Kommenterad dagordning jordbruks- och fiskerådet 28-29 september 2026 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50D524)

Kommenterad dagordning rådet

2026-09-21

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 28–29 september 2026

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordning

2.A-punkter

JORDBRUK

Lagstiftningsöverläggningar

3.Förordningen om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen presenterade den 17 juli 2025 ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för perioden efter 2027. Förordningsförslaget anger särskilda villkor för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken som i nästa programperiod kommer att ingå i den europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och hav, välstånd och säkerhet (NRP-fonden) och vara en del av de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRP-planerna).

Enligt artikel 2 i GJP-förslaget ska kommissionen ta fram nationella rekommendationer som ska vara vägledande i medlemsstaternas nationella genomförande av politiken.

Vad gäller det degressiva arealbaserade inkomststödet (DABIS) så hanteras centrala delar (öronmärkning, takbelopp, nedtrappning) av stödet i budgetspåret och inte i jordbruksspåret. Trots att frågan behandlas i en annan krets så väntas många medlemsstater ta upp frågan under kommande rådsmöte då den är avgörande för jordbrukspolitikens utformning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens grundläggande utgångspunkt i arbetet med GJP efter 2027 är att den kommande reformen ska leda till lönsamhet, konkurrenskraft och förenkling samtidigt som politiken bidrar till uppfyllandet av gemensamt beslutade miljö- och klimatåtaganden. En förändrad omvärldsbild innebär även att ett ökat fokus bör ligga på att främja en robust primärproduktion i hela landet som kan bidra till en trygg livsmedelsförsörjning och därigenom en ökad beredskap. Regeringen har som målsättning att den nya politiken ska vara enklare att genomföra för myndigheter och enklare att följa för stödmottagare samt att de åtgärder som omfattas ska vara effektiva och åstadkomma en högre måluppfyllelse än idag. Regeringen ser möjligheter för en ökad flexibilitet och förenkling i förslaget till ny jordbrukspolitik och välkomnar i stort den lägre detaljeringsgraden.

Regeringen välkomnar att mer flexibilitet och förenkling introducerats i förslaget. Den viktigaste utestående frågan gäller utformningen av det degressiva arealbaserade inkomststödet (DABIS). Regeringen anser att neddragningar och takbelopp bör vara frivilliga för medlemsstaterna, då dessa inslag riskerar att missgynna jordbrukare som bidrar till livsmedelsproduktionen. Om reglerna ska vara obligatoriska bör gränserna höjas och neddragningarna minskas. Vidare kommer regeringen fortsätta verka för att gynna aktiva jordbrukare, därav bör den undre gränsen för DABIS tas bort för att stödet ska kunna riktas tydligare.

2 (11)

Det finns utrymme för ytterligare förenkling, bland annat av systemet för förvaltning av gårdar. I sammanhanget var strykningen av social konditionalitet en positiv utveckling som bör kvarstå. Vidare anser regeringen att det är viktigt att förenklingsansatsen återspeglas även i genomförandet av systemen för kontroller och försäkran. Samtidigt vill regeringen värna de gemensamma ramarna och säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor på den inre marknaden.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet skedde den 2 oktober 2025. Förslaget har även varit föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden den 22–23 september, 27–28 oktober, 17 november, 11–12 december 2025 samt 23 februari, 27 april och 22–23 juni 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingarna i rådet kommer fortsätta under hösten, en delvis allmän överenskommelse kan komma att nås i oktober eller november.

Faktapromemoria:

2025/26:12 Reformpaket för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027.

Icke lagstiftande verksamhet

4. Marknadssituationen, särskilt efter invasionen av Ukraina

Information från kommissionen och medlemsstaterna

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet kommer kommissionen att informera om situationen på jordbruksmarknaderna, med särskilt fokus på utvecklingen efter det ryska anfallskriget på Ukraina. Därefter kommer medlemsstaterna att redogöra för situationen i sina respektive länder. Ukrainas jordbruksminister kommer delta vid inledningen av dagordningspunkten.

3 (11)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är positiv till att ha marknadssituationen som en återkommande dagordningspunkt för rådet. Det är värdefullt att regelbundet tydliggöra situationen på jordbruksmarknaderna och att möta marknadsutmaningar på ett transparent vis.

Regeringen kommer på mötet redogöra för situationen på den svenska marknaden.

Regeringen välkomnar kommissionens skyndsamma hantering och vidtagna åtgärder för att stödja de som påverkats av sommarens värmeböljor och torka.

Regeringen ser att kriget i Mellanöstern medför negativa konsekvenser för primärproducenter som riskerar att påverka livsmedelsförsörjningen på längre sikt. Regeringen har tidigare välkomnat dels kommissionens beslut om ett tillfälligt utökat statsstödsregelverk, dels det ekonomiska krisstödet från EU:s jordbruksreserv. Regeringen arbetar på att utforma dessa stöd för att på bästa sätt stödja primärproducenter som drabbats av särskilda problem till följd av kriget i Mellanöstern.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Marknadssituationen var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden den 22–23 juni 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej aktuellt.

Faktapromemoria: -

FISKE

Lagstiftningsöverläggningar

4 (11)

5.Förordningen om fastställande för perioden 2028–2034 av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik

Partiell allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Dagordningspunkten var upptagen för behandling vid jordbruks- och fiskerådsmötet i juni, men ströks.

Förslaget innehåller bestämmelser om hur unionens medel ska användas till stöd för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP), havspakten och unionens havs- och vattenbrukspolitik perioden 2028–2034. Det kompletterar kommissionens förslag till ramförordning för en övergripande fond (NRP- fonden), som samlar unionens stöd för flera politikområden med delad förvaltning.

I förslaget anges särskilda villkor för att styra genomförandet av fonden mot politiska målsättningar i enlighet med GFP, havspakten samt vattenbrukspolitiken. Unionens finansiering kan enligt förslaget vara en möjliggörande faktor för utveckling inom ett brett spektrum av områden, och en möjliggörande faktor för generationsskifte och energiomställning inom fisket, hållbar vattenbruksverksamhet, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Även en hållbar blå ekonomi i kust-, ö- och inlandsområden, ökad marin kunskap, kompetensutveckling för verksamheter med anknytning till den blå ekonomin, kustsamhällenas motståndskraft och särskilt det småskaliga kustfiskets motståndskraft ska uppmuntras genom stödet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att fonden bör stödja ett effektivt genomförande av GFP och EU:s integrerade havspolitik. Det är en förutsättning för livskraftiga fiskbestånd och en konkurrenskraftig blå värdekedja. Regeringen anser att datainsamling och EU:s fiskerikontroll är nödvändiga funktioner för att uppnå ett effektivt genomförande av GFP, och därmed en hållbar fiskeriförvaltning och återhämtning av svaga fiskbestånd i EU:s

5 (11)

havsområden. Ett effektivt genomförande av dessa funktioner behöver därför säkerställas. I detta sammanhang är bland annat ett förbättrat kunskapsunderlag kring klimatförändringarnas påverkan på havsmiljön centralt.

Vidare anser regeringen att fonden bör möjliggöra stödåtgärder som på ett ändamålsenligt sätt kan bidra till svenska politiska målsättningar om en robust, resurseffektiv och hållbar blå värdekedja som bidrar till sysselsättning, hållbar livsmedelsförsörjning, klimatanpassning och innovation. Det småskaliga fiskets konkurrenskraft, som bidrar till dessa politiska målsättningar, ska särskilt värnas långsiktigt. Regeringen anser även att åtgärder som främjar att en större andel av den fisk som landas används till humankonsumtion samt att en större andel av den landade fisken tas till vara bör möjliggöras av fonden. Därmed kan livsmedelsproduktionen öka inom ramen för gällande eller minskade fångstkvoter, utan att uttaget av fisk ur havet ökar.

Regeringen anser att eventuella miljöskadliga effekter av stöd som ingår i fonden bör minimeras, och att stöden bör utformas för att så effektivt som möjligt bidra till en hållbar förvaltning av fiskbestånd i syfte att stärka och återställa akvatiska ekosystem och fiskbestånden. Stöd från fonden ska bidra till ett levande hav. Återställda och välfungerande marina ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter och är därmed viktigt för klimatanpassning, och bidrar till ökad livsmedelsberedskap. Regeringen anser att ekosystemansatsens tillämpning ska stärkas och att en hållbar fiskförvaltning bör integreras starkare i, och växelverka med, havsmiljöarbetet. Resultaten från pågående och tidigare utvärderingar om effekter av fonden utgör viktiga underlag som ska beaktas i den kommande reformen. Regeringen anser även att de nya regelverken bör medföra betydande förenklingar för såväl stödmyndigheter som stödmottagare. Regeringen verkar även för att stödvillkor i högre utsträckning bör bidra till ett enhetligt genomförande och lika konkurrensvillkor samt utformas med beaktande av den reviderade kontrollförordningen, på ett sätt som säkerställer proportionalitet och genomförbarhet.

Regeringen kommer verka för att regeringens övergripande målsättning återspeglas i den slutliga kompromissen.

6 (11)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet skedde den 2 oktober 2025. Förslaget har även varit föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet och samråd i EU-nämnden inför jordbruks- och fiskeråden den 22–23 september samt 11–12 december 2025 liksom den 22– 23 juni 2026.

Fortsatt behandling av ärendet:

Vid överenskommelse om en partiell allmän riktlinje kan förhandlingar avseende dessa delar påbörjas med Europaparlamentet. De delar som inte ingår i den partiella allmänna riktlinjen fortsätter att förhandlas i rådet.

Faktapromemoria:

Förordning om unionens stöd för den gemensamma fiskeripolitiken och den europeiska världshavspakten, 2025/26:FPM13

6.Förordning om ändring av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden

Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Förslaget har ännu inte kommit.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

Icke lagstiftande verksamhet

7 (11)

7.EU–Förenade kungariket: årliga samråd om fiskemöjligheter för 2027

Diskussion

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Meningsutbyte

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Dagordningspunkten avser ett meningsutbyte inför kommande konsultationer med Storbritannien om fiskemöjligheter för 2027. I och med att Storbritannien lämnat unionen delas ett stort antal av EU:s fiskemöjligheter med Storbritannien. Inom ramen för handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien regleras bland annat fördelning och tillträde av fiskemöjligheter, men även målsättning för förvaltning av de gemensamma bestånden.

Vid rådsmötet önskar kommissionen höra medlemsstaternas ståndpunkter inför konsultationerna med Storbritannien om fiskemöjligheter inför 2027.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande inställning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen bör sträva efter att uppnå detta i förhandlingarna med Storbritannien. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Regeringen anser att det är viktigt att kommissionen så långt som möjligt strävar efter lika villkor och harmoniserade bevarandeåtgärder för fiske på gemensamma bestånd i syfte att uppnå hållbar förvaltning, transparens samt underlätta kontroll och efterlevnad. Det är även viktigt att bevara existerande kvotfördelning och tillträden till brittiska vatten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan om konsultationer med Storbritannien om fiskemöjligheter för 2027

8 (11)

har inte tidigare varit föremål för information i Miljö- och jordbruksutskottet eller för samråd med EU-nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förhandlingsresultatet vad gäller fiskemöjligheter för 2027 förs i regel in i rådets förordning om fiskemöjligheter för Västerhavet som väntas bli föremål för politisk överenskommelse vid Jordbruks- och fiskerådet i december 2026.

Faktapromemoria:

8.EU–Norge, EU–Norge–Förenade kungariket och kuststaterna: årliga samråd för 2027

Diskussion

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Meningsutbyte

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Dagordningspunkten avser ett meningsutbyte inför kommande konsultationer med Norge och andra kuststater i Nordostatlanten om fiskemöjligheter för 2027.

EU förhandlar årligen med Norge om fiskemöjligheter och tillträde för kommande år för gemensamma och gemensamt förvaltade bestånd i Nordsjön och Skagerrak. De årliga förhandlingarna baseras på långsiktiga fiskeavtal mellan EU och Norge. I tillägg till fiskemöjligheter och tillträde ingår vissa gemensamma förvaltningsstrategier, tekniska regleringar och kontrollöverenskommelser i avtalen. Förhandlingarna innebär också att EU och Norge byter fiskemöjligheter med varandra vilket främst innebär att Norge erbjuder EU arktisk torsk i utbyte mot andra arter av intresse för Norge. Sedan Storbritanniens utträde ur EU beslutas även ett flertal av fiskemöjligheterna och fångstnivåerna i Nordsjön och Skagerrak mellan EU, Norge och Storbritannien. Vid rådsmötet önskar kommissionen höra

9 (11)

medlemsstaternas ståndpunkter inför konsultationerna med Norge som väntas äga rum i oktober–december 2026.

EU förhandlar även årligen med kuststaterna Norge, Förenade kungariket, Island, Grönland, Färöarna och Ryska Federationen om de gemensamma bestånden makrill, atlantoskandisk sill, blåvitling och kungsfisk. En utmaning i förhandlingarna är att parterna inte är överens om fördelningen för dessa bestånd vilket resulterar i att de sammanlagda fångsterna överskrider vetenskapliga rekommendationer.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande inställning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen bör sträva efter att uppnå detta i konsultationer med tredje länder om förvaltning av gemensamma bestånd. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning, att landningsskyldigheten möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsstrategier liksom tekniska bevarandeåtgärder är viktiga verktyg som bör ingå i konsultationerna med syfte att nå likvärdiga regelverk mellan parterna.

Vad gäller konsultationerna mellan EU och Norge anser regeringen att EU särskilt bör verka för att bevara det för Sverige traditionellt viktiga tillträdet till norska vatten i Skagerrak och Nordsjön samt den traditionella kvotfördelningen. EU bör också beakta att ett flertal av arterna, bland annat Nordsjösill, är gemensamma mellan Nordsjön och Skagerrak. Utgångspunkten för fastställande av fiskemöjligheter för dessa arter bör därför även vara att bevara kvotandelarna mellan Skagerrak och Nordsjön och att fiskemöjligheterna som fastställs för Skagerrak inte avviker från de principer som tillämpas för samma bestånd i angränsande områden.

När det gäller kvotbyten anser regeringen att de arter EU erbjuder Norge i utbyte mot arktisk torsk främst ska sökas utanför Nordsjön samt att EU bör sträva efter en balans mellan medlemsstater som kompenserar för, respektive gynnas av dessa kvotbyten.

Vad gäller kuststaterna bör EU sträva efter att uppnå överenskommelse om fördelning som inkluderar samtliga kuststater då detta är det enda sättet att

10 (11)

uppnå hållbar förvaltning av bestånden. Fördelningen ska bygga på historiskt fiske för att undvika överexploatering av bestånden.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Frågan har inte tidigare varit föremål för information i Miljö- och jordbruksutskottet eller för samråd med EU-nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

11 (11)