
När det gällde mål och syfte med den gemensamma fiskeripolitiken betonade SE tillsammans med 3 MS att hållbara bestånd och ekologisk hållbarhet måste vara prioritet ett. SE och en annan MS betonade också ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen. 2 MS menade att all tre pelarna, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, var lika viktiga och måste beaktas. 2 MS ville se en ekonomiskt och socialt effektiv GFP samtidigt som vissa bevarandeåtgärder måste accepteras för att skydda den marina miljön. En MS betonade att GFP man skulle bygga vidare på det som fungerade med dagens politik.
En MS menade att överkapaciteteen i den europeiska flottan var viktigaste orsaken till överfiske och frågade hur KOM skulle kvantifiera kapaciteten per MS. En annan MS sa också att KOM behövde vara klarare om hur man skulle minska överkapaciteten och var den fanns. För SE och 1 MS var överkapaciteten en av de viktigaste frågorna. 3 MS menade att kapaciteten måste minska i gemenskapen men att hänsyn behövde tas till olika MS förutsättningar. 2 MS ville använda strukturstöd för att mildra verkningarna av kapacitetsminskning medan en annan MS ansåg att de MS med en balanserad flotta borde få mer strukturstöd som incitament.
När det gällde den relativa stabiliteten ansåg 1 MS att den var ett gammalt system som inte fungerade i praktiken och därför borde omprövas. En annan MS vill ha kvar systemet med menade att fördelningsnyckeln skulle se över baserat på de senaste 10-15 årens faktiska fiske. 5 MS ville behålla relativa stabiliteten som grund för förvaltningen. 3 MS uttalade sig emot ett övergripande ITQ för hela gemenskapen.
Angående möjligheterna till ett differentierat system för stor skalig vs småskalig flottan uttalade sig de flesta MS för att den småskaliga flottan måste stöttas. En MS såg praktiska svårigheter i att definiera de olika segmenten. När det gällde strukturstöden ville 3 MS se stöd för att modernisera flottan och för att höja säkerheten på båtarna.
2 MS ville inte förändra beslutssystemet innan Lissabonfördraget hade utvärderats. En MS påpekade att EP skulle kunna bidra positivt till fiskeripolitiken. SE tillsammans med 3 MS ville se en effektiv beslutsprocess och komma bort från mikroförvaltningen. Angående regionalisering så betonade 2 MS behovet av en decentraliserad beslutsprocess. 2 MS ville ge RAC större befogenheter. En MS ansåg att rådets beslutsfattande måste bevaras men med regionalt förarbete och menade att RAC enbart kunde vara ett rådgivande organ och inte en myndighet. SE och en MS ville diskutera en regionalisering och var öppna för både kommittologi och regionala organ. 3 MS ville stärka regionerna.
Vidare så betonade 4 MS inkluderat SE en marin och maritim helhetssyn i reformen. 2 MS ville se ökad användning av märkning och spårbarhet och SE och en MS betonade konsumentens roll och perspektivet på fisk som livsmedel, i reformen.
När det gällde den externa politiken så ville en MS stötta en internationellt effektiv fiskeförvaltning. SE och en MS ansåg att frågan var viktig och att samma principer borde gälla i interna och externa vatten.
3 MS ansåg att det var viktigt att gemenskapen närvarade i internationella vatten, bland annat för att bekämpa IUU-fiske, samt att partnerskapsavtalen borde behållas.
KOM (Borg) tackade för synpunkterna och sammanfattade. MS var överens om själva grundprincipen - dvs att en reform var nödvändig och att denna måste vara genomgripande. När det gällde målet med GFP hade alla MS berört vikten av ett hållbart fiske men det fanns vissa olikheter om prioriteringarna i begreppet. KOM höll med PT om att det redan hade gjorts framsteg och att dessa inte skulle glömmas bort, men menade att budskapet att det finns utrymme för framtida förbättringar i GFP måste framföras.
Vidare hade flera MS betonat betydelsen av kustfiske och att en fiskeripolitik måste ta särskild hänsyn till denna. En rad ministrar hade också berört frågan om decentralisering och regional förvaltning, liksom att marknadsaspekterna hade lyfts fram. ORDF tackade MS och framhöll att det var viktigt för gemenskapens trovärdighet att reformen blev en framgång.
5) Övriga frågor
a) Uttalande om de kommande stegen i utfasningen av fångst som kastas överbord
- Föredragning av kommissionen
KOM (Borg) Inledde med att slå fast att utkast var ett av de största problemen och det måste upphöra. KOM hade för avsikt att vidta åtgärder för att lösa problemen. Mycket av utkastet sker efter ekonomiska överväganden och incitamenten för utkast måste försvinna. MS måste även se över sin nationell lagstiftning. Fiskarnas beteende måste också ändras. För detta krävs en ansats i flera steg. Flertalet åtgärder kunde vidtas 2010. Exempelvis skulle MS kunna ge områdesbestämda licenser och höja kraven på selektiva redskap. Andra åtgärder var realtidsstängningar. Det behövdes pilotprojekt för att testa olika möjligheter. Kreativa lösningar måste utvecklas, industrin har en nyckelroll. Konsumenterna kommer bara att köpa fisk som fångats på acceptabelt vis. KOM räknade med MS stöd.
En MS sa att gemenskapen riskerade att gå för snabbt fram, man hade redan haft många negativa kommentarer i media. En lösning för alla skulle heller inte fungera utan man måste ta hänsyn till varje fiskes särdrag. Meddelandet från KOM 2007 var dock en bra grund att utgå från, särskilt gällde det metodiken att identifiera olika fisken och sedan skräddarsy olika lösningar. KOM borde gå tillbaka till det meddelandet och inte glömma bort det.
En annan MS sa att utkast var ett stort och komplicerat problem och att man måste skapa ekonomiska incitament för att lösa detta tillsammans med tillräckligt hårda åtföljder.
En MS höll med KOM om att det måste vidtas åtgärder men att man inte kunde helt förbjuda utkast utan måste ha en pragmatisk lösning. Ett exempel var torskfisket där gemenskapen stängts in av NO. Lösningar skulle sökas för varje individuellt fiske och geografiskt område och kunde inkludera effort, områdesförvaltning, stängning av områden, selektivitet. En MS menade att man inte kunde vänta med att vidta viktiga åtgärder inom området, exempelvis tillfälliga stängningar och selektiva fångstmetoder. Samme MS beklagade dock att det centrala instrumentet inte nämnts av KOM, nämligen utkastförbud, vilket borde diskuteras. En annan MS ville inte vänta till 2012 och GFP reformen med att vidta åtgärder, bland annat realtidsstängningar och förbättrad selektivitet.
KOM (Borg) summerade och sa att MS verkade vara överens om att man skulle ha ett stegvist arbetssätt som i meddelandet från 2007. Men framstegen hittills hade varit otillräckliga och även om KOM i nuläget inte ville diskutera förbud så måste man diskutera fler åtgärder.
b) Problem med stora marginaler i detaljhandelsledet i livsmedelskedjan
- Begäran från den polska delegationen
PL presenterade sitt memorandum och lyfte där särskilt fram problemen med den stora koncentrationen i detaljhandelsledet. Detta har i sin tur lett till att bruttomarginalerna är i genomsnitt runt 60%. PL påpekade att EP har antagit en resolution under våren 2009 där detta problem lyfts fram mycket tydligt.
9 MS gav sitt stöd till PL och förklarade att man har liknande problem med höga marginaler i detaljhandelsledet i sina respektive länder.
KOM (Fischer Boel) tydliggjorde att KOM är väl medveten om problemet och uppmanade MS att följa utvecklingen även på mikronivå via sina konkurrensmyndigheter. Högnivågruppen för ökad konkurrenskraft i livsmedelskedjan hade också tagit upp denna fråga för diskussion och där bl a konstaterat att just handelsledet i många fall besitter en ovanligt stark position. Hon beskrev vidare de möjligheter som handeln har att diskriminera mindre leverantörer genom t ex sämre hyllplaceringar och att de får betala för att få en butiksplats. Avslutningsvis lovade Fischer Boel att noga följa utvecklingen i hela livsmedelskedjan och därmed även var marginalerna hamnar.
ORDF (Sebesta) konstaterade att rådet noterat diskussionen.
c) Problem med ersättning av skador på boskap orsakade av stora köttätare
- Begäran från den finska delegationen
FI presenterade kortfattat sitt dokument och lyfte där fram att det faktum att många rovdjur är skyddade enligt habitatdirektivet gör att dessa har ökat i antal dramatiskt under senare år. Detta har fått till följd att rovdjursskadorna också ökat kraftigt.
FI betonade att lokalbefolkningen måste acceptera att rovdjuren finns där men att det också måste finnas ett tydligt regelverk för vilka stöd som får lämnas för de skador som orsakas på tamboskap. FI efterlyste gemensamma statsstödsregler.
11 MS delade FI:s uppfattning om att skadorna ökar och att det är angeläget med gemensamma statsstödsregler. 2 MS påpekade att det även finns andra djur som åstadkommer skador för jordbruket, t ex på växande gröda.
(KOM) Fischer Boel ansåg att problematiken med rovdjursskador inte ska underskattas men att situationen är mycket olika i olika delar av unionen. Stöd kan notifieras som statsstöd men hon avvisade ännu så länge gemensamma regler utan föredrog istället en notifiering på case by case basis.
(ORDF) Sebesta konstaterade att rådet noterat informationen.
d) Situationen på marknaden för griskött
- Begäran från den franska delegationen
FR efterfrågar i sin not återinförande av exportbidrag för att råda bot på vad man upplever som en krissituation på grisköttsmarknaden. FR fick stöd av 7 MS. En MS efterfrågade även extraordinära åtgärder och en annan MS privat lagring.
KOM konstaterade att priserna stabiliserats under den senaste perioden och nu när produktionen kommer att sjunka säsongsmässigt kommer producenterna få större marginaler. Priser och marginaler ligger nu ungefär på långtidsgenomsnittet och exporten ligger ungefär på samma nivå som samma period 2008.
e) Situationen på mejerimarknaden
- Begäran från den franska delegationen
Det hölls en längre diskussion om situationen på mjölkmarknaden.
KOM (Fischer Boel) konstaterade att en viss stabilisering av marknaden har skett sedan april och att den nedgång som varit inte går att koppla till ökade kvoter. KOM var också mycket nöjd med den strategi man fört gällande exportbidragen, där man varit mycket försiktig med att inte störa världsmarknaden. Trots ökad stabilitet så var det dock fortfarande klart att situationen på marknaden var otillfredsställande. KOM öppnade därför upp för att tillmötesgå vissa MS på punkten om att förlänga interventionsperioden efter augusti och samtidigt förlänga perioden för privat lagring av smör. Dessutom kommer KOM att presentera ett förslag om att tidigarelägga utbetalningen av direktstöden för samtliga MS. Det skulle då vara möjligt att göra utbetalningar på upp till 70 procent av stödbeloppet från den 16 oktober, under förutsättning att kontrollerna är avslutade.
KOM föreslog också att återkomma till rådet kvartalsvis för att rapportera om marknadssituationen för mjölk. Nästa tillfälle skulle bli junirådet.
Vad gäller övriga förslag i noten påpekade KOM att stöd för skummjölkspulver till foder skulle bli mycket kostsamt.
För skolmjölksprogrammet ansåg KOM att fokus skulle ligga på hälsosamma produkter och att man måste se upp med produkter som innehåller för mycket socker eftersom det går helt emot att stävja fetma hos barn. Exportbidragen fortsätter man bevaka via förvaltningskommittén, och gällande mjölkens image som länderna också ville skydda hänvisade KOM till handelsnormerna som man alltid försvarar. Att tidigarelägga rapporten om sektorn som beslutades i hälsokontrollen såg man ingen nytta av då för kort tid gått.
FR, med stöd av 8 MS tackade för KOM:s förslag men hävdade att KOM:s åtgärder hittills inte hade varit tillräckliga och betonade att det behövdes åtgärder speciellt för ost. I synnerhet en MS var upprört över fokus på skummjölkspulver och smör vilket innebär att regioner och länder som har en traditionellt stor ostproduktion inte omfattas. Enligt FR kännetecknas mjölkmarknaden av instabilitet och dålig konkurrens, vilket inte endast beror på den finansiella krisen. FR krävde strukturella åtgärder och uppmanade KOM att finna en ny balans på mjölkmarknaden. FR påpekade också att dagens marknadsinstrument är alltför statiska.
En MS passade på att ge sitt stöd förslaget för mindre bemedlade, vilket även stöddes av en annan MS. En MS efterfrågade mer medel till marknadsföring.
En MS påpekade att problemen med mjölkimitationer är stort, möjligen skulle man överväga tydligare märkning med definition, t.ex. ”ost”. Detta stöddes av en MS.
En MS kunde se ljus i krisens mörker och uppmanade KOM och MS att inte bara tänka kortsiktigt. Den långsiktiga hållbarheten är viktigt och att hitta en ny hållbar struktur i sektorn. Producenter måste också ges stabilitet fram till avvecklingen av kvoterna 2015. Denne MS tackade för förslaget om tidigareläggning av stöden men efterfrågade möjligheten att betala ut 100 procent. En MS tackade KOM för hur de har hanterat nedgången på marknaden och höll i övrigt mycket med tidigare MS.
KOM konstaterade att MS förefaller ligga relativt nära varandra i sina positioner. Siffran 70 procent var man villig att diskutera, men den finansiella förordningen begränsar möjligheten till 75 procent.
f) 17:e mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling
- Muntlig information från ordförandeskapet
(ORDF) Sebesta förklarade att han hade deltagit i mötet och att han ansåg att diskussionen kring hållbarhetsfrågorna varit bra. Det är viktigt att den ekonomiska situationen i världen förbättras så snabbt som möjligt. Under ekonomiska kriser så tenderar utvecklingsländerna vara de som drabbas hårdast.
En MS (som varit ordförande för mötet) gjorde ett mycket långt och detaljerat inlägg där vikten av att bevara jordbruket och därmed den biologiska mångfalden var centralt. Jordbruket beskrevs som en vikig del för både ekonomisk- och social utveckling i stora delar av världen. Biobränsleproduktionen pekades ut som ett område där utvidgade partnerskap mellan I- och U-länder skulle vara önskvärda.
(ORDF) Sebasta konstaterade att rådet noterat informationen.
Nästa rådsmöte äger rum den 22-23 juni 2009 i Luxemburg.