Kommenterad dagordning FAC försvar 1 december
Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:5077BB
Försvarsdepartementet
Rådet för utrikes frågor (försvarsministrarna) den 1 december 2025
Kommenterad dagordning
1Godkännande av dagordningen
2(Ev.) A-punkter
3EU:s stöd till Ukraina
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Försvarsminister Pål Jonson
Diskussionens innehåll: Försvarsministrarna väntas diskutera EU:s militära stöd till Ukraina. Fokus väntas ligga på de den militära dimensionen av de optioner som kommissionen fått i uppdrag av EU:s stats- och regeringschefer vid Europeiska rådet den 23 oktober 2025 att ta fram för nytt finansiellt stöd till Ukraina. Diskussionen väntas också beröra det försvarsindustriella samarbetet mellan EU och Ukraina och andra arbetsspår för att stärka Ukrainas försvarsförmåga.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen verkar för att EU, i dialog med partners, fortsätter upprätthålla ett omfattande, långsiktigt och strukturerat ekonomiskt stöd till Ukraina som är i linje med Ukrainas behov. Regeringen verkar i sammanhanget för mer långtgående åtgärder när det gäller användandet av de immobiliserade ryska tillgångarna, i enlighet med folkrätten och EU-rätten. Regeringen anser därför att EU:s kommande finansiella stöd till Ukraina bör finansieras av den likvida delen av de immobiliserade ryska tillgångarna. Regeringen verkar för att ett förslag ska presenteras så snart som möjligt och för att stödet snabbt kommer på plats.
Regeringen kommer arbeta för att det nya stödet blir ambitiöst och ändamålsenligt. Det är viktigt att stödet utgår från Ukrainas behov och prioriteringar samt att det täcker både budgetära och militära behov. Vidare bör det militära stödet kunna möjliggöra både kort- och långsiktiga
investeringar för att stärka Ukrainas säkerhet. Regeringen verkar för att det militära stödet inte befästs med onödiga begränsningar som riskerar att underminera Ukrainas möjlighet att upphandla militär materiel.
När det gäller garantier för att täcka riskerna är det viktigt med en rättvis bördefördelning mellan EU:s medlemsstater. Det är även viktigt med långsiktighet när det gäller immobiliseringen av de ryska tillgångarna.
Regeringen verkar vidare för att EU och EU:s medlemsstater fortsatt förser Ukraina med nödvändigt stöd för att stärka sin försvarsförmåga och sin nationella försvarsindustriella kapacitet. Regeringen verkar för att stärka Ukrainas integration i EU:s försvarsteknologiska och industriella bas. Regeringen driver därför på för att Ukraina ska inkluderas i EU:s försvars- och försvarsindustrirelaterade instrument och program.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Dagordningspunkten har diskuterats vid rådet för utrikesfrågor (försvarsministrarna) den 20 maj 2025. Inför detta möte skedde samråd med EU-nämnden den 16 maj 2025.
4 Försvarsberedskap
Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Försvarsminister Pål Jonson
Diskussionens innehåll: Försvarsministrarna väntas diskutera europeisk försvarsberedskap. Fokus väntas ligga på arbetet med att åtgärda de kritiska förmågegapen som medlemsstaterna identifierat, stärkandet av den Europeiska försvarsbyråns roll att stötta medlemsstaterna, samt försvarsindustriella åtgärder för att stärka försvarsberedskapen.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen delar bedömningen att Europas försvarsberedskap måste stärkas mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen konstaterar fortsatt att det är viktigt att arbetet är medlemsstatsdrivet samt att det utgår från och bidrar till det arbete som bedrivs inom Nato.
2 (3)
Regeringen välkomnar det pågående arbetet i EU med att åtgärda de kritiska förmågegapen inom de områden som Europeiska rådet fastslagit. Regeringen deltar aktivt i detta arbete och verkar även för att Ukraina ska få möjlighet att delta i eller dra nytta av EU:s förmågeprojekt. Regeringen betonar att det är ett långsiktigt arbete att åtgärda kritiska förmågegap. Regeringen välkomnar ambitionen att stärka den Europeiska försvarsbyråns (EDA) roll och driver på för att EDA ska ges ett tydligt mandat att stötta medlemsstaterna i det pågående arbetet.
Regeringen verkar för att stärka den europeiska försvarsindustriella och teknologiska basen och betonar att åtgärder och samarbeten i tidiga utvecklingsskeden är en nyckelåtgärd. Detta kommer även att leda till möjligheter att skapa bättre samordning och interoperabilitet i senare skeden. Samarbeten och kravharmonsiering i tidiga faser ger också bättre förutsättning att kunna leda vidare till samordnade anskaffningar i det senare skedet, i syfte att uppnå stordriftsfördelar och sänkta kostnader.
För att säkerställa att våra försvarsleverantörer har tillgång till de försörjningskedjor, underleverantörer och komponenter som behövs för att producera de bästa produkterna och förmågorna måste vi samarbeta med andra. Regeringen verkar därför fortsatt för att nuvarande och framtida finansieringslösningar på försvarsområdet inom EU är öppna för samarbeten med våra internationella partners och allierade, både inom och utom Europa.
Regeringen konstaterar att välfungerande militär rörlighet är en förutsättning för en stark försvarsberedskap, och verkar för att arbetet med att stärka den militära rörligheten i EU ska bidra till att stärka Nato.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Dagordningspunkten har diskuterats vid rådet för utrikesfrågor (försvarsministrarna) den 15 oktober 2025. Inför detta möte skedde samråd med EU-nämnden den 10 oktober 2025.
5 Övriga frågor
----------------------------------------------------------------
3 (3)