Kommenterad dagordning Ekofinrådets möte den 5 maj 2026
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50B0F8
Kommenterad dagordning
2026-04-23
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 5 maj 2026
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 20 april 2026.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Rådets förordning om Eppos och Olafs åtkomst till information om mervärdesskatt på EU-nivå
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en allmän riktlinje om en förordningsändring vad gäller Europeiska åklagarmyndighetens (Eppo) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) åtkomst till information om mervärdesskatt på unionsnivå.
Förslaget har inte behandlats i EU-nämnden tidigare. Överläggning med skatteutskottet om förslaget ägde rum den 5 februari 2026. Information till skatteutskottet planeras till den 28 april 2026.
Den 14 november 2025 presenterade kommissionen ett förslag om förordningsändring vad gäller Eppo och Olafs åtkomst till information om mervärdesskatt på unionsnivå. Förslaget syftar till att förbättra och effektivisera arbetet med att bekämpa gränsöverskridande mervärdeskattebedrägeri inom EU.
Förslaget innebär att Eppo och Olaf ska få åtkomst till uppgifter om mervärdesskatt som utbyts på EU-nivå. Enligt förslaget ska åtkomsten vara begränsad till riktade sökningar baserade på specifika datakategorier som kommer definieras i en genomförandeakt från kommissionen.
Vidare innebär förslaget en skyldighet för Eurofisc, ett nätverk med EU- medlemsstaternas skattemyndigheter för samarbete kring mervärdesskattebedrägerier, att meddela Eppo om misstänkt gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri i de fall där Eppo kan utöva sin befogenhet. Skyldigheten ska gälla både på eget initiativ och på begäran. Motsvarande skyldighet införs även i förhållande till Olaf när det gäller tullrelaterade mervärdesskattebedrägerier.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26:FPM44.
I kompromissförslaget har förändringar framför allt gjorts när det gäller Olafs åtkomst till information. Dels genom att det förtydligats att Olafs åtkomst till information avser tullrelaterade mervärdesskattebedrägerier, dels genom krav på att det ska finnas en befintlig misstanke om bedrägeri för att Olaf ska få åtkomst till uppgifterna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag.
Regeringen välkomnar arbete som syftar till att förhindra mervärdesskattebedrägerier. Administrativt samarbete och informationsutbyte är viktigt i detta sammanhang. Det är viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva för att motverka mervärdesskattebedrägerier och att de inte går utöver vad som krävs för att uppnå syftet, med beaktande av Eppo respektive Olafs uppdrag och ansvarsområden.
2 (9)
4.Lagstiftningspaketet om marknadsintegration och tillsyn
a)Direktivet om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
b)Förordningen om vidareutveckling av kapitalmarknadsintegration och kapitalmarknadstillsyn i unionen
c)Förordningen om slutgiltig avveckling
-Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera kommissionens lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn.
Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 mars 2026. Överläggning med finansutskottet ägde rum den 5 februari 2026.
Den 3 december 2025 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om marknadsintegration och tillsyn. Förslaget är en del av arbetet med spar- och investeringsunionen.
Lagstiftningspaketet består av ett meddelande och tre rättsakter som i sin tur innebär ändringar i ett stort antal rättsakter på finansmarknadsområdet. Ändringarna syftar till att minska fragmentering på de europeiska kapitalmarknaderna, undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och främja innovation.
För det första föreslår kommissionen ändringar för att undanröja existerande hinder för gränsöverskridande verksamhet och för att främja gränsöverskridande investeringar inom områdena kapitalförvaltning, handel och efterhandel.
Vidare föreslår kommission ändringar i tillsynsstrukturen, bland annat att Esma får tillsynsansvar för finansiella infrastrukturföretag med en viss storlek eller nivå av gränsöverskridande verksamhet. Företagen som berörs är operatörer av handelsplatser, värdepapperscentraler och centrala motparter. Samtliga leverantörer av kryptotjänster föreslås omfattas av centraliserad tillsyn. Kommissionen föreslår även en stärkt roll för Esma när det gäller uppdraget att verka för likvärdig tillsyn i medlemsstaterna. Till följd av Esmas nya uppgifter föreslås ändringar av myndighetens styrning och finansiering.
3 (9)
Slutligen, vad gäller att främja innovation, föreslår kommissionen bland annat en utvidgning av EU:s pilotregim för blockkedjeteknik. Kommissionen föreslår också ändringar för att uppnå teknikneutralitet i ett antal regelverk på finansmarknadsområdet.
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2025/26 FPM54.
Det pågår intensiva förhandlingar i rådet om lagstiftningspaketet. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19 mars uppmanas rådet och EU-parlamentet att slutföra förhandlingarna till slutet av 2026.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar fortsatt arbete för att stärka EU:s kapitalmarknader. Regeringen instämmer med kommissionen att nuvarande regelverk och tillsynsstruktur medför vissa utmaningar, exempelvis för gränsöverskridande verksamhet. Regeringen anser dock fortsatt att nationella initiativ, särskilt när det kommer till hushållens direkta och indirekta sparande, kommer att vara mest avgörande för att stärka EU:s kapitalmarknader.
Det aktuella lagstiftningspaketet är omfattande och i vissa delar långtgående. Regeringen välkomnar ambitionen att undanröja hinder för gränsöverskridande verksamhet och investeringar. Vad gäller förslagen om centraliserad tillsyn är det centralt att det finns tillfredsställande processer för budgetkontroll och ansvarsutkrävande och att det nationella inflytandet i Esma säkerställs. Regeringen ser också ett behov av att formerna för samarbete och informationsutbyte mellan Esma och nationella myndigheter klargörs, särskilt när det gäller krishantering av centrala motparter, och att ansvarsfördelningen är tydlig mellan nationell nivå och EU-nivå, inte minst när aktörer är föremål för både EU-reglering och nationella krav.
Det är vidare viktigt att reformerna som helhet är kostnadseffektiva, minskar administrativ börda i linje med regelförenklingsagendan och värnar välfungerande nationella modeller.
4 (9)
5.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster - Informationspunkt
Ordförandeskapet och kommissionen väntas ge en lägesuppdatering om arbetet med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
6.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 mars 2026. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 december 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 27 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten, varav cirka 10,6 miljarder euro under 2025. Under 2025 tillhandahöll även EU 18,1 miljarder euro i lån till Ukraina som en del av G7-överenskommelsen om stöd till Ukraina.
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande. Finansieringsbehoven för de kommande två åren är akuta och betydande.
Vid Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025 enades EU:s stats- och regeringschefer om inriktningen för ett nytt stöd om 90 miljarder euro i
5 (9)
form av lån till Ukraina. Den 14 januari 2026 presenterade kommissionen ett förslag på lagstiftningspaket i linje med överenskommelsen.
Det nya stödet syftar till att möta landets finansiella och militära behov under perioden 2026–2027. Det ska finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på finansmarknaden för EU:s räkning och garanteras av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket i EU-budgeten (så kallat headroom). Vidare ska räntekostnaderna subventioneras av EU och Ukraina endast behöva återbetala lånet när Ryssland har betalat krigsskadestånd.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina.
Regeringen välkomnar kommissionens lagstiftningspaket för att genomföra Europeiska rådets överenskommelse om nytt stöd till Ukraina för 2026– 2027 och verkar för att utbetalningarna kan påbörjas så snart som möjligt. Regeringen understryker även vikten av flexibilitet avseende de åtgärder lånet ska finansiera, för att i högsta möjliga grad tillmötesgå Ukrainas behov.
Regeringen verkar även fortsatt för att de immobiliserade ryska tillgångarna ska kunna användas för ytterligare stöd till Ukraina.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
6 (9)
7.EU-lagstiftningens ekonomiska konsekvenser - Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska konsekvenser av EU-lagstiftning.
Samråd med EU-nämnden om EU-lagstiftningens ekonomiska konsekvenser ägde rum den 5 december 2025.
Som en del av pågående förenklingsarbete i EU har Ekofin- och Konkurrenskraftsråden fått en horisontell roll i att följa upp ekonomiska konsekvenser av nya lagförslag. Syftet är att ge ministrarna möjlighet att övervaka flödet av ny EU-lagstiftning och få en tidig varning om eventuella betydande genomförandekostnader. Det ska ske genom återkommande övergripande diskussioner om samtliga lagstiftningsförslag som är under förhandling och baseras på kommissionens konsekvensanalyser. Det Allmänna rådet ska sedan ta dessa diskussioner i beaktning i sina förenklingsdiskussioner.
På Ekofinrådets möte den 5 maj 2026 väntas en bredare diskussion kring ekonomiska konsekvenser av EU lagstiftning baserat på en sammanställning från ordförandeskapet av kostnader och nyttor med lagförslag som är under förhandling.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar diskussionen och anser att förenkling och regulatorisk lättnad är en central del i att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Samtidigt som omfattande insatser görs både nationellt och på EU-nivå för att förenkla befintliga regelverk är det också viktigt att säkerställa att ny lagstiftning är väl utformad, proportionerlig, endast införs när det är tydligt nödvändigt och inte medför en oproportionerligt stor administrativ börda för företag.
Regeringen är positiv till den nya, horisontella rollen för Ekofin- och Konkurrenskraftsråden i övervakningen av konsekvenser av ny EU- lagstiftning. Samtidigt är det viktigt att förslaget inte medför ny betungande administration för rådet och att arbetet struktureras på ett sätt som är effektivt, skapar mervärde och kommer förhandlingarna till gagn.
7 (9)
Regeringen anser att en förutsättning för ett effektivt övervakande av konsekvenser av flödet av ny EU-lagstiftning är ordentliga och relevanta konsekvensanalyser. Lagstiftningsförslag bör medföljas av konsekvensanalyser som står i proportion till förslagets potentiellt positiva och negativa effekter. Konsekvenserna av det slutgiltiga förslaget efter eventuella substantiella ändringar som tillkommit under lagstiftningsprocessens gång behöver också belysas. Det är ett gemensamt ansvar för kommissionen, rådet och parlamentet att identifiera och undanröja onödiga administrativa och regulatoriska bördor under lagstiftningsprocessen.
8.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en ändring av rådets genomförandebeslut för Danmarks återhämtnings- och resiliensplan.
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 mars 2026.
Genomförandebeslutet för Danmarks plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023, 10 december 2024 och den 8 juli 2025.
Den 2 mars 2026 lämnade Danmark in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 1,6 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av Danmarks BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 12 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att några åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att återställa förorenad mark och öka energieffektiviteten i bostäder. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 2 åtgärder.
8 (9)
Kommissionens bedömning är att Danmarks reviderade plan fortsatt uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslaget till ändring av rådets genomförandebeslut för Danmarks plan.
9.Uppföljning av G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 16 april 2026
- Diskussionspunkt
Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera dels från G20- mötet med finansministrar och centralbankschefer som ägde rum den 16 april 2026, dels från IMF:s vårmöte som ägde rum 13–17 april.
Samråd med EU-nämnden om att ge den Ekonomiska och finansiella kommittén (EFK) mandat att slutbehandla EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s uttalande inför mötet i den Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) ägde rum den 6 mars 2026. Samråd om att anta EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och EU:s uttalande inför IMFC ägde rum den 26 mars 2026.
Vid G20-mötet representerades EU av ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB). Vid IMFC-mötet representerades EU:s medlemsstater via dess valkretsar och kommissionen deltog som observatör.
Vid mötena diskuterades bland annat det världsekonomiska läget, globala obalanser, finansiell stabilitet och den internationella finansiella arkitekturen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar informationen.
9 (9)