Kommenterad dagordning jordbruks- och fiskerådet 30 mars

Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:50A59E

PDF

Kommenterad dagordning rådet

2026-03-23

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 30 mars 2026

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3.Visionen för jordbruk och livsmedel: ett år av genomförande

Information från kommissionen

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Kommissionen kommer att ge en uppdatering om hur arbetet med att genomföra visionen för jordbruk och livsmedel fortlöper. Meddelandet presenterades den 19 februari 2025 och utgör en vision för en attraktiv; konkurrenskraftig, hållbar, resilient och framtidssäker sektor som arbetar med naturen. Vidare behandlar visionen behovet av en uppvärdering av mat och rättvisa villkor i livskraftiga landsbygdsområden, inklusive arbetsvillkor. Visionen omfattar hela livsmedelskedjan, även fiske och vattenbruk. Digitalisering, innovation och kunskapsöverföring beskrivs som horisontella prioriteringar, jämte förenkling. Visionen anger en långsiktig inriktning för politiken med en arbetsplan som beskriver flera av de förslag och insatser som kommissionen planerar för sin mandatperiod.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ser övergripande positivt på visionen, inte minst dess fokus på ökad konkurrenskraft, lönsamhet och förenkling, vilket i stor utsträckning går i linje med målsättningarna för den svenska livsmedelsstrategin 2.0.

Regeringen ser även positivt på att visionen samtidigt ska bidra till miljö- och klimatarbetet. Regeringen har tidigare välkomnat många av de planerade insatserna och ser med tillfredsställelse att kommissionen har påbörjat eller genomfört flera delar under det första året.

I det fortsatta arbetet vill regeringen särskilt framhålla vikten av att förenklingsambitionen genomsyrar alla processer. En förändrad omvärldsbild innebär även att ett ökat fokus bör ligga på att främja en robust primärproduktion som kan bidra till en trygg livsmedelsförsörjning och därigenom en ökad beredskap. Sverige delar vidare kommissionens bedömning att levande och attraktiva landsbygder är en förutsättning för att nå visionens mål.

Det är även viktigt att EU bibehåller sin frihandelsagenda. Därutöver vill regeringen lyfta vikten av att den aviserade översynen av djurskyddslagstiftningen genomförs fullt ut. Regeringen ser också att bioekonomin erbjuder viktiga möjligheter, bland annat i form av arbetstillfällen, nya inkomster i sektorerna jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk samt substituering av fossila produkter. Politiken måste möjliggöra att dessa möjligheter kan tillvaratas.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet skedde den 20 mars 2025. Behandling i EU-nämnden ägde rum den 21 mars 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Ej aktuellt.

Faktapromemoria:

2024/25:FPM20 Visionen för jordbruk och livsmedel

2 (6)

4. Handelsrelaterade jordbruksfrågor

Information från kommissionen

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

Benjamin Dousa

Förslagets innehåll:

Kommissionen kommer att lämna en sedvanlig uppdatering om det senaste på handelsområdet, med fokus på aktuella internationella och bilaterala handelsfrågor. Större fokus på WTO:s fjortonde ministerkonferens där även jordbruksfrågorna kommer att behandlas är att vänta.

WTO:s fjortonde ministerkonferens (MC14), den 26-29 mars i Kamerun, äger rum i en orolig tid där det multilaterala handelssystemets förmåga att hantera kriser och utmaningar ifrågasätts av fler medlemmar än tidigare. Av den anledningen kommer medlemmarnas förslag på WTO-reform genomsyra förhandlingarna. Utsikterna att nå framsteg i jordbruksfrågorna är ytterst begränsade.

Konsekvenserna av USA:s diskursändring inom handelspolitiken, som påverkat EU:s handelsagenda på flera plan, är fortsatt aktuella. EU:s frihandelsavtalsförhandlingar med strategiska partners har på senare tid intensifierats. Senaste utvecklingen är den politiska överenskommelse med Indien som nåddes i slutet av januari. Mercosuravtalet, som redan har godkänts av rådet och nu inväntar Europaparlamentets godkännande, kommer efter besked från kommissionen att tillämpas provisoriskt i väntan på slutligt ikraftträdande.

Frågan om ytterligare handelsbegränsningar mot Ryssland och Belarus har tidigare behandlats och kan komma att tas upp på nytt. Ministrarna väntas också få en uppdatering om hur utvecklingen i Mellanöstern påverkar handeln.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen arbetar aktivt för att försvara den regelbaserade internationella ordningen, där WTO utgör kärnan i det globala handelssystemet. Genom

3 (6)

EU-samarbetet driver Sverige på för regelefterlevnad, stabilitet och nödvändiga reformer av WTO för att möta moderna handelsutmaningar. Regeringen anser att det är beklagligt att WTO-medlemmarna inte kunnat komma överens om en gemensam jordbrukstext till MC14 trots EU:s ansträngningar och konstruktiva agerande.

Att diversifiera handeln och knyta strategiska partners närmare EU i en orolig tid är en prioriterad fråga. Regeringen välkomnar därför EU:s överenskommelse med Indien om ett frihandelsavtal samt kommissionens besked om att tillämpa Mercosuravtalet provisoriskt.

Handelsrelationen med USA fortsätter att präglas av utmaningar, och för regeringen är det viktigt att värna och stödja EU-enigheten.

Att underlätta EU:s handel med Ukraina är fortsatt viktigt, liksom att begränsa Rysslands möjligheter att upprätthålla sitt fullskaliga anfallskrig. Därför driver regeringen, tillsammans med likasinnade medlemsstater, arbetet vidare med att införa ytterligare handelsbegränsningar mot fiskesektorn i Ryssland och Belarus. Stödet är dock fortsatt begränsat i rådet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Handelsrelaterade jordbruksfrågor var föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 13 november och samråd med EU-nämnden den 14 november inför jordbruks- och fiskerådet den 17 november.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

5.Energiomställning i EU:s fiskeri-och vattenbrukssektor Presentation av kommissionen

Diskussion

Ansvarigt statsråd:

4 (6)

Peter Kullgren

Förslagets innehåll:

Den 21 februari 2023 presenterade kommissionen ett åtgärdspaket som syftar till att öka hållbarheten och motståndskraften inom EU:s fiskeri- och vattenbrukssektor. En del i kommissionens åtgärdspaket är ett energiomställningsinitiativ som syftar till att främja och påskynda energiomställningen inom EU:s fiske och vattenbruk.

Kommissionens föreslagna insatsområden motsvarar de identifierade utmaningarna för energiomställningen och samlas under fyra insatsområden; ett partnerskap för energiomställningen (Energy Transition Partnership, ETP) som samlar alla intressenter från fiskets och vattenbrukets område, utveckling av nödvändiga forsknings- och innovationsmiljöer kompetenshöjande insatser för yrkeskåren för att möta den tekniska utvecklingen, samt utveckling av affärsmiljöer och finansiella verktyg för att stimulera investeringsviljan och stärka kunskapen kring EU:s finansieringsmöjligheter för forskning och innovation.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det är nödvändigt att erbjuda positiva incitament för en hållbar och konkurrenskraftig energiomställning och förbättrad energieffektivitet inom fisket och vattenbruket. Det kan till exempel vara stöd för innovation. Regeringen anser även att inkludering av fler sektorer, såsom fiske och vattenbruk, i EU ETS2, kan möjliggöra en kostnadseffektiv prissättning av koldioxidutsläpp och fungera som kompletterande lagstiftning till åtgärdspaketet från KOM.

Åtgärder behöver genomföras på flera olika områden, där innovation, teknikutveckling samt att stärka och återuppbygga fiskbestånd genom miljöförbättrande åtgärder och en hållbar fiskeriförvaltning är centralt. Vidare behöver kopplingen till sjöfartssektorn stärkas för att främja överföring och tillgång till nya tekniska lösningar för fiskesektorn. Avståndet mellan nya innovationer och praktisk tillämpning behöver minska.

Eventuella stöd för energiomställningen bör utformas så att utsläppsminskningen i relation till kostnaden maximeras, och eventuella miljöskadliga effekter av stöd för energiomställningen bör minimeras.

5 (6)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

-

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

6 (6)