Kommenterad dagordning
Europeiska unionens råd
2026-11-09
Utrikesdepartementet
Europakorrespondentenheten
Rådet för utrikes frågor den 16 november 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Aktuella frågor
4.Rysslands aggression mot Ukraina
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera Rysslands aggression mot Ukraina.
Förslag till svensk ståndpunkt: Diskussionen ska fokusera på stödet till Ukraina inför vintern, då framför allt luftförsvar och energistöd är särskilt angeläget.
Regeringen verkar fortsatt för ett ökat, starkt och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt – samt
1 (4)
fortsatt stöd för Ukrainas EU-närmande. Rysslands hybridangrepp mot medlemmar i EU och Nato syftar till att splittra och försvaga Europa, och underminera stödet till Ukraina. EU behöver därför visa ännu större beslutsamhet i sitt stöd till Ukraina.
Regeringen välkomnar de pågående utbetalningarna inom ramen för EU:s 90-miljarderslån till Ukraina och verkar samtidigt för att EU skyndsamt presenterar förslag på nytt stöd till Ukraina för 2027. Regeringen verkar fortsatt för att de immobiliserade ryska centralbankstillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred. En fredsuppgörelse behöver vara grundad i folkrätten, inklusive FN-stadgan, och respektera Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende, samt värna europeisk säkerhet. Trots Ukrainas, Europas och USA:s fredsansträngningar visar Ryssland ingen genuin fredsvilja.
EU behöver fortsätta att öka pressen på Ryssland. Regeringen verkar för ett ambitiöst nästa sanktionspaket och ytterligare kraftfulla åtgärder mot Rysslands krigskassa, inklusive åtgärder mot energiexporten, finanssektorn och den ryska militärindustrin. Fler åtgärder behövs även mot skuggflottan och dess möjliggörare för att minska Rysslands energiintäkter. Regeringen verkar också för att EU inför sanktioner mot ryska oljebolag. Därtill behöver EU säkerställa ökad effekt av sanktioner genom ytterligare åtgärder för att förhindra sanktionskringgående. Regeringen verkar också, tillsammans med likasinnade, för att EU ska införa importtullar på fler sektorer i relation till Ryssland och Belarus.
Regeringen fortsätter att aktivt stödja Ukrainas reformarbete och anslutningsprocess till EU. Att ytterligare två kluster i Ukrainas och Moldaviens EU-anslutningsprocess öppnats är ett viktigt steg. Regeringen fortsätter att verka för att EU utan dröjsmål öppnar samtliga kluster, i linje med Europeiska kommissionens rekommendation. Regeringen understryker vikten av fortsatta reformer, inte minst på rättsstatsområdet. Kommissionens nyligen presenterade utvidgningspaket innehåller värdefull vägledning för detta.
Regeringen verkar för ansvarsutkrävande för de folkrättsöverträdelser och brott som har begåtts med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina.
2 (4)
Regeringen välkomnar de viktiga framsteg som gjorts för att inrätta en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina och en internationell skadeståndskommission. Regeringen verkar vidare för uppmärksammandet av situationen för befolkningen på de temporärt ockuperade områdena och för att de olagligt bortförda ukrainska barnen omedelbart och ovillkorligen ska återföras.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Rysslands aggression mot Ukraina behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 14 oktober inför Europeiska rådet den 15–16 oktober 2026.
5. Situationen i Mellanöstern
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera situationen i Mellanöstern.
Förslag till svensk ståndpunkt: Diskussionen ska fokusera på EU:s fördjupade engagemang med Syrien. Det ligger i Sveriges och EU:s strategiska intresse att bidra till ett stabilt, fredligt och inkluderande Syrien. Därigenom motverkas också ryskt och iranskt inflytande. Regeringen stödjer ansatsen att förhandla ett associeringsavtal mellan EU och Syrien som ett viktigt ramverk för samarbete och för att tydliggöra EU:s förväntningar på den syriska övergångsregeringen, däribland vikten av en inkluderande övergångsprocess och respekt för alla syriers mänskliga rättigheter inklusive kvinnor och etniska och religiösa minoriteter. Regeringen verkar för att EU ska fortsätta att uppmana externa aktörer, inklusive Israel, att respektera Syriens suveränitet och territoriella integritet.
Den humanitära situationen i Syrien är fortsatt svår och landet är i stort behov av ekonomiskt stöd för återuppbyggnad. Regeringen verkar för att EU ska fortsätta erbjuda stöd, inklusive för att möjliggöra ett ökat handelsutbyte, investeringar och alternativa transportvägar, med målet att Syrien åter blir en del av den globala ekonomin. Det ligger också i Sveriges och EU:s intresse att stärka samarbetet med Syrien inom migration och återvändande.
Det finns en stor risk för ytterligare eskalering i konflikten mellan USA/Israel och Iran. Regeringen verkar för att EU intensifierar kontakterna med parterna
3 (4)
för att förmå dem att visa återhållsamhet och engagera sig i diplomatiska ansträngningar för en långsiktig lösning. EU måste fortsätta att verka för att fri sjöfart genom Hormuzsundet återupprättas i enlighet med folkrätten. Iran kan aldrig tillåtas att utveckla kärnvapen eller hota säkerheten i regionen och i väst. EU:s tryck på den iranska regimen måste upprätthållas. EU måste fortsatt stå upp för en bättre framtid för Iran och att det iranska folkets strävan efter respekt för mänskliga fri- och rättigheter, inklusive yttrande- och mötesfrihet, hörsammas.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Situationen i Mellanöstern behandlades senast i vid EU-nämndens sammanträde den 14 oktober inför Europeiska rådet den 15–16 oktober 2026.
4 (4)