Återrapport EUN TTE 090219

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2008/09:234FD4

Rapport

2009-02-25

Näringsdepartementet

Rapport från TTE - råd (Energi) den 19 februari 2009

Sammanfattning
Dagordningspunkten om försörjningstrygghet på energiområdet bestod av två delar. För det första uppföljning av gaskrisen där ordförandeskapet och Kommissionen informerade om hur de ser framför sig de fortsatta åtgärderna efter att den akuta krisen passerat. För det andra antogs råddslutsatser om den andra strategiska energiöversynen. Slutsatserna kunde antas efter smärre justeringar avseende de externa energirelationerna.

Därefter följde en riktlinjedebatt under rubriken Olja och Gas där medlemsstaterna (MS) gavs möjlighet att ge sin syn på dels förslaget till oljelagringsdirektiv dels meddelandet om leveranssäkerhet av gas. När det gäller oljelagringsdirektivet kan konstateras att samtliga medlemsstater i stort stödde förslagets övergripande mål och inriktning, samt strävan efter att synkronisera regelverket med IEAs motsvarande regelverk. Flera ansåg dock att denna harmonisering borde drivas längre. Flertalet MS var kritiska till den bristande flexibiliteten i hur lagringen skulle organiseras och regleras. Flera MS framförde kritik mot den centrala lagringsenheten. Bara något enstaka MS gav sitt uttalade stöd till förslagets centrala delar som lagringsenhet och regelverket för delegering av lagringsplikt. I stort sett samtliga MS motsatte sig veckovis rapportering av de kommersiella lagren.

När det gäller meddelandet om leveranssäkerhet av gas rådde stor enighet i fråga om behovet av förbättrad krisplanering, på regional och/eller EU nivå. Enighet rådde också om behovet av en omdefiniering av den situation som ska aktivera krismekanismen, samt behovet av att diversifiera och etablera en bättre gasinfrastruktur som kan svara på försörjningskriser. KOM arbetar nu med en EU-förordning baserad på art 95. Krismekanismen ska kunna aktiveras efter att en region deklarerat krisläge, efter deklarerat krisläge i EU och av KOM om någon begär det. Krisberedskapsplaner ska definiera hur försörjningen ska klaras vid olika nivåer på en krisskala.

*****
Sverige representerades av Ambassadör Ulrika Barklund-Larsson.

1. Dagordningen
Rådsmötet antog dagordningen
2. Godkännande av A-punktslistan
A-punktslistan kunde godkännas.

Tre punkter godkändes vid offentlig överläggning; nämligen ändringen av förordningen av gemenskapstatistik, förordningen om Europeisk statistik, samt direktivet om flygplansavgifter.

3. Energiförsörjningstrygghet

a) Gaskrisen: uppföljning
– Information från ordförandeskapet och kommissionen

Ordförandeskapet (ORDF) menade att det nu dags att utvärdera av vad som överenskommits vid det extrainsatta toppmötet den 12 januari. För att förbättra energiförsörjningstryggheten på kort sikt menade ordföranden att det var nödvändigt att utveckla solidaritetsmekanismerna och konstaterade att dessa inte utnyttjats till fullo under den gångna krisen. Early Warning Mechanism skulle kunna utnyttjas bättre.

De tekniska förutsättningarna för att tillämpa solidaritet behöver också utvecklas, till exempel genom att göra nödvändiga installationer för att kunna vända gasflöden (s k Reverse flow). På lång sikt måste satsningar på sammanlänkningar av infrastruktur, olje- och gaslager och flytande naturgas. EU måste också diskutera andra energikällor.

Kommissionen (KOM) inledde med att kommentera gaskrisen och tackade ordförandeskapet för att dess hårda arbete som tillsammans med EU:s enade budskap lett till att den akuta krisen kunde lösas. Observatörsteamet och dess placering på strategiska platser framhölls som en förutsättning för att skapa förtroende, och de kommer att stanna kvar vid fördelningsstationerna åtminstone fram till utgången av mars. KOM tackade för att industrin ställde upp med bemanning med endast 22 timmars varsel. MS och industrins åtgärder bidrog till att lindra krisen verkningar, genom att rikta om flöden, dela på lagerkapacitet och boka extraleveranser av LNG. Uppfinningsrikedomen var stor. Trots detta skadades ekonomierna svårt i länder med bristande infrastruktur och insatserna begränsades av att nätet inte är byggt för transport väst/östlig eller syd/nordlig riktning. Marknaden behöver dock striktare regler och det behöver sändas en politisk signal att EU endast kan lita till sig själv i fråga om sin försörjningstrygghet. Bussines as Usual är inte längre möjligt. KOM menade vidare att kontraktet mellan de ryska och ukrainska parterna var en förbättring, med transparent prissättning och övergripande villkor för 10 år framåt. Betalningsproblem och Ukrainas ansträngda ekonomiska situation till följd av finanskrisen, är dock kvarstående problem.

KOM påpekade att IEA konstaterat att EU:s efterfrågan på energi kommer att öka. Utöver att EU behöver investera i försörjningstrygghet för att bibehålla sin levnadsstandard i enlighet med åtgärdspaketet i den andra strategiska energiöversynen, framhölls följande specifika åtgärder för gasområdet. Det tredje marknadspaketet måste fullföljas med en överenskommelse under våren. Strategin för försörjningstrygghet måste förstärkas genom diversifiering av leveransvägar och källor som kaspisk gas och alternativ för värme- och kraftproduktion. Effektiva krisberedskapsplaner måste tas fram och definitionen som utlöser en krismekanism bör ses över. Ansvar och solidaritet ska balansera varandra och MS nationella standards för sin försörjningstrygghet förtydligas, men med bibehållen flexibilitet i hur kraven ska uppfyllas. Gas Coordination Group bör arbeta för ökad transparens och en förbättrad Early Warning Mechanism. Med Ryssland vill man gärna ta fram legalt bindande bestämmelser för gashandeln.

Med Ukraina vill KOM uppdatera transitvillkoren i landet, varför det var positivt att landet snart kan vara en medlem av Energigemenskapen för Sydöstra Europa (Energy Community). Avslutningsvis hänvisades till investeringskonferensen i slutet på mars, för att förbättra Ukrainas gasnät.

b) Andra strategiska energiöversynen: "En handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet"
– Antagande av rådets slutsatser

ORDF inledde med att konstatera att slutsatserna för den andra strategiska energiöversynen (SER) skulle utgöra grunden för den energihandlingsplan för 2013-2020 som skulle komma att antas våren 2010. ORDF konstaterade också att diskussionerna i energirådsarbetsgruppen varit svåra och att det nya utkast till slutsatser som nu låg på bordet inte hade allas godkännande, varför ordf innan mötet cirkulerat ändringsförslag.

Trots att ORDF manade MS att spara sina politiska inlägg till punkten 4, gjorde flera MS tillägg och föreslog tillägg till slutsatserna. En MS föreslog ett tillägg om Black Sea Region Synergy. En annan MS uttryckte missnöje med slutsatserna på flera punkter och föreslog tillägg bl.a. vad gäller strategiska gaslager som man tyckte skulle vara obligatoriska. Man föreslog också starkare skrivningar om CCS och om relationerna med Ryssland avseende transitprotokollet under Energistadgefördraget och det bilaterala informationsutbytet.

ORDF bröt diskussionen för bilaterala överläggningar och gick vidare till nästa punkt på dagordningen. Ett nytt förslag till slutsatser cirkulerades sedermera med smärre ändringar, f.f.a. i fråga om EU:s externa energirelationer. I enlighet med en MS:s förslag skulle dessa baseras på Energistadgefördragets principer (inte enbart dess nyckelprinciper). Förslaget till tillägg om Black Sea Synergy och att det östliga partnerskapet ska vara komplementär med denna och andra redan existerande externa samarbeten fick också gehör. Det nya förslaget till slutsatser kunde därmed antas av rådet.

4. Olja och Gas

a) Förslag till rådets direktiv om en skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (artikel 100 i EG-fördraget) (R)
15910/08 ENER 393
b) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om rådets direktiv 2004/67/EG om åtgärder för att säkerställa en tryggad naturgasförsörjning
15905/08 ENER 389
– Riktlinjedebatt
6199/09 ENER 50

ORDF valde att under dagordningspunkt 4 slå ihop diskussionerna om förslaget till uppdaterat direktiv för beredskapslager för olja och meddelandet om leveranssäkerhet av gas. I rapporten redovisas inläggen dock separat.

a) Revidering av oljelagringsdirektivet
Diskussionen om oljelagringsdirektivet var en första riktlinjedebatt om KOM:s förslag till revidering. Frågan hade dessförinnan endast diskuterats översiktligt i rådsarbetsgruppen för energi.

ORDF hade innan rådsmötet cirkulerat två frågor som delegationerna nu inbjöds till att besvara; i) huruvida förslaget var tillräckligt och proportionerligt och ii) huruvida förslaget var väl utformat för att hantera en krissituation.

Det kan konstateras att samtliga medlemsstater i stort stödde direktivförslagets övergripande mål och inriktning, samt strävan efter att synkronisera regelverket med IEA:s motsvarande regelverk. Flera MS ansåg dock att denna harmonisering borde drivas längre. Flertalet MS var kritiska till den bristande flexibiliteten i hur lagringen skulle organiseras och regleras. Flera MS framförde kritik mot den centrala lagringsenheten. Bara något enstaka MS gav sitt uttalade stöd till förslagets centrala delar som lagringsenhet och regelverket för delegering av lagringsplikt. I stort sett samtliga MS motsatte sig veckovis rapportering av de kommersiella lagren.

KOM svarade att det var ECOFIN som efterlyst veckovis rapportering. KOM ansåg att det var självklart att bolagen hela tiden har full kontroll över hur stora lager de har. Man ansåg att förslaget beträffande rapportering av kommersiella lager var både rimligt och flexibelt. Beträffande IEA så har man försökt att harmonisera och förenkla de administrativa rutinerna. KOM ifrågasätter att alla MS har de 90 dagarnas lager som MS rapporterar. Förslaget syftar till att omöjliggöra för några att åka snålskjuts på dem som fullgör sin lagerplikt.

ORDF summerade med att säga att alla MS har välkomnat förslaget men att de flesta önskar bättre jämvikt mellan de gemensamma intresset och MS önskemål. Det krävs beslut om strategiska eller kommersiella lager ska användas och man poängterade att ingen ska kunna åka snålskjuts på andra MS kostnader för beredskapslager. ORDF konstaterade också att flera MS framfört oro för kostnaderna men man komma ihåg att inget är gratis och vi behöver trygghet. Beträffande rapporteringsfrekvens konstaterade ORDF att flera fördrar månatlig rapportering. Avslutningsvis uppmanade ORDF kommissionen att fortsätta utveckla förslaget.

b) Meddelandet om leveranssäkerhet av gas
När det gäller meddelandet om leveranssäkerhet av gas rådde stor enighet i fråga om behovet av förbättrad krisplanering, på regional och/eller EU nivå. Enighet rådde också om behovet av en omdefiniering av den situation som ska aktivera krismekanismen, samt behovet av att diversifiera och etablera en bättre gasinfrastruktur som kan svara på försörjningskriser.

KOM meddelade att man nu överväger en EU-förordning baserad på art 95. Fördelen med det är att den blir omedelbart tillämplig. I fråga om att definiera den situation som aktiver krismekanismen sneglar man på elsidans ”minus 1 regel”, d.v.s. om en del av infrastrukturen faller ifrån måste resten klara försörjningen.

Krismekanismen ska kunna aktiveras efter att en region deklarerat krisläge, efter deklarerat krisläge i EU och av KOM om någon begär det.

Krisberedskapsplaner ska definiera hur försörjningen ska klaras vid olika nivåer på krisskalan (emergency scale). Det är KOM som ska koordinera, medan Gas Coordination Group mer ska inrikta sig på att vara informationskanal, jobba med scenarier och hantera transparens. KOM påminde om förordningen 73/96 EG som ställer krav på rapportering av gasinfrastrukturprojekt.

Ansvar och solidaritet hänger ihop, menade KOM. De MS som negligerar sin nationella försörjningstrygghet bör inte kunna räkna med solidaritet. Den nationella standard som övervägs utgår fortfarande från hög efterfrågan under vinterperiod och beredskap för 20-årsvintrar.

ORDF instämde i att försörjningstrygghet är MS nationella ansvar och att ingen ska kunna åka snålskjuts, men det står klart att det krävs gemensamma insatser. KOM uppmanades att fortsätta sina förberedelser med att ta fram ett förslag som senare kan diskuteras i detalj i arbetsgruppen.

5. Övriga frågor
a) Energitoppmötet "Naturgas för Europa: trygghet och partnerskap" i Sofia den 24-25 april 2009
– Information från den bulgariska delegationen
5965/09 ENER 39 COEST 49

BG informerade om att mötet flyttats från Sofia till Plovdiv, Bulgariens andra stad. Det blir ett toppmöte med deltagande på hög nivå, inte bara från EU utan även från andra länder runt svarta havet.

b) Nebukadnessar-toppmötet (Budapest, januari 2009)
- Information från den ungerska delegationen
6252/09 ENER 51 COEST 50

HU informerade mycket kort om Nabucco-toppmötet som ägde rum i januari. HU kunde konstatera att framsteg görs vad gäller finansiering av projektet både från EIB och EBRD. En av slutsatserna från mötet var att man hoppades underteckna det mellanstatliga avtalet i juni månad.

c) Konferens om säker elförsörjning (Ostrava, januari 2009)
- Information från ordförandeskapet
6253/09 ENER 52

ORDF hänvisade till den information som skriftligen skickats till delegationerna.

d) Information om kandidatur för ACER (Agency for European Regulators).

Slovenien informerade om sin kandidatur till att lokalisera den Europeiska tillsynsmyndigheten ACER (Agency for European Regulators), som etableras i o m det tredje inre marknadspaketet, till Ljubljana.