Kommenterad dagordning UUKI den 27-28 november 2025 (Bilaga till dokument från EU-nämnden 2025/26:5075AA)

Kommenterad dagordning rådet

2025-11-17

U2025/02186

Socialdepartementet

Utbildningsdepartementet

Kulturdepartementet

Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 27 28 november 2025

Kommenterad dagordning

TORSDAG DEN 27 NOVEMBER 2025

1.Godkännande av dagordningen

2.(Ev.) Godkännande av A-punkterna

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

UNGDOMSFRÅGOR

Icke lagstiftande verksamhet

3. Stärka ungdomars resiliens genom Erasmus+ 2028 2034

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt.

Diskussion.

Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann

Dokument: 14931/25

Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en diskussion om hur motståndskraften bland unga människor kan stärkas genom Erasmus+

2028 2034. I det bakgrundsunderlag som har presenterats inför mötet redogör ordförandeskapet för att Erasmus+-programmet i en tid av ökande globala spänningar och osäkerhet kan bidra till stärkt sammanhållning bland unga i EU.

Ordförandeskapet lyfter därtill att Erasmus+, parallellt med att Europas försvar och säkerhet stärks, kan bidra till att bygga upp Europas demokratiska motståndskraft. Ordförandeskapet lyfter att syftet med kommissionens förslag till Erasmus+-program för 2028 2034 bland annat är att uppmuntra ungas demokratiska deltagande, öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden, inklusive de grundläggande rättigheterna, samt erbjuda möjligheter för unga och organisationer att ta itu med samhällsutmaningar.

Ordförandeskapet ställer två frågor i det bakgrundsunderlag som har tagits fram inför mötet:

1.Hur kan Erasmus+-programmet 2028 2034 bidra till att stärka ungdomars resiliens i Europa?

2.På EU-nivå, vilka instrument och åtgärder skulle kunna stödja medlemsstaterna när det gäller att öka ungdomars samhällsengagemang och demokratiska engagemang?

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att det danska ordförandeskapet valt att lyfta frågan om att stärka motståndskraften bland unga människor genom Erasmus+.

Regeringen anser att Erasmus+ är en hörnsten i EU-samarbetet och spelar en viktig roll i att förse ungdomar, elever, studenter, idrottsaktörer och andra intressenter med relevanta kompetenser och värdefulla interkulturella erfarenheter. Regeringen välkomnar att frågan om att stärka ungas motståndskraft lyfts i förslaget till nytt Erasmus+-program för 2028 2034.

Regeringen anser vidare att det är angeläget att samtliga områden som programmet inbegriper ska inkluderas på ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt som skapar mervärde, bland annat mot bakgrund av programmets förändrade struktur samt att Europeiska solidaritetskåren (ESK) integreras i Erasmus+. Det är viktigt att säkerställa att ungdomsfrågorna och ESK synliggörs tillräckligt i förslaget. Regeringen

2 (19)

anser även att det är viktigt att säkerställa att medlemsstaterna ges tillräckligt inflytande över programmets implementering.

Regeringen anser därtill att Erasmus+ tillsammans med EU:s ungdomsdialog och förslaget till AgoraEU är viktiga åtgärder på EU-nivå för att öka bland annat ungas medborgerliga och demokratiska engagemang.

Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det område förslaget täcker är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning avseende förslaget till förordning för Erasmus+ 2028 2034 genomfördes i utbildningsutskottet den 23 september 2025 och utskottet informerades den 11 november 2025. Kulturutskottet informerades om förslaget den 30 september 2025.

Kulturutskottet informerades skriftligen om temat för diskussionen den 14 november 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna avseende förslaget till förordning för Erasmus+ 2028 2034 pågår och hanteras i Utbildningskommittén. Förordningen väntas antas senast hösten 2027.

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2025/26:FPM18 Förordning om etablering av EU:s program Erasmus+ för 2028 2034.

UTBILDNING

Lagstiftning

4. Förordningen om Erasmus+

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Lägesrapport.

Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson, Lotta Edholm.

Dokument: 14944/25

3 (19)

Förslagets innehåll: I nästa fleråriga budgetram för perioden 2028 2034 föreslår Europeiska kommissionen (kommissionen) ett nytt Erasmus+- program (programmet). Förslaget, som till stora delar bygger på det innevarande programmet, syftar till ett motståndskraftigt, konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa. Detta avses ske genom att främja livslångt lärande av hög kvalitet och därigenom stärka de färdigheter och kompetenser som individer behöver genom livet, såväl privat som i samhälls- och arbetslivet. Programmet ska samtidigt främja unionens värderingar såsom demokratiskt och samhälleligt deltagande, solidaritet, social inkludering och lika möjligheter.

Programmet föreslås vidare få ett stärkt fokus på att möta arbetsmarknadens behov av relevanta kompetenser och utgör ett viktigt instrument för genomförandet av kompetensunionen samt det huvudsakliga instrumentet för den fortsatta utvecklingen av det europeiska utbildningsområdet (EEA).

Vidare föreslås att den europeiska solidaritetskåren (ESK) ska integreras i Erasmus+. Det kommande Erasmus+-programmet för perioden 2028 2034 föreslås således omfatta såväl utbildning, ungdom, och idrott som volontärarbete.

Förslaget innehåller förenklingar, däribland en integrering av ESK, en fortsättning av Erasmusackreditering samt en ny struktur för det kommande programmet. I stället för tre programområden, likt innevarande och tidigare programperiod, föreslås det nya programmet delas upp i följande två pelare:

1.Lärandemöjligheter genom utbyten, talang- och excellensutveckling för alla.

2.Stöd till kapacitetuppbyggande genom samarbeten och policystöd.

I den aktuella lägesrapporten beskrivs arbetet med förslaget under det danska ordförandeskapet.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen noterar lägesrapporten.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i utbildningsutskottet den 23 september och information den 11 november 2025. Kulturutskottet informerades den 30 september 2025.

4 (19)

Faktapromemoria: Faktapromemoria 2025/26:FPM18 Förordning om etablering av EU:s program Erasmus+ för 2028 2034

Icke lagstiftande verksamhet

5.Resolution om en andra cykel inom den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför ett europeiskt område för utbildning (2026 2030)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson, Lotta Edholm.

Dokument: 14493/25

Förslagets innehåll: Arbetet med det europeiska utbildningsområdet inleddes 2017 genom att EU:s ledare i Romförklaringen åtog sig att arbeta för en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten. EU-kommissionen presenterade i ett meddelande samma år visionen om ett europeiskt utbildningsområde (EEA) (se faktapromemoria 2020/21:FPM28). Vid det sociala toppmötet i Göteborg tillkännagav Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter, genom vilken alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande.

Två rådsresolutioner från 202112, bygger vidare på kommissionens meddelande. En rådsresolution om EEA godkändes också under det svenska ordförandeskapet våren 20233.

Det danska ordförandeskapet har under sommaren 2025 presenterat ett utkast på rådsresolution om EEA för arbetet fram till 2030.

1https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32021G1210%2801%29

2EUR-Lex - 32021G1210(01) - EN - EUR-Lex

3EUR-Lex - 32023G0526(01) - EN - EUR-Lex

5 (19)

Följande sex strategiska prioriteringar föreslås i rådsresolutionen:

1.Läs- och skrivkunnighet, matematik och naturkunskap för alla.

2.Utvecklande av digital kompetens och medborgarskapsutbildning.

3.Göra livslångt lärande och mobilitet till en verklighet för alla.

4.Förbättra attraktivitet, kompetens och motivation inom lärar- och utbildaryrket.

5.Främja excellent och attraktiv europeisk yrkesutbildning.

6.Verka för en konkurrenskraftig europeisk högre utbildning.

I rådsresolutionen fastslås att EEA fortsatt ska utgöra basen för samarbetet, i synergi med kompetensunionen. Arbetet ska även fortsatt baseras på den öppna samordningsmetoden.

Det betonas även i resolutionen att samarbetet inom högnivågruppen för utbildning, på generaldirektörsnivå samt i kommissionens expertgrupper är viktiga för samarbetet.

I rådsresolutionen föreslås delvis samma mål på EU-nivå, som finns i rådsresolutionen från 2021, men även några uppdaterade och några nya mål.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige ska ställa sig bakom godkännandet av rådets resolution om den andra cykeln av det strategiska ramverket för europeiskt samarbete inom utbildning mot det europeiska utbildningsområdet (2026 2030), inklusive de uppdaterade och nya målen för arbetet inom det europeiska utbildningsområdet.

Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det europeiska utbildningsområdet är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli.

Regeringen stödjer att arbetet inom EEA även fortsatt ska baseras på den öppna samordningsmetoden. Regeringen kan ställa sig bakom att arbetet inom EEA ska utgå ifrån de sex strategiska prioriteringarna i resolutionen. Det är positivt att det nu har lagts till en strategisk prioritering om

6 (19)

yrkesutbildning, vilken tydliggör att alla delar av utbildningsområdet ingår i EEA.

Regeringen stödjer även att medborgarskapsutbildning har lyfts i en av de strategiska prioriteringarna. Regeringen anser att det är viktigt att uppmärksamma utbildningens roll för att öka medborgarnas kunskaper om demokratiska normer och värderingar samt för att stärka deltagandet i det civila samhället och att öka EU:s motståndskraft.

Regeringen anser att det är viktigt att beakta utbildningens dubbla målsättningar; dvs. dels som ett verktyg för individens utveckling och möjlighet att delta i samhället som upplysta, demokratiska medborgare, dels för att förse arbetsmarknaden med rätt utbildad arbetskraft. Regeringen stödjer därför att utbildningsfrågorna från kompetensunionen har inkluderats i EEA, och inte tvärtom. Kompetensfrågorna är av stor vikt för EU:s konkurrenskraft.

Regeringen stödjer skrivningar som betonar vikten av att alla ska ha samma tillgång till likvärdig utbildning av hög kvalitet. Det är av största vikt att arbeta för ett likvärdigt och jämställt utbildningssystem som utjämnar livschanser och bidrar till sammanhållning, demokratiska värderingar, inkludering och gemenskap. Detta främjar livslångt lärande för alla, oavsett bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning och bostadsort. Regeringen vill också understryka att man inte ska kompromissa med kvalitet för att alla ska kunna nå framgång med sin utbildning genom att till exempel sänka kraven på eleverna eller inte ge tillräckliga utmaningar till de som behöver mer stimulans i undervisningen.

Regeringen stödjer att grundstrukturen för EEA ska finnas kvar och att samarbetet ska fortsätta genom högnivågruppen för utbildning, generaldirektörsmöten (skola, yrkesutbildning, högre utbildning) och arbetsgrupper. Regeringen stödjer också att mandaten för arbetsgrupperna ska relatera till prioriteringarna i resolutionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning skedde i utbildningsutskottet den 23 september och 11 november 2025.

Fortsatt behandling av ärendet: .

Faktapromemoria:

7 (19)

6. Yrkesutbildningens roll för konkurrenskraft och resiliens

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Diskussion.

Ansvarigt statsråd: Lotta Edholm.

Dokument: 14932/25

Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en diskussion om yrkesutbildningens roll för konkurrenskraft och motståndskraft. Bakgrunden är bland annat rapporten från Draghi och de diskussioner som har ägt rum inom EU gällande hur konkurrenskraften kan förbättras genom åtgärder för att minska kompetensgapet. Det danska ordförandeskapet har tagit fram ett bakgrundsdokument med två frågor som stöd för diskussionen. Den ena handlar om hur yrkesutbildningsprogrammen bättre kan anpassas till arbetsmarknadens behov och samtidigt säkerställa högkvalitativ och inkluderande utbildning som ger alla som studerar en yrkesutbildning nödvändiga yrkesmässiga och samhälleliga kompetenser. Den andra frågan handlar om hur attraktiviteten och könsbalansen inom yrkesutbildningsprogrammen kan förbättras, särskilt för STEM-utbildningar.

Förslag till svensk ståndpunkt: Den befogenhet som EU kan använda sig av inom det europeiska utbildningsområdet är begränsad till en stödjande befogenhet och ska enligt regeringen så förbli.

Regeringen välkomnar att Herningdeklarationen bekräftar vikten av fortsatt implementering av yrkesutbildningsrekommendationen och Osnabrückdeklarationen. Många av målsättningarna är fortsatt aktuella och förändring tar tid. Det är viktigt med kontinuitet och att bygga vidare på det arbete som gjorts sedan de två dokumenten antogs.

Regeringen välkomnar frivilligt samarbete men ser inte något behov av en utveckling mot ökad harmonisering av utbildningsinnehåll. Det finns skillnader mellan medlemsstaternas nationella sammanhang och

8 (19)

yrkesutbildningssystem. Även om medlemsstaterna står inför liknande utmaningar är det viktigt att initiativ inte går utöver EU:s befogenheter på utbildningsområdet.

Regeringen anser att det är upp till utbildningsanordnare och intresserade länder att på frivillig bas samarbeta för att ta fram gemensamma kvalifikationer. Regeringen anser inte att en utveckling mot gemensamt utbildningsinnehåll, eller ett europeiskt diplom för yrkesutbildning som innebär obligatoriskt utbildningsinnehåll, är önskvärd. Utgångspunkten är att utbildningsinnehåll och organisation är medlemsstaternas ansvar. Samarbete inom yrkesutbildning bör även fortsatt bygga på öppenhet, transparensverktyg och förtroende för varandras system.

Regeringen välkomnar fokus på att attrahera fler till yrkesutbildningsprogram och STEM-utbildningar. Regeringen vill poängtera att det behövs fler personer med yrkesutbildning och kunskaper inom STEM för att stärka Europas konkurrenskraft och säkra innovationskapaciteten.

Vidare konstaterar regeringen att kvinnor är underrepresenterade inom tekniska yrken. Därför är det viktigt att attrahera fler flickor och kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, så att fler utbildas och senare kan vara verksamma inom dessa områden på arbetsmarknaden. Ökad jämställdhet inom dessa utbildningar är en viktig prioritering för att möta kompetensbehoven och minska en könssegregerad arbetsmarknad.

Regeringen anser att det är värdefullt med ett fortsatt utbyte mellan medlemsstaterna om erfarenheter och utmaningar inom yrkesutbildning.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information gavs i utbildningsutskottet den 11 november 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

9 (19)

7. Övriga frågor

Ungdomsfrågor

a)Resultaten av diskussionerna vid det informella frukostmötet inom EU:s ungdomsdialog

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann

b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den cypriotiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Elisabet Lann

Utbildning

c) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den cypriotiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Simona Mohamsson, Lotta Edholm

10 (19)

FREDAG DEN 28 NOVEMBER 2025

KULTUR, AUDIOVISUELLA FRÅGOR OCH MEDIA

Lagstiftning

Icke lagstiftande verksamhet

8.Slutsatser om den strategiska roll som kultur, kulturarv och audiovisuella verk har för att upprätthålla europeiska värden och demokratins motståndskraft

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Dokument: 14747/25

Förslagets innehåll: Det danska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om kulturens, kulturarvets och audiovisuella verks strategiska roll i att upprätthålla europeiska värderingar och demokratisk motståndskraft. Utgångspunkten för förslaget är bland annat Europeiska unionens arbetsplan för kultur för perioden 2023 2026 och Europeiska rådets strategiska agenda för perioden 2024 2029.

I rådsslutsatserna pekas det på att vi inte kan ta våra europeiska värderingar, vår demokrati och vårt levnadssätt för givna utan aktivt behöver arbeta för att försvara och skydda vad Europa står för. Kulturen och kulturarvet lyfts upp som viktiga pelare i demokratiska samhällen. Slutsatserna innehåller också uppmaningar till medlemsstaterna att agera för att skydda värderingar, identitet och kollektivt minne genom att främja kultur i alla dess former.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna. Regeringen välkomnar rådsslutsatserna och ställer sig positiv till att kulturens och kulturarvets roll i att upprätthålla europeiska värderingar, kulturell mångfald och demokratisk motståndskraft tydligt lyfts i rådsslutsatserna.

11 (19)

Regeringens utgångpunkt är en budgetrestriktiv linje. Vidare eftersträvar regeringen tydliga och stringenta rådsslutsatser och kan därmed välkomna att det danska ordförandeskapets har hållit rådsslutsatserna korta.

Regeringens bedömning är att rådsslutsatsernas innehåll håller sig inom EU:s befogenhet på kulturområdet så som den är uttryckt i artikel 167 i fördraget om EU:s funktionssätt.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning om rådsslutsatserna ägde rum i kulturutskottet 23 september 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

9.Slutsatser om tillgång till tillförlitliga nyheter som en del av det europeiska demokratiförsvaret

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Dokument: 14933/25

Förslagets innehåll: Det danska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser om tillgång till tillförlitliga nyheter som del av den Europeiska demokratiskölden. Demokratiskölden är ett nytt strategiskt initiativ från EU- kommissionen som presenterades den 12 november 2025. Avsikten med initiativet är att fortsätta det strategiska arbetet för att stärka och skydda EU:s och medlemsstaternas demokratiska processer och motståndskraft mot otillbörlig informationspåverkan.

I rådsslutsatserna tydliggörs den viktiga roll som redaktionella nyhetsmedier har för att säkerställa motståndskraftiga demokratiska samhällen. Slutsatserna pekar även på behovet av att skydda och stärka sådana medier. Utkastet lyfter olika utmaningar som medierna möter i dagens digitala samhälle. Ett exempel på sådana utmaningar är framväxten av nya aktörer som påverkar såväl affärsmodeller och annonsintäkter, som produktionen av och tillgången till trovärdiga nyheter.

12 (19)

Slutsatserna innehåller flera uppmaningar till medlemsstaterna och kommissionen, bland annat att skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan redaktionella medier och nya digitala aktörer och att följa upp och utvärdera relevanta lagar och beslut. Slutsatserna innehåller även uppmaningar att stärka tillgången till stöd för redaktionella nyhetsmedier, att utforska sätt att skapa bättre förutsättningar för hållbara affärsmodeller inom mediesektorn och att skydda och stärka public service-mediernas oberoende och relevans. Vidare uppmanas medlemsstaterna och kommissionen att följa upp tidigare åtaganden om medie- och informationskunnighet och att integrera mediepolitik i bredare säkerhets- och digitaliseringspolitik för att skydda demokratin och stärka medborgarnas motståndskraft.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna. Regeringen välkomnar rådsslutsatserna och det tydliga fokuset på redaktionella nyhetsmediers betydelse för det demokratiska samhällets motståndskraft.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Konstitutionsutskottet informerades den 23 oktober 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

10. Programmet AgoraEU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Informationspunkt. Lägesrapport.

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Dokument: 15187/25

Förslagets innehåll: Europeiska kommissionen presenterade den 17 juli 2025 ett förslag till inrättande av programmet AgoraEU för perioden 2028 2034, som en del av förslaget till EU:s fleråriga budgetram för perioden.

Förslaget bygger på en sammanslagning av de nuvarande programmen Kreativa Europa respektive programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (CERV) och bygger på strukturerna för dessa

13 (19)

program. I förslaget finns tre programområden: Kreativa Europa (kultur), MEDIA+ (audiovisuellt och nyheter) och CERV+ (rättigheter, jämlikhet, medborgarskap, civila samhället, motverkande av våld, demokratiskt deltagande och rättsstatens principer).

I den aktuella lägesrapporten beskrivs arbetet med förslaget under det danska ordförandeskapet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Fortsatt behandling av ärendet: Överläggning om programmet AgoraEU i kulturutskottet är planerad den 2 december 2025. Förhandlingarna avseende förslaget till förordning för AgoraEU 2028 2034 pågår och hanteras i Kulturkommittén. Förordningen väntas antas senast hösten 2027.

Faktapromemoria: 2025/26:FPM16 Programmet AgoraEU

IDROTT

Icke lagstiftande verksamhet

11.Resolution om en översyn av EU-medlemsstaternas representation och samordning inom Wada

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Dokument: 14936/25

Förslagets innehåll: Världsantidopingbyrån (Wada) är den globala organisation som arbetar mot dopning inom idrotten, bland annat genom att ta fram och övervaka den internationella antidopingkoden. Stiftelsestyrelsen (Foundation Board) är Wadas högsta beslutsfattande organ. Den fastställer strategi, budget och viktiga policybeslut, inklusive ändringar i antidopingkoden. EU har tre platser i stiftelsestyrelsen. Resolutionen i fråga styr hur dessa platser fördelas mellan medlemsstaterna, arbetsformer för de tre EU-representanterna, samt former för samordning i

14 (19)

antidopningrelaterade frågor. Resolutionen ska uppdateras var fjärde år vilket är orsaken till att frågan nu behandlas.

Utöver mindre ändringar och språkliga justeringar föreslås vissa substantiella förändringar. En av de tre platserna ska tilldelas en person med ansvar för idrottsfrågor på politisk nivå från en av medlemsstaterna i innevarande eller kommande ordförandeskapstrio. Resterande två platser ska tilldelas personer med ansvar för idrottsfrågor på politisk nivå som inte är del av innevarande eller kommande ordförandeskapstrio. Resolutionen innehåller även ett antal nya processer för att stärka EU-samordningen inför möten inom den europeiska ad hoc-kommittén för Wada (Cahama). Bland annat inkluderar resolutionen bestämmelser om hur en EU-position bör tas fram avseende frågor som faller inom unionens kompetensområde.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av resolutionen om en översyn av EU-medlemsstaternas representation och samordning inom Wada.

Regeringen anser att arbetet mot antidopning är centralt för idrottsrörelsen. Regeringen anser vidare att arbetet inom Wada är viktigt för att på internationell nivå motverka dopning inom idrotten. Regeringen anser att det är viktigt med en god EU-samordning i dessa frågor samt att det är viktigt med en god och rättvis fördelning mellan medlemsstaterna avseende representationen i Wada.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades den 30 september 2025. Utskottet gavs skriftlig information den 14 november 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

15 (19)

12. Demokrati och öppenhet inom idrotten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt. Diskussion.

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

Dokument: 14930/25

Förslagets innehåll: Rådet väntas hålla en diskussion om demokrati och öppenhet inom idrotten. I det bakgrundsunderlag som delats inför mötet redogör ordförandeskapet för att den europeiska idrottsmodellen vilar på övertygelsen att idrott inte bara ska underhålla, utan också upprätthålla gemensamma värderingar om demokrati, öppenhet, solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter.

Ordförandeskapet lyfter att demokrati och öppenhet är fast förankrat i EU:s idrottspolitik men att det trots detta fortfarande finns allvarliga utmaningar. Ordförandeskapet redogör för att många internationella idrottsorganisationer fortfarande har demokratiska underskott och att det finns brister vad gäller transparens samt att idrotten används som ett verktyg för så kallad sportswashing. Vidare lyfts hotet från utbrytarligor fram, liksom flytten av europeiska tävlingar till icke-europeiska arenor i kommersiellt syfte.

Ordförandeskapet ställer två frågor i det bakgrundsunderlag som har tagits fram inför mötet:

1.Hur kan EU och dess medlemsstater på ett så effektivt och konkret sätt som möjligt stödja internationella idrottsförbund när det gäller att stärka

demokratin, öppenheten och integriteten i styrningsstrukturerna till exempel genom gemensamma europeiska principer för goda styrelseformer som fastställer tydliga normer och förväntningar?

2. Hur kan EU och dess medlemsstater med största möjliga kraft värna och främja en europeisk idrottsmodell inbegripet värden såsom öppna tävlingar, solidaritet mellan idrottens alla nivåer och socialt ansvar och samtidigt motverka utbrytarligor och flyttning av europeiska tävlingar?

16 (19)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att det danska ordförandeskapet har valt demokrati och öppenhet inom idrotten som tema för diskussionen. Demokratiska strukturer och öppenhet utgör fundamentala förutsättningar för en välfungerande idrottsverksamhet. Detta främjar jämställdhet och inkludering samt motverkar diskriminering.

Regeringen välkomnar att den självständiga idrottsrörelsen aktivt arbetar med dessa frågor och på så sätt värnar om och stärker good governance inom idrottsrörelsen. Arbetet kan med fördel stärkas ytterligare, bland annat för att möta de utmaningar som finns och därigenom stärka den europeiska idrottsmodellen.

Regeringen anser att det är värdefullt med, och ser positivt på att utveckla, samarbete på EU-nivå kring dessa frågor för att stärka öppenheten och demokratin inom europeisk och internationell idrott samt för att försvara och främja den europeiska idrottsmodellen. Regeringen anser att en stärkt dialog med idrottsrörelsen är centralt i arbetet. Ett exempel på en viktig åtgärd på området är det strategiska dokument för att stärka den europeiska idrottsmodellen som EU-kommissionen just nu arbetar med att ta fram.

Regeringen anser att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, inklusive de nationella befogenheterna på idrottsområdet, ska respekteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Kulturutskottet informerades skriftligen den 14 november 2025.

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria:

17 (19)

13. Övriga frågor

Kultur, audiovisuella frågor och media

a)Informellt möte mellan kultur- och medieministrar (Köpenhamn 3 4 november 2025)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

b) Europeisk kulturhuvudstad 2026: Tren

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den slovakiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

c) Journalisters säkerhet som en förutsättning för mediefrihet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den slovenska delegationen

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

d) Resultat från Mondiacult-mötet i Spanien (Barcelona den 29 september 1 oktober 2025)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den spanska delegationen

e) Skydd av kulturarvet i Gaza

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den spanska delegationen

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

18 (19)

f)Det europeiska demokratiförsvaret

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Kommissionen

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

g) En kulturkompass för Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av kommissionen

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

h) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den cypriotiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Parisa Liljestrand

Idrott

i)Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den cypriotiska delegationen

Ansvarigt statsråd: Jakob Forssmed

19 (19)