Kommenterad dagordning TTE Energi 15 december 2025
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:507DCB
Kommenterad dagordning
2025-12-08
Klimat- och näringslivsdepartementet
Rådets möte (TTE Energi) den 15 december 2025
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.A-punkter
3.Förordningen om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Antagande av rådets partiella allmänna riktlinje
Ansvariga statsråd:
Andreas Carlson och Ebba Busch
Förslagets innehåll:
Vid rådsmötet väntas ministrarna anta rådets partiella allmänna riktlinje för förslaget till förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa - FSE (Connecting Europe Facility - CEF). I den allmänna riktlinjen ingår inte några siffror dvs inte själva budgetramen. Detta beslutas om senare.
Kommissionen presenterade den 16 juli 2025 sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2028–2034, inbegripet 72 251 miljoner euro till
FSE, varav 45 752 miljoner euro till transport och militär rörlighet samt 26 499 miljoner euro till energi. Den 17 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag till förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2028–2034.
Förslaget innebär stöd till investeringar i transport- och energiinfrastruktur med ett särskilt fokus på gränsöverskridande projekt, militär mobilitet och förnybar energi. Målet är att stärka EU:s sammanhållning, konkurrenskraft och klimatomställning genom att slutföra transeuropeiska transportnätet (TEN-T), och transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E-näten).
Vad gäller transportinfrastrukturen föreslås fonden särskilt rikta sig till infrastrukturprojekt med en stark gränsöverskridande dimension. I nära samarbete med den europeiska konkurrenskraftsfonden (KKF) föreslås FSE även stödja interoperabel, säker och smart mobilitet i TEN-T nätet. FSE kan också investera i gränsöverskridande förbindelser med tredjeländer som bland annat bidrar till utvidgningen av TEN-T-korridorer till grannländer såsom Norge och kandidatländer. Slutligen föreslås FSE tillhandahålla unionsfinansiering för genomförandet av civila och militära transportprojekt med dubbla användningsområden inom militär rörlighet
Finansieringen inom energisektorn föreslås bidra till två typer av gränsöverskridande projekt. Den första kategorin omfattar energiinfrastrukturprojekt inom el-, vätgas- och koldioxidsektorerna inom ramen för förordningen (EU) 2022/869 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E). Den andra kategorin av stödberättigade projekt utgörs av gränsöverskridande projekt inom området förnybar energi inom ramen för direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser ställa sig bakom rådets partiella allmänna riktlinje.
Transport:
Regeringen välkomnar kommissionens förslag till ny förordning för FSE med mål att färdigställa TEN-T, bland annat genom ett ökat fokus på militär
2 (7)
rörlighet och att programmet kan öppnas för deltagande av tredjeland såsom kandidatländer och andra närliggande stater.
Regeringen ser att förhandlingarna under det danska ordförandeskapet har varit konstruktiva samt att väl avvägda kompromisser har lämnats, med beaktande av flera för Sverige viktiga inspel. Sverige är ett vidsträckt land med långa avstånd jämfört med övriga Europa där avståndet från söder till norr motsvarar en sträcka mellan Köpenhamn och Rom. Därmed anser regeringen att det inte bör göras ytterligare större förändringar i de transportförslag som ligger.
Energi:
Regeringen anser att ansvaret för planering och finansiering av energiinfrastruktur i första hand bör ligga hos marknadens aktörer.
Regeringen anser att ett allt för ensidigt fokus på gränsöverskridande projekt inte räcker för att skapa en genuin energiunion med trygg försörjning, överkomliga priser och konkurrenskraft. Fokus bör ligga på att stärka och öka användningen av befintliga nät. Ett energisystemperspektiv och balans mellan produktion och konsumtion bör också beaktas.
Regeringen anser att en trygg energiförsörjning bör prioriteras och välkomnar att skydd av energiinfrastruktur inkluderas. Det är viktigt att harmonisera befintlig EU-lagstiftning och att dubbelreglering undviks.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning i näringsutskottet ägde rum den 30 september 2025 och i trafikutskottet den 27 oktober. Information gavs även i trafikutskottet den 25 november, inför TTE Transport.
Fortsatt behandling av ärendet:
Allmän riktlinje för övriga delar av förslaget, däribland budgetramen, samt trepartsförhandlingar med Europaparlamentet.
3 (7)
Faktapromemoria:
2025/26:FPM17
4. Det europeiska kraftnätspaketet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch.
Förslagets innehåll:
Vid rådsmötet väntas en riktlinjedebatt om kommissionens förslag till det europeiska kraftnätspaketet. Paketet kommer att presenteras den 10 december och väntas innehålla lagstiftning på energiinfrastrukturområdet och tillhörande vägledningar och andra icke-bindande dokument. Förslaget väntas innebära ändringar i förordning (EU) 2022/869 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur (TEN-E-förordningen) om bl.a. en mer EU-centraliserad planeringsprocess för nätutbyggnad gällande de viktigaste sammanlänkningarna, ett förändrat regelverk för kostnads-nyttodelning vid finansiering av projekt och nya bestämmelser om tillståndsprövning för elnät. Dessutom väntas vätgasnät lyftas upp och likställas med gas- och elnät i förordningen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att energisystemplaneringen i EU:s medlemsländer bör utgå från de behov som finns i användarledet så att den industri som ska elektrifiera kan ansluta till nätet. Produktion, nät och andra resurser i energisystemet behöver ses i ett sammanhang och leda till investeringar där behovet finns.
Regeringen menar att den övergripande principen ska vara att först säkerställa att befintliga nät används så effektivt som möjligt, inklusive
4 (7)
genom en effektiv utformning av elmarknader och utbyggnad av planerbar elproduktion. Först i andra hand bör nya nät byggas. Sammanlänkningar mellan medlemsländer bör gå i takt med inhemska framsteg när det gäller ökad självförsörjning av energi och effekt.
Regeringen förespråkar en decentraliserad planering av energinäten framför en ökad centraliserad energinätsplanering på EU-nivå.
Regeringen anser att ny tillståndslagstiftning på EU-nivå inte är rätt väg för att korta ledtider för nätutbyggnad. Medlemsländerna kan själva genomföra nödvändiga förändringar i sina nationella administrativa system.
Regeringen anser att kostnads-nyttodelning av projekt fortsatt bör vara frivillig för medlemsländer, energiproducenter och nätägare att delta i och att den ska ha en teknikneutral utformning.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ej relevant.
Fortsatt behandling av ärendet:
Förhandlingar om förslaget till revidering av TEN-E-förordningen.
Faktapromemoria:
Kommer att tas fram när förslaget presenterats.
5. Sambandet mellan energi och säkerhet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussion
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
5 (7)
Förslagets innehåll:
Vid rådsmötet kommer ministrarna ha en diskussion om sambandet mellan energi och säkerhet. Diskussionen sker mot bakgrund av att EU- kommissionen väntas presentera förslag till revidering av förordning EU 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och förordning EU 2019/941 om riskberedskap inom elsektorn. Förslaget väntas presenteras under första kvartalet 2026.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att en trygg energiförsörjning är grunden till vår konkurrenskraft och en förutsättning för klimatomställningen. Översynen av EU:s regelverk för försörjningstrygghet för energi välkomnas.
Regeringen anser att förutsättningarna skiljer sig mellan olika energibärare och att de nuvarande två rättsakterna för el och gas därför inte bör slås ihop.
Regelverken för gas och el behöver bottna i verkliga förhållanden och fungera i praktiken. De behöver ge förutsättningar och verktyg för medlemsländer att motverka och hantera svåra situationer inklusive lokala krisscenarier, långvariga pan-europeiska krissituationer och i värsta fall det vi ser i Ukraina idag – ett väpnat angrepp där energiinfrastruktur är en måltavla. Nationella anpassningar för aktuella förhållanden i medlemsstaterna måste kunna göras, särskilt när en kris uppstår.
EU:s el- och gasförsörjningsförordningar bör ha ett tydligt mervärde för medlemsstaterna och inte skapa överlapp sinsemellan eller med annan lagstiftning. Principer om bättre lagstiftning och regelförenkling bör prägla arbetet.
Riskberedskapsförordningen för el behöver skapa en sammanhängande helhet med elmarknadslagstiftningen för att möjliggöra för en trygg elförsörjning. Det är viktigt med teknikneutralitet. Det behöver kunna säkerställas att nödvändiga förmågor finns i elsystemet och att de kan tillvaratas när de behövs. För att förebygga eller hantera vissa elkrisscenarier behövs förutsättningar att säkerställa nödvändig elproduktion på rätt plats.
Regeringen anser att EU:s försörjningstrygghetslagstiftning ska lämna fritt för medlemsländerna att välja sin energimix. Detta bör inkludera att
6 (7)
underlätta för de medlemsstater som vill använda inhemskt producerad biogas för att stärka sin försörjningstrygghet.
Regeringen anser att definitionen av skyddade kunder inom gasförsörjningsförordningen behöver revideras så att andra kunder än hushåll, särskilt samhällsviktiga industrier, kan skyddas.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Ej relevant.
Fortsatt behandling av ärendet:
Ej relevant.
Faktapromemoria:
Ej relevant.
Övriga frågor
a) Arbetsprogram för det inkommande ordförandeskapet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Information från Cypern
Ansvarigt statsråd:
Ebba Busch
7 (7)