Kommenterad dagordning FAC den 11 maj 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50B3EA
Kommenterad dagordning
Europeiska unionens råd
2026-05-04
Utrikesdepartementet
Europakorrespondentenheten
Rådet för utrikes frågor den 11 maj 2026
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Aktuella frågor
Informationspunkt EU:s höga representant väntas ta upp aktuella frågor på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.
4. Uppdaterad omfattande hotanalys
Informationspunkt
Utrikesministrarna väntas få en presentation om det pågående arbetet med att uppdatera EU:s hotbildsanalys.
5. Rysslands aggression mot Ukraina
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
1 (7)
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera Rysslands aggression mot Ukraina.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer alla fredsansträngningar som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar fred. En fredsuppgörelse behöver vara grundad i folkrätten, inklusive FN-stadgan, och respektera Ukrainas suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende samt värna europeisk säkerhet. Trots Ukrainas, Europas och USA:s fredsansträngningar visar Ryssland ingen genuin fredsvilja.
Regeringen verkar fortsatt för ett ökat, starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt – samt fortsatt stöd för Ukrainas EU-närmande.
Regeringen välkomnar att EU nu kunnat ta ytterligare nödvändiga steg för att betala ut lånet om 90 miljarder euro till Ukraina. Det är centralt att EU:s stöd om 90 miljarder euro till Ukraina för 2026–2027 implementeras så snart som möjligt. Regeringen verkar kontinuerligt för att den militära delen av stödet förblir flexibelt och att Ukraina kan nyttja det för att upphandla de förmågor som det behöver.
Regeringen kommer fortsatt arbeta för att de immobiliserade ryska centralbankstillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina. Regeringen verkar även för att EU ska lösa frågan om det blockerade stödet i den Europeiska fredsfaciliteten.
Regeringen verkar för att EU fortsatt ska öka trycket på Ryssland och välkomnar antagandet av ett 20:e sanktionspaket. EU bör nu gå vidare med ett 21:a sanktionspaket utan dröjsmål. Utvecklingen i Mellanöstern och dess påverkan på oljepriset gör det än viktigare att EU antar fler åtgärder för att ytterligare minska Rysslands energiintäkter. Regeringen fortsätter att verka för att EU ska införa ett fullt maritimt tjänsteförbud för fartyg som fraktar rysk olja, gas och kol. EU bör införa detta oavsett hur G7 väljer att agera. Regeringen verkar också för fler effektiva åtgärder mot skuggflottan och dess möjliggörare. EU behöver även säkerställa ökad effektivitet hos sanktionerna genom åtgärder mot sanktionskringgåendet. Regeringen verkar också, tillsammans med likasinnade, för att EU ska införa importtullar mot fler sektorer i Ryssland och Belarus.
2 (7)
Regeringen fortsätter att verka för att EU omgående tar nästa steg i Ukrainas meritbaserade EU-anslutningsprocess och öppnar samtliga kluster i linje med kommissionens bedömning. Regeringen fortsätter att aktivt stödja och understryka vikten av Ukrainas reformarbete och andra åtgärder som bidrar till att upprätthålla momentum i Ukrainas EU- anslutningsprocess, såsom integration på EU:s inre marknad.
Regeringen fortsätter att stödja EU:s bidrag till stärkt civil säkerhetssektor i Ukraina genom insatsen EUAM Ukraina samt stöd till Ukrainas försvarsmakt genom insatsen EUMAM Ukraina. Regeringen driver också på för landets fortsatta integrering i EU:s försvarsteknologiska och industriella bas genom att inkluderas i EU:s försvars- och försvarsindustrirelaterade instrument och program.
Regeringen verkar för ansvarsutkrävande för de folkrättsöverträdelser och brott som har begåtts med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen välkomnar de viktiga framsteg som gjorts för att inrätta en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina och en internationell skadeståndskommission. Regeringen överlämnade den 16 april 2026 propositioner om Sveriges tillträde till tribunalen respektive kommissionen till riksdagen. Regeringen verkar vidare för att uppmärksamma situationen för befolkningen på de temporärt ockuperade områdena och ett snabbt återvändande för de olagligt bortförda ukrainska barnen. Regeringen stödjer antagandet av ytterligare sanktioner med anledning av bortförandet av ukrainska barn.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Rysslands aggression mot Ukraina behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 17 april inför rådet för utrikes frågor den 21 april 2026.
6. Situationen i Mellanöstern
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera situationen i Mellanöstern.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar överenskommelsen om vapenvila mellan USA och Iran,
3 (7)
inklusive dess förlängning, vilket också kan bidra till att skapa förutsättningar för att den fria passagen genom Hormuzsundet återupprättas.
Det är avgörande att alla parter nu visar största möjliga återhållsamhet och engagerar sig fullt ut i diplomatiska lösningar som kan leda till en långsiktig lösning. En långsiktig hållbar lösning måste förhindra Iran från att utveckla kärnvapen, hota säkerheten i regionen och utföra destabiliserande aktiviteter i närområdet och i väst. Likväl måste den fria sjöfarten värnas, i enlighet med internationell rätt. Det är av grundläggande betydelse för Sverige och avgörande för den globala handel som vårt land är beroende av.
Irans framtid måste bestämmas av det iranska folket. EU måste fortsatt stå upp för en bättre framtid för Iran och det iranska folkets strävan efter att deras mänskliga rättigheter, inklusive yttrande- och mötesfrihet, ska respekteras och att deras legitima krav hörsammas. EU:s tryck på den iranska regimen måste upprätthållas. Regeringen välkomnar därför att EU ser över ytterligare sanktionsåtgärder, inklusive i ljuset av situationen i Hormuzsundet.
Regeringen har välkomnat samtalen mellan Libanon och Israel och den förlängda vapenvilan. Den efterlevs dock varken av Israel eller Hizbollah. Stridshandlingar pågår mer eller mindre dagligen. Det är av största vikt att få till stånd en långsiktig och fredlig lösning på konflikten. Situationen i Libanon är fortsatt mycket allvarlig, inte minst för civilbefolkningen. Regeringen har beslutat om två humanitära stödpaket på totalt 135 miljoner kronor till Libanon med anledning av den snabbt förvärrade humanitära situationen i landet.
Israels agerande är djupt oroande och har förvärrat den ansträngda humanitära situationen. EU bör tydligt uppmana Israel och Hizbollah att avstå från ytterligare attacker. Israel måste dra sig tillbaka från libanesiskt territorium. Hizbollah måste avväpnas. Folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt, måste respekteras.
Sverige och EU stödjer den libanesiska regeringens ansträngningar för fred, inklusive arbetet för att avväpna Hizbollah. Regeringen välkomnar därför att EU ser över möjligheten till ett förnyat stöd till Libanons väpnade styrkor genom EU:s fredsfacilitet.
Regeringen ser med mycket stort allvar på den fortsatta bosättningspolitiken och bosättarvåldet på Västbanken. Den israeliska regeringens agerande på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, strider mot folkrätten. Regeringen
4 (7)
arbetar aktivt för att EU ska införa ytterligare sanktionslistningar mot extremistiska bosättare och bosättarorganisationer samt mot extremistiska israeliska ministrar.
Inför det senaste mötet i rådet för utrikes frågor den 21 april lade Sverige tillsammans med Frankrike fram åtgärdsförslag om höjda tullar på produkter från israeliska bosättningar på ockuperad mark samt krav på exportcertifikat. Regeringen välkomnar att den Höga representanten vid mötet åtog sig att följa upp frågan med kommissionen. Sverige verkar aktivt tillsammans med likasinnade medlemsstater för att dessa åtgärdsförslag ska genomföras för att utöka differentieringspolitiken.
EU behöver fortsatt driva på för att konkreta steg tas mot en varaktig fred i Gaza som kan leda till en tvåstatslösning. Hamas måste avväpnas och kan inte ha någon roll i ett framtida styre av Gaza. Steg måste tas för att återförena Gaza med Västbanken under Palestinska myndigheten. Regeringen anser att ytterligare sanktionslistningar bör vidtas mot de som stödjer, underlättar eller möjliggör våldshandlingar från Hamas eller Palestinska Islamiska Jihad.
Regeringen välkomnar det ökade inflödet av humanitära och kommersiella leveranser in till Gaza under slutet av april. Det är samtidigt otillräckligt och oförsvarbart att civilbefolkningen i Gaza fortsatt lever i misär, över ett halvår efter överenskommelsen om vapenvila. Ett obehindrat, långvarigt och säkert humanitärt tillträde till hela Gaza krävs omedelbart och att restriktionerna mot internationella hjälporganisationer lyfts.
Regeringen välkomnar den planerade högnivådialogen mellan EU och Syrien som ska hållas i anslutning till utrikesministermötet den 11 maj. Mötet blir en viktig möjlighet för EU att fördjupa engagemanget i Syrien. Regeringen vill se, och bidra till, ett stabilt, fredligt och inkluderande Syrien. EU bör fortsatt vara tydlig i förväntningarna på övergångsregeringen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Situationen i Mellanöstern behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 17 april inför rådet för utrikes frågor den 21 april 2026.
7. Västra Balkan
Diskussionspunkt
5 (7)
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Maria Malmer Stenergard
Diskussionens innehåll:
Rådet förväntas diskutera EU:s relationer till länderna på Västra Balkan, inklusive utvidgningen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen verkar för att kandidatländerna på västra Balkan fortsätter på den inslagna vägen mot framtida EU-medlemskap. Regeringen anser att länderna bör ansluta sig fullt ut till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och fortsätta att genomföra nödvändiga reformer utan dröjsmål.
Regeringen välkomnar de framsteg som Montenegro och Albanien har gjort i sina anslutningsförhandlingar och uppmuntrar länderna att fortsätta reformarbetet. Regeringen ser positivt på EU:s beslut att tillsätta en särskild arbetsgrupp för att utarbeta anslutningsfördraget för Montenegro.
Regeringen beklagar att utvecklingen i Serbien går åt fel håll och ser med oro på stiftandet av nya lagar som hotar rättsväsendets oberoende och riskerar att försvaga antikorruptionsarbetet i landet. Regeringen välkomnar därför att EU pausar utbetalningar till Serbien genom tillväxtplanen för västra Balkan. För att göra framsteg i EU-närmandet behöver Serbien vända utvecklingen och genomföra grundläggande reformer för att stärka mediefriheten, öppenhet och rättsstatens principer.
Regeringen verkar för ett fortsatt EU-stöd till Nordmakedoniens väg mot EU-medlemskap och för att reformarbetet intensifieras så att landet stå väl rustat när de formella förhandlingarna kan öppnas. Det kräver att de överenskomna konstitutionsändringarna dessförinnan genomförts.
Regeringen verkar för att EU tydligt uppmanar Bosnien och Hercegovinas politiska ledning att enas om att genomföra nödvändiga reformer för att med tiden kunna inleda anslutningsförhandlingar.
Regeringen stödjer Kosovos medlemskapsansökan och uppmanar landet till fortsatta reformansträngningar.
Regeringen stödjer ansatsen om gradvis integration av länderna på västra Balkan för att inkludera dem i närmare samarbeten med EU, däribland inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och för att främja reformarbetet i länderna och bättre förbereda dem för framtida
6 (7)
medlemskap.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Västra Balkan behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 17 december inför toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 december. Dessförinnan behandlades västra Balkan vid EU-nämndens sammanträde den 7 april 2025 inför rådet för utrikes frågor den 14 april 2025.
7 (7)