Kommenterad dagordning GAC den 16 december 2025 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:507DC7)

Kommenterad dagordning

Allmänna rådet

2025-12-08

Statsrådsberedningen

Kansliet för allmänna rådet och Coreper I

Allmänna rådets möte den 16 december 2025

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.(Ev.) A-punkter

Lagstiftande verksamhet

3.Fleråriga budgetramen 2028–2034

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Den 16 juli 2025 presenterade kommissionen sitt förslag för den fleråriga budgetramen för perioden 2028–2034. Kommissionen argumenterar för att EU behöver en mer ambitiös budget som är enklare, mer strategisk och resultatinriktad för att möta aktuella och framtida utmaningar kopplade till säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och digitalisering. Budgetramen föreslås innehålla färre rubriker och finansieringsprogram, samt mer harmoniserade regelverk för att underlätta för individer, företag och förvaltningar att hitta och få tillgång till finansieringsmöjligheter.

Volymmässigt innebär förordningsförslaget en budgetram för perioden 2028–2034 som totalt omfattar åtaganden om 1 763 miljarder euro i 2025 års priser, motsvarande 1 985 miljarder euro i löpande priser, vilket beräknas motsvara 1,26 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst (BNI) på grundval av aktuella prognoser.

Kommissionen föreslår att budgetramen ska bestå av fyra övergripande rubriker: 1) Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, 2) Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet, 3) Europa i världen och 4) Administration.

Merparten av innehållet under den första rubriken, Ekonomisk, social, territoriell sammanhållning, jordbruk, ruralt och maritimt välstånd och säkerhet, öronmärks till en ny fond för bland annat jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken samt inre säkerhet, migration och gränssäkerhet. Den andra rubriken, Konkurrenskraft, välstånd och säkerhet, utgörs till största del av den nyinrättade konkurrenskraftsfonden som är en sammanslagning av flera program och fonder i innevarande budgetram som kan stärka EU:s gemensamma konkurrenskraft. Den tredje rubriken, Europa i världen, är en sammanslagning av flera utrikespolitiska instrument i innevarande budgetram. Den fjärde rubriken, Administration, innehåller finansiering av EU:s institutioners verksamhet. Kommissionen föreslår tre specialinstrument i utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket: ett tematiskt, Ukrainareserven avsedd för finansiering av stöd till Ukraina, samt två icke-tematiska instrument; det samlade marginalinstrumentet och flexibilitetsinstrumentet, vilka utgör verktyg för att hantera oförutsedda händelser inom samtliga budgetrubriker.

Kommissionen anger att efterlevnad av rättsstatsprincipen ska vara en förutsättning för utbetalning från alla fonder. På intäktssidan föreslår kommissionen att fem ytterligare kategorier av egna medel introduceras. Kommissionen motiverar detta med ett behov av att öka budgetens långsiktiga hållbarhet och minska beroendet av BNI-baserade bidrag.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen vill se en politik och en budget som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar och regeringens fyra prioriteringar: kriget, konkurrenskraften, klimatet och kriminaliteten.

2 (14)

Regeringens budgetrestriktiva linje ligger fast. Svensk avgift bör hållas nere. Som andel av BNI ska EU:s budget för reguljära utgifter fortsatt uppgå till omkring 1 procent. Det är viktigt att EU:s framtida offentligfinansiella åtagande är kompatibelt med en konsolidering av medlemsstaternas offentliga finanser och bevarande av nationellt finanspolitiskt manöverutrymme. Hållbara statsfinanser i medlemsstaterna är en förutsättning för att kunna möta dagens och morgondagens utmaningar. Den svenska avgiften hålls nere genom nivån på den fleråriga budgetramen, inklusive special- och flexibilitetsinstrumenten, och förnyade rabattarrangemang.

Regeringen vill se verkliga reformer av de politikområden som omfattas av ett offentligfinansiellt åtagande, både sett till struktur och innehåll. Satsningar på befintliga eller nya områden behöver motsvaras av neddragningar på andra områden, framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken. Regeringen anser att EU:s budget ska inriktas på insatser som stärker Europas konkurrenskraft, säkerhet, motståndskraft och beredskap. En viktig målsättning är att skapa förutsättningar för ökade försvarsinvesteringar i hela Europa, bland annat genom att främja gemensam utveckling och upphandling av försvarsmateriel. Regeringen vill se en budgetram som stödjer åtgärder för att stärka den inre säkerheten och bekämpa gränsöverskridande kriminalitet. Den ska understödja att migrations- och asylpakten genomförs fullt ut och utvecklingen av partnerskap mellan EU och tredjeland för att förebygga irreguljär migration, öka återvändandet och bekämpa människosmuggling och människohandel. För att EU ska kunna möta utmaningarna inte minst inom säkerhetsområdet är det av grundläggande betydelse att budgeten i alla relevanta delar fokuserar på och prioriterar insatser som stärker europeisk konkurrenskraft. I fokus kommer då att vara främjandet av utveckling och investeringar i forskning, innovation, teknikutveckling, digitalisering och artificiell intelligens (AI). Inte minst viktigt är att EU:s insatser i största möjliga utsträckning utformas för att mobilisera privata investeringar.

När regeringens utgångspunkter ska relateras till kommissionens konkreta utkast till nästa fleråriga budgetram måste först understrykas att förslaget är omfattande och har många dimensioner. Ståndpunkterna kommer att utvecklas och uppdateras allteftersom förståelsen och analysen fördjupas och i förhållande till utvecklingen av den långa och intensiva förhandling som förestår. Regeringen kan dock redan nu konstatera att kommissionens

3 (14)

förslag är alltför expansivt, i förhållande till Sveriges budgetrestriktiva linje. Neddragningar och omprioriteringar är därför nödvändiga. Utgiftsvolymen måste minska och nödvändiga korrigeringsmekanismer/rabatter förnyas.

EU-budgeten bör fokusera på områden där EU har ett tydligt mervärde, särskilt när åtgärderna har en tydlig gränsöverskridande EU-nytta och där stordriftsfördelar kan uppnås genom gemensam finansiering på EU-nivå.

Regeringen välkomnar förslagets inriktning på en budget med större fokus på säkerhet och försvar samt konkurrenskraft där en ny konkurrenskraftsfond föreslås.

Regeringen ser positivt på förslagets tydliga budskap om vikten av ett starkt stöd till Ukraina. EU måste vara redo att ge stöd för makrofinansiell likviditet, militärt stöd, reformer samt återhämtning och uppbyggnad motsvarande behoven. Sverige står redo att stötta Ukraina så länge som det krävs och i den omfattning som behövs. Det kan inkludera ytterligare lånefinansiering om situationen kräver det.

Regeringen välkomnar förslaget till förenklad struktur med färre rubriker, program och specialinstrument. Detta är en inriktning som ger bättre förutsättningar för synergieffekter och skalfördelar samt minskad risk för överlapp mellan olika program. Detsamma gäller för möjligheterna att omprioritera inom budgetramen när nya behov uppstår.

Det är positivt med förenklade och harmoniserade regelverk och styrning för att minska den administrativa bördan för kommissionen, medlemsstaterna och stödmottagare. Det är vidare positivt med ökad möjlighet till strategisk styrning som kan öka budgetens genomslagskraft.

Regeringen anser att flexibilitet i första hand bör tillgodoses genom tillräckliga marginaler av icke-allokerade medel under bindande budgetram. Regeringen anser att det ska finnas tydliga och förutsägbara incitament för omprioriteringar och att återförda förfallna medel från tidigare år inte bör användas för att finansiera nya eller oväntade behov. Det är vidare viktigt att flexibiliteten inte underminerar förutsägbarheten eller urholkar utgiftstakens bindande karaktär och dess restriktiva funktion.

Regeringen välkomnar mål som bidrar till att EU kan nå sina klimat- och miljöåtaganden.

4 (14)

En viktig prioritering för regeringen är att EU-stöd enbart ska utbetalas till medlemsstater som respekterar rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag om att EU-medel som tillhandahålls genom de nationella och regionala partnerskapsplanerna ska vara underkastade förhandskrav för uppfyllande av EU:s värden i form av respekt för rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna och att tillämpningen föreslås omfatta också den gemensamma jordbrukspolitiken och unionsstöden till inre säkerhet, gränsförvaltning och migration. Enskildheter i det föreslagna systemet behöver analyseras på djupet. Det behöver också säkerställas att den generella villkorlighetsförordningen utgör tillräckligt skydd för övriga delar av EU-budgeten, särskilt sedan denna inte omfattar respekt för stadgan om de grundläggande rättigheterna. Regeringen bedömer vidare att en omförhandling av villkorlighetsförordningen inte skulle leda till ett starkare skydd för rättsstatens principer.

Regeringen anser att viktiga budgetprinciper såsom nationell medfinansiering och excellens ska värnas. Det är viktigt att tilldelning av medel sker på ett öppet och konkurrensutsatt sätt.

Regeringen ser inget behov av, och är kritiskt till, nya egna medelskomponenter. Regeringen är emot ny gemensam upplåning eftersom det inte är förenligt med hållbara statsfinanser, ökar riskexponeringen och skjuter betalningsansvar på framtida generationer.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med finansutskottet ägde rum 18 september 2025 om förslagen till förordningen om den fleråriga budgetramen 2028–2034, egna medels-beslutet, och förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande. Samråd med EU-nämnden skedde 17 oktober inför allmänna rådets möte den 21 oktober och 14 november inför rådsmötet den 17 november.

Fortsatt behandling av ärendet:

Förslagen förhandlas på olika nivåer i rådsstrukturen. Ansvarig rådsformation är allmänna rådet som har haft budgetramen på dagordningen den 18 juli, 21 oktober och 17 november.

5 (14)

Det avgörande beslutet fattas av Europeiska rådet som ska hålla en första diskussion om förslaget 18–19 december 2025. Troligen sker slutförhandlingen under 2027.

Faktapromemoria:

Fakta-PM 2025/26:FPM3

4.Övriga frågor

Inga övriga frågor.

Icke lagstiftande verksamhet

5.Förberedelse inför Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025: slutsatser

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Vid mötet väntas ett utkast till slutsatser inför Europeiska rådets möte den 18–19 december 2025 att diskuteras. Slutsatserna förväntas behandla Ukraina, Mellanöstern, den fleråriga budgetramen (MFF) för perioden 2028– 2034, säkerhet och försvar, utvidgning, konkurrenskraft och geoekonomi samt migration.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att alla fredsansträngningar måste syfta till att uppnå en rättvis och hållbar fred, grundad i folkrätten, som respekterar Ukrainas suveränitet och territoriella integritet samt värnar europeisk säkerhet. Regeringen driver fortsatt på för att öka trycket på Ryssland och för ett ökat, starkt och långsiktigt stöd från EU till Ukraina – politiskt, militärt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt.

6 (14)

Regeringen verkar för att EU skyndsamt ska gå vidare med kommissionens förslag till ett reparationslån till stöd för Ukraina, med avstamp i de frysta ryska tillgångarna och framhåller att detta är den bästa vägen framåt. Regeringen verkar därtill för att stödet ska utgå från och täcka både Ukrainas militära och budgetära behov. Det är även viktigt med långsiktighet när det gäller immobiliseringen av de ryska tillgångarna så att dessa hålls immobiliserade till dess att Ryssland betalat krigsskadestånd. Vidare driver regeringen på för att EU snarast ska gå vidare med ett 20:e sanktionspaket, inklusive åtgärder mot skuggflottan för att ytterligare minska Rysslands energiintäkter och för att säkerställa att sanktionerna är effektiva genom att motverka sanktionskringgående. Regeringen framhåller vikten av att EU:s åtgärder sker i samklang med partners.

Regeringen välkomnar antagandet av FN:s säkerhetsrådsresolution som godkänner fredsplanen för Gaza. Resolutionen är ett viktigt steg mot ett varaktigt slut på kriget i Gaza och det viktiga nu är genomförandet, i enlighet med folkrätten. Regeringen understryker vikten av ytterligare ökat humanitärt tillträde för att möjliggöra en FN-ledd, principfast humanitär respons, och att kvarlevorna efter all gisslan överlämnas. Regeringen är fortsatt tydlig med att terroristorganisationen Hamas måste avväpnas och att Hamas inte kan ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Regeringen ser med stor oro på den mycket allvarliga utvecklingen på Västbanken. Regeringen är och förblir tydlig med att bosättningarna och bosättningspolitiken strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Regeringen verkar fortsatt för att stärka vår gemensamma europeiska försvarsberedskap mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen konstaterar fortsatt att det är viktigt att arbetet är medlemsstatsdrivet samt att det utgår från och bidrar till det arbete som bedrivs inom Nato. Vidare välkomnas det pågående arbetet med att åtgärda de kritiska förmågegapen inom de områden som Europeiska rådet fastslagit. Regeringen verkar för att stärka EDA:s roll i att stötta medlemsstaterna i det pågående arbetet med att stärka europeisk försvarsberedskap.

EU:s utvidgning är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i EU:s intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Det är viktigt att EU:s utvidgningsprocess är trovärdig och meritbaserad med fokus på grundläggande reformer, i synnerhet gällande rättsstatens principer. EU måste förmå att fatta beslut om

7 (14)

nästa steg när kandidatländerna har uppfyllt villkoren. Regeringen verkar för ett fortsatt stöd till Ukrainas och Moldaviens reformarbete och att EU snarast tar nästa steg i båda ländernas anslutningsprocesser i linje med kommissionens rekommendation.

Det är välkommet att fokus för konkurrenskraftsdiskussionen väntas ligga på de geoekonomiska aspekterna av EU:s konkurrenskraft, inte minst hur EU ska bemöta den geopolitiska turbulens som nu råder. En stärkt europeisk konkurrenskraft är grundläggande för EU:s geopolitiska styrka. En konkurrenskraftig ekonomi ger oss kapacitet och handlingsutrymme att hantera de utmaningar vi står inför, inte minst att stärka europeisk försvarsförmåga, säkra långsiktigt stöd till Ukraina, påskynda den gröna och digitala omställningen och fortsätta bekämpa den gränsöverskridande organiserade brottsligheten. En stark europeisk konkurrenskraft är även avgörande för svensk ekonomi och svenska företags möjlighet att växa. I en alltmer osäker omvärld är ett öppet utbyte och diversifierad handel EU:s viktigaste verktyg för att säkra och skydda leveranskedjor.

Parallellt med genomförandet av migrations- och asylpakten behöver mer göras för att minska den irreguljära migrationen till Sverige och EU och för att effektivisera och öka återvändandet. Kommissionens förslag till ny lagstiftning på området är viktiga att ta vidare.

Slutsatser för den fleråriga budgetramen kommer också att diskuteras där regeringens ståndpunkt framgår under punkt tre ovan.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den kommenterade preliminära dagordningen inför mötet i Europeiska rådet 18–19 december behandlades i EU nämnden den 14 november 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Statsministern samråder med EU nämnden den 17 december inför Europeiska rådets möte den 18–19 december.

6.Förenkling

a)Den årliga översiktsrapporten för 2025 om förenkling,

genomförande och efterlevnad

Diskussionspunkt

8 (14)

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Vid mötet väntas kommissionen presentera sin årliga översiktsrapport för hela förenklingsarbetet 2025 om förenkling, genomförande och efterlevnad.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar den senaste tidens förenklingsgiv inom EU och det fokus som läggs på minskad regelbörda för företag. Ett centralt ingångsvärde är att regeringen vill se verkliga förenklingar och att det etableras verktyg och funktioner som kan säkerställa att förenklingsfrågorna blir en bestående del av EU:s policyarbete. Regeringen gör bedömningen att den samlade regelbördan behöver reduceras. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag på EU:s inre marknad. Om vi ska stärka vår konkurrenskraft behöver våra europeiska företag ett ändamålsenligt regelverk och få fokusera på sina kärnverksamheter.

Hur det unionsrättsliga regelverket utformas, genomförs och tillämpas nationellt har stor betydelse för berörda företags regelbördor, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader. Principen ”tänk småskaligt först” bör vara vägledande, givet att små och medelstora företag är särskilt sårbara för nya och ändrade regler.

Regeringen anser att det finns viktiga synergier mellan principer om bättre lagstiftning, förenkling och inre marknaden. Regler som är enhetliga, förutsägbara och tydliga gör att regelbördan minskar och gynnar även den inre marknaden.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Bättre lagstiftning och förenkling behandlades i Näringsutskottet och EU- nämnden i samband med förberedelse för Konkurrenskraftsrådet i november 2024, mars 2025, maj 2025 och september 2025. Förenklingsfrågan var också uppe i EU-nämnden den 17 oktober inför Allmänna rådet.

9 (14)

Faktapromemoria:

Fakta PM 2024/25:FPM32

b) De årliga lägesrapporterna om förenkling, genomförande och efterlevnad

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch

Förslagets innehåll:

Alla kommissionärer har i uppdrag att årligen rapportera framsteg inom sitt respektive område i ljuset av de nya målsättningarna om förenkling, genomförande och tillämpning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Hur det unionsrättsliga regelverket utformas, genomförs och tillämpas nationellt har stor betydelse för berörda företags regelbördor, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader. Principen ’tänk småskaligt först’ bör vara vägledande, givet att små och medelstora företag är särskilt sårbara för nya och ändrade regler.

10 (14)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Faktapromemoria:

Fakta PM 2024/25:FPM32

7.Slutsatser om utvidgningen

Godkännande

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmänna rådet förväntas besluta om slutsatser om utvidgningen.

Ansvarigt statsråd:

Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll:

Rådet förhandlar årligen slutsatser som ett svar på kommissionens utvidgningspaket. Utvidgningspaketet för 2025 innehåller ett allmänt meddelande om läget i utvidgningsprocessen samt landrapporter för Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina.

Förslag till svensk ståndpunkt:

EU:s utvidgning har stor säkerhetspolitisk och ekonomisk betydelse. Utvidgningen är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i EU:s intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Regeringen värnar en trovärdig och meritbaserad utvidgningsprocess med fokus på grundläggande reformer, i synnerhet gällande rättsstatens principer. Regeringen anser att det är av vikt att EU fattar beslut om nästa steg när ett kandidatland har uppfyllt villkoren.

11 (14)

Medlemskapsförhandlingarna bör bygga på kandidatländernas meriter och dess genomförande av reformer.

Regeringen välkomnar att fyra kandidatländer – Montenegro, Albanien, Ukraina och Moldavien – tydligt visar politisk vilja och gör reformframsteg. Förberedelser pågår för att stänga förhandlingskapitel med Montenegro och med Albanien har EU nu öppnat samtliga kapitelkluster. Regeringen verkar för att EU ska fatta beslut om klusteröppningar för Ukraina och Moldavien i linje med kommissionens rekommendation och att det tydligt reflekteras i rådslutsatserna.

Regeringen verkar även för tydliga formuleringar kring vikten av EU:s grundläggande värden och Köpenhamnskriterierna om demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och en fungerande marknadsekonomi som kandidatländerna måste leva upp till för att bli medlemmar.

Regeringen stödjer tillsättandet av en arbetsgrupp för att påbörja skrivandet av anslutningsfördraget för Montenegro – som är det kandidatland som har kommit längst i sin anslutningsprocess. Detta arbete beräknas pågå under åtminstone två år.

Regeringen stödjer kommissionens bedömning att de kommande anslutningsfördragen bör innehålla effektivare skyddsåtgärder för att förhindra tillbakagång på grundläggande områden såsom rättsstatens principer efter medlemskap.

Regeringen beklagar att Georgiens EU-anslutningsprocess i praktiken har avstannat till följd av georgiska myndigheters agerande och den allvarliga tillbakagången gällande demokrati och mänskliga rättigheter i landet. EU bör fortsatt vara tydligt med att Georgiens anslutningsprocess kan återupptas om utvecklingen vänds och landet lever upp till de åtaganden man gjort gentemot EU.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Utrikesutskottet informerades om kommissionens utvidgningspaket för 2025 den 11 november. Utkastet till rådsslutsatser har inte tidigare behandlats i riksdagen.

Fortsatt behandling av ärendet:

12 (14)

Utvidgningen kommer också att diskuteras vid det Europeiska rådet den 18– 19 december.

8.Lagstiftningsplanering: Gemensam förklaring om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026

Godkännande

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Allmänna rådet väntas godkänna en gemensam förklaring, framtagen av de tre institutionerna, om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026.

Ansvarigt statsråd:

Jessica Rosencrantz

Förslagets innehåll:

Kommissionens arbetsprogram för 2026 presenterades den 21 oktober. Den gemensamma förklaringen för prioriteringar av lagstiftning syftar till att underlätta planeringen av arbetet, och stärka samarbetet, mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Förklaringen ligger i linje med vad som angetts i kommissionens arbetsprogram 2026 och den diskussion som fördes i frågan vid allmänna rådets möte den 17 november.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar den huvudsakliga inriktningen i den gemensamma förklaringen. Den förväntas ligga i linje med den inriktning som angetts i kommissionens arbetsprogram och följa i stora delar den ansats som regeringen antagit inom sina prioriterade frågor på EU-området. Regeringen förväntar sig därför att man kan ställa sig bakom ett antagande av den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2026.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Kommissionens arbetsprogram diskuterades av allmänna rådet den 17 november och behandlades i EU-nämnden den 14 november.

13 (14)

9.Den europeiska planeringsterminen 2026: färdplan

Föredragning av ordförandeskapet och det tillträdande ordförandeskapet

Förslagets innehåll

Innevarande och inkommande ordförandeskap väntas på sedvanligt sätt lägga fram en färdplan för det kommande årets europeiska planeringstermin. Den europeiska planeringsterminen är ett ramverk för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken inom EU. Ramverket innefattar bland annat EU:s finanspolitiska regler, men också makroekonomisk övervakning och riktlinjer för sysselsättningspolitiken. Hanteringen av terminen sker i olika rådsformationer och Allmänna rådets roll är samordnande.

Terminen inleds i slutet på varje år, när kommissionen presenterar det så kallade höstpaketet, och löper fram till juli då rådet antar landsspecifika rekommendationer.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Frågan har inte tidigare behandlats i riksdagen.

10.Övriga frågor

Inga övriga frågor.

14 (14)