Kommenterad dagordning Ekofinrådets möte den 20 januari 2026, REV
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:5088FC
Kommenterad dagordning
2026-01-14
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 20 januari 2026
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 5 januari 2026. Sedan dess har information tillkommit om följande revidering i dagordningen: dagordningspunkt 3 har strukits.
1.Godkännande av dagordningen
2.(ev.) Godkännande av A-punkterna
Lagstiftningsöverläggningar
3.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster - Informationspunkt
Punkten har strukits från dagordningen.
Icke lagstiftande verksamhet
4.Ordförandeskapets arbetsprogram - Diskussionspunkt
Det cypriotiska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för Ekofinrådet de kommande sex månaderna.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
I december 2025 presenterade det cypriotiska ordförandeskapet sitt arbetsprogram. Programmet beskriver dels ordförandeskapets övergripande prioriteringar, dels prioriteringarna för respektive rådskonstellation.
IEkofinrådet kommer ordförandeskapet, på det ekonomisk-politiska området, prioritera genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk samt genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. Därtill kommer ordförandeskapet att arbeta för ett effektivt genomförande av den europeiska planeringsterminen och följa upp genomförandet av låneinstrumentet SAFE. Vidare avser ordförandeskapet att verka för fortsatt samarbete med den Europeiska investeringsbanken på området försvar och säkerhet.
Därtill avser ordförandeskapet prioritera arbetet med ett nytt stöd till Ukraina och att kontinuerligt följa upp de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina.
På budgetområdet kommer ordförandeskapet bland annat fokusera på arbetet med rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionens genomförande av budgeten för 2024, budgetriktlinjerna för 2027 och nya egna medel.
På finansmarknadsområdet kommer ordförandeskapet prioritera det fortsatta arbetet med spar- och investeringsunionen, bland annat med målet att göra framsteg i diskussionerna gällande pensionspaketet, marknadsinfrastrukturpaketet och förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Ordförandeskapet avser även avsluta arbetet med lagstiftningspaketet om stärkt investerarskydd på finansiella marknader och hoppas påbörja trepartssamtal gällande digital euro och värdepapperisering.
På skatteområdet avser ordförandeskapet att bland annat arbeta med tobaksskattedirektivet och EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Därtill avser ordförandeskapet att arbeta med förslagen gällande bland annat gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, mervärdesskatt vid distansförsäljning av importerade varor och administrativt samarbete på mervärdesskatteområdet, samt de kommande förslagen gällande ändringsdirektiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC10) och regelförenkling på skatteområdet.
2 (10)
På tullområdet avser ordförandeskapet fortsätta arbetet med reformeringen av EU:s tullunion, med ambitionen att nå en politisk överenskommelse.
På det internationella området avser ordförandeskapet arbeta med att ta fram EU:s gemensamma positioner inför möten i G20 och ett gemensamt uttalande till IMFC.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar presentationen av ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet.
5.De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner i Ekofinrådet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 5 december 2025. Överläggning med finansutskottet om olika finansiella stöd till Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 16 december 2025.
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på det ekonomiska läget i Ukraina, finansiellt stöd till Ukraina, sanktioner mot Ryssland och arbetet med immobiliserade ryska tillgångar.
EU:s finansiella stöd spelar en viktig roll i det externa stödet till Ukraina. Hittills har cirka 27 miljarder euro i lån och bidrag betalats ut från Ukrainafaciliteten, varav cirka 10,6 miljarder euro under 2025. Under 2025 tillhandahöll även EU 18,1 miljarder euro i lån till Ukraina som en del av G7-överenskommelsen om stöd till Ukraina.
Trots att Ukrainas ekonomi visat sig vara mer motståndskraftig än väntat så är osäkerheterna fortsatt stora och nedåtriskerna betydande. Finansieringsbehoven för de kommande två åren är akuta och betydande.
3 (10)
Vid Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025 nåddes en överenskommelse om en inriktning för ett nytt stöd om 90 miljarder euro i form av lån till Ukraina. Stödet syftar till att möta landets budgetära och militära behov under perioden 2026–2027. Det ska finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på finansmarknaden för EU:s räkning och garanteras av utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket i EU- budgeten (s.k. headroom). Vidare ska Ukraina endast behöva återbetala lånet när Ryssland betalat krigsskadestånd. Målsättningen är att utbetalningar till Ukraina ska påbörjas från och med april 2026.
När det gäller de immobiliserade ryska tillgångarna beslutade rådet den 12 december 2025 om ett överföringsförbud för att stärka långsiktigheten i immobiliseringen. Beslutet innebär att tillgångarna inte får föras tillbaka till Ryssland till dess att kriget avslutats och andra villkor uppfyllts, inklusive att Ryssland betalat krigsskadestånd till Ukraina. Överföringsförbudet säkerställer att tillgångarna inte lämnas tillbaka till Ryssland även om det underliggande sanktionsbeslutet skulle bortfalla.
När det gäller åtgärder för att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga har EU sedan februari 2022 infört omfattande sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna mot Ryssland sätter tryck på den ryska ekonomin. Den ryska ekonomin präglas av budgetbegränsningar, minskad ekonomisk aktivitet och ökade risker. Läget i den ryska ekonomin är sämre än vad de officiella siffrorna visar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, förutsebart och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med Ukrainas behov. Regeringen välkomnar därför Europeiska rådets överenskommelse om en inriktning för ett nytt stöd till Ukraina för 2026–2027.
Givet Ukrainas akuta behov verkar regeringen för att stödet kommer på plats så snabbt som möjligt. Det är viktigt att stödet blir ändamålsenligt och utgår från Ukrainas behov och prioriteringar, är flexibelt, samt att det täcker både budgetära och militära behov.
4 (10)
Regeringen välkomnar även rådets beslut om att förbjuda att tillgångarna förs tillbaka till Ryssland till dess att kriget avslutats och andra villkor uppfyllts, inklusive att Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina.
Slutligen är det viktigt att bemöta den ryska desinformationen om styrkan i den ryska ekonomin.
6.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta ändringar av rådets genomförandebeslut för Finlands, Irlands, Nederländernas, Spaniens, Sveriges och Tysklands återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd med EU-nämnden om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 5 december 2025.
Reviderat genomförandebeslut för Finlands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Finlands plan antogs av rådet den 29 oktober 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 mars 2023, den 8 december 2023, den 16 juli 2024 och den 18 juli 2025.
Den 20 november 2025 lämnade Finland in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till drygt 1,9 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av Finlands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 53 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att förhindra penningtvätt och att främja den cirkulära ekonomin. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp en åtgärd.
Reviderat genomförandebeslut för Irlands återhämtnings- och resiliensplan
5 (10)
Genomförandebeslutet för Irlands plan antogs av rådet den 8 september 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 juli 2023, den 8 december 2023, den 21 juni 2024, den 11 mars 2025 och den 8 juli 2025.
Den 3 november 2025 lämnade Irland in en sjätte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 1,2 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,3 procent av Irlands BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 20 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat stöd till biometanindustrin och främjande av grön innovation. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Nederländernas plan antogs av rådet den 4 oktober 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 5 november 2024 och den 13 maj 2025.
Den 13 november 2025 lämnade Nederländerna in en fjärde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 5,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av Nederländernas BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 34 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat reformer kopplat till energibeskattning och pensionsområdet. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 2 åtgärder och lägga till 2 nya åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Spaniens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Spaniens plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 17 oktober 2023, den 14 maj 2024, den 21 januari 2025, den 13 maj 2025, den 12 juni 2025 och den 10 oktober 2025.
6 (10)
Den 29 november 2025 lämnade Spanien in en sjunde revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår nu till cirka 103 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 8 procent av Spaniens BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 85 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna rör bland annat förstärkningar av cybersäkerhet och höjd beredskap vid hälsokriser.
Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp 3 åtgärder och lägga till 4 nya åtgärder.
Reviderat genomförandebeslut för Sveriges återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Sveriges plan antogs av rådet den 4 maj 2022 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 9 november 2023 och den 10 december 2024.
Den 19 juni 2025 lämnade Sverige in en tredje revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 3,5 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av Sveriges BNP 2019.
I den reviderade planen korrigeras 18 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna och för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna. De reviderade åtgärderna rör bland annat energieffektivisering av bostadshus och skydd av värdefull natur.
Reviderat genomförandebeslut för Tysklands återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Tysklands plan antogs av rådet den 13 juli 2021 och ändringar av genomförandebeslutet antogs den 14 februari 2023, den 8 december 2023, den 16 juli 2024 och den 8 juli 2025.
Den 11 december 2025 lämnade Tyskland in en femte revidering av sin plan med anledning av objektiva omständigheter. Den reviderade planen uppgår fortsatt till cirka 31 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 1 procent av Tysklands BNP 2019.
7 (10)
I den reviderade planen korrigeras 35 åtgärder för att minska den administrativa bördan för genomförandet av åtgärderna, för att bättre alternativ har identifierats för att uppfylla åtgärderna och för att flera åtgärder delvis inte längre går att genomföra. De reviderade åtgärderna syftar bland annat till att främja klimatforskning och stärka barnomsorg. Till följd av revideringarna frigörs medel som används till att skala upp en åtgärd.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslagen till ändring av rådets genomförandebeslut för Finlands, Irlands, Nederländernas, Spaniens, Sveriges och Tysklands planer.
7.Den europeiska planeringsterminen 2026
Slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2026 - Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om den årliga förvarningsrapporten för 2026.
De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om den årliga förvarningsrapporten för 2026 ägde rum den 5 december 2025.
Den 25 november 2025 publicerade kommissionen den årliga förvarningsrapporten för 2026 som utgör startskottet på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet. Rapporten syftar till att upptäcka potentiella makroekonomiska obalanser i respektive medlemsstat.
I rapporten analyseras de makroekonomiska obalanserna utifrån en rad indikatorer. Baserat på rapportens slutsatser anser kommissionen att fördjupade granskningar är motiverade för Grekland, Italien, Nederländerna, Rumänien, Slovakien, Sverige och Ungern. Den fördjupade granskningen av Sverige motiveras liksom tidigare år av bostadsmarknadens funktionssätt och hushållens skuldsättning.
8 (10)
I utkastet till slutsatser instämmer rådet överlag i kommissionens analys gällande utvecklingen av makroekonomiska obalanser och risker. Bland annat konstaterar rådet att en stabil, men måttlig tillväxt väntas framöver. Därtill konstateras att inflationen har minskat men att det fortfarande finns inflationsskillnader mellan medlemsstaterna. Därtill noterar rådet att kommissionen avser göra fördjupade granskningar av sju medlemsstater.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om den årliga förvarningsrapporten 2026.
8.Genomförande av ramen för ekonomisk styrning
Rådets beslut och rekommendationer inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott
- Beslutspunkt
Rådet väntas dels besluta om att öppna ett underskottsförfarande för Finland, dels anta en rekommendation till Finland om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, inom ramen för EU:s finanspolitiska ramverk.
Det aktuella ärendet har inte tidigare behandlats i riksdagen. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 5 december 2025. Finansutskottet har vid flera tillfällen fått information om genomförandet av EU:s finanspolitiska ramverk, senast den 29 april 2025.
Enligt EU:s finanspolitiska ramverk ska medlemsstaterna korrigera alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser. Ett särskilt förfarande tillämpas för de medlemsstater som bryter eller riskerar att bryta mot det så kallade underskottskriteriet, enligt vilket budgetunderskottet inte får överstiga 3 procent av BNP.
En medlemsstat som blir föremål för ett underskottsförfarande står under förstärkt bevakning av sina offentliga finanser av kommissionen och får rekommendationer från rådet om att korrigera det alltför stora underskottet så att underskottet åter minskar till referensvärdet på 3 procent av BNP. Förfarandet innehåller flera steg och utebliven korrigering kan i
9 (10)
förlängningen innebära suspendering av EU-medel samt sanktioner för euroländerna.
Den 25 november 2025 presenterade kommissionen sin bedömning av medlemsstaternas offentlig-finansiella situation i förhållande till underskottskriteriet. I den konstaterades att Finland bryter mot underskottskriteriet. Rådet aktiverade i juli 2025 den nationella undantagsklausulen för Finland vilket medger visst ytterligare finanspolitiskt utrymme för ökade försvarsutgifter i förhållande till regelverket. Kommissionen bedömer dock att endast en del av avvikelsen från referensvärdet kan förklaras av ökade försvarsutgifter.
Kommissionen presenterade därför den 12 december 2025 ett förslag till rådsrekommendation till Finland om den finanspolitiska anpassning som de behöver vidta för att korrigera sitt alltför stora underskott. I rådsrekommendationen fastställs även tidpunkten för när Finland ska ha vidtagit tillräckliga finanspolitiska anpassningsåtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.
Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt då beslut tas gällande andra euroländer. Sverige har därför inte rösträtt för besluten gällande Finlands underskottsförfarande.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar beslutet om att öppna ett underskottsförfarande för Finland samt rådsrekommendationen till Finland om att vidta åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott.
Regeringen anser att det är av stor vikt att EU:s ramverk för ekonomisk styrning tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna och främjar hållbara offentliga finanser.
10 (10)